Vad betyder avyttra? Min fråga innebär, närmare formulerad: betyder ordet avyttra i lagspråket alltid blott överlåta mot vederlag, aldrig jämväl bortgiva? Det, som föranlett frågan, är ett uttalande av Lagrådet angående 6 kap. 4 § i det nu antagna förslaget till ny giftermålsbalk (enligt Lagberedningens avfattning: "Make må ej avyttra eller med inteckning för gäld belasta fast egendom" o. s. v.). Lagrådet anmärker härom i sitt utlåtande den 30 maj 1919, att förbudet bör naturligtvis gälla även gåva, men "ordet avyttra, som i förevarande § användes, kan dock här lika litet som i 5 kap. 14 § anses omfatta även ett bortgivande".
Det är uppenbart, att i 5 kap. 14 §, där fråga är om avyttrande av egendom för anskaffande av medel till familjens underhåll, icke har tänkts på bortgivande; däremot tror jag ej att Lagrådet har rätt i att ordet avyttra också i annat sammanhang skulle vara att förstå så, att det omöjligen kunde omfatta även bortgivandet. Väl har ordet icke i allmänhet en så vidsträckt betydelse. Svenska akademiens ordbok upptar den ej, och i lagspråket avses oftast med avyttrande försäljning eller byte. Men det finns åtminstone två ställen i vår lag, där avyttra måste betyda även bortgiva:
1) K. F. om urarvagörelse m. m. 18/9 1862, § 2, 2 st.: "Avyttras av sterbhusdelägare boet tillhörig fast egendom" o. s. v. Frågan gäller här återvinning i urarvakonkurs, och uppenbarligen skall bortgiven fast egendom kunna återvinnas lika väl som bortsåld. WINROTH (Svensk Civilrätt II s. 679) uttyder också ordet på detta sätt, och i 1911 och 1919 års konkurslagsförslag har det fått stå kvar i samma betydelse.
2) Lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m. 30/5 1916, § 7, 1 st.: "Fast egendom, som förvärvats enligt vad i 6 § sägs, skall åter avyttras inom sådan tid" o. s. v. Antag att en utlänning, som inropat egendomen på exekutiv auktion, skänker bort den inom den i lagrummet angivna tiden. Nog är då lagens bud att anse uppfyllt: K. B. skall säkert inte behöva ta egendomen från gåvotagaren och låta sälja den. Men det skulle K. B. varit nödsakad att göra, om bortskänkandet icke varit ett sätt att fullgöra skyldigheten att avyttra.
När för övrigt också vår rättsvetenskapliga litteratur erbjuder