Den nya giftermålsbalken. Lagberedningens förslag till giftermålsbalk, för vars nya partier, behandlande äktenskaps rättsverkningar, redogjorts i Sv. J. T. 1918 s. 248 f., blev jämte därmed sammanhängande författningsförslag genom proposition förelagt innevarande års riksdag. Det ursprungliga förslaget hade då icke undergått någon ändring, som var av principiell betydelse eller avsåg de i nämnda redogörelse berörda delarna.
    Propositionen behandlades den 17 april av riksdagens kamrar och antogs vid principvoteringen i första kammaren med 83 röster mot 41 samt i andra kammaren med 126 röster mot 26. Även riksdagsbehandlingen lämnade förslaget i det väsentliga oförändrat. Endast de här nedan angivna ändringarna voro av mera materiell natur.
    Enligt förslaget skulle dels vardera maken äga att med förpliktande verkan även för den andre ingå sådana rättshandlingar för den dagliga hushållningen eller för barnens uppfostran, som sedvanligen företagas för sådant ändamål, och dels enahanda behörighet tillkomma hustrun i fråga om sedvanliga rättshandlingar för tillgodoseende av hennes särskilda behov. Denna särskilda behörighet för hustrun borttogs av riksdagen.
    Vidare blev den särskilda preskriptionstiden för utkrävande av hustruns ansvar för sådan båda makarna åvilande gäld, vilken gjorts genom rättshandling av ovan nämnda beskaffenhet, förlängd från ett år till två år.
    Slutligen ändrade riksdagen reglerna om makarnas bestämmanderätt över barnens personliga angelägenheter, vilka regler emellertid icke finnas meddelade i själva giftermålsbalken utan i en särskild lag om barn i äktenskap. Enligt förslaget skulle bestämmanderätten tillkomma bägge föräldrarna i förening, men om föräldrarna ej kunde enas, skulle domstol äga på ansökan av endera, såvida det med hänsyn till barnets bästa funnes erforderligt, uppdraga åt den av dem, som funnes bäst skickad därtill, att utöva bestämmanderätten i de fall, då olika meningar uppkomme, eller att träffa avgörande i särskild fråga, varom sådan meningsskiljaktighet uppkommit. Stadgandet om rekurs till domstol borttogs nu av riksdagen liksom ock i förslaget meddelade bestämmelser om medling vid meningsskiljaktighet mellan makar i hithörande frågor. Lagstiftaren har således beträffande barnens personliga angelägenheter likasom angående makarnas gemensamma angelägenheter i allmänhet icke givit någon regel om avgörandet vid tvist makarna emellan utan lämnat denna fråga att i förekommande fall praktiskt lösas av livet.
    Då äktenskapsrättens revision nu blivit genomförd i vårt land på grundval av förslag, som utarbetats under skandinavisk samverkan, må erinras därom, att i Danmark förslag till en fullständig äktenskapslag för närvarande vilar hos riksdagen samt att i Norge en lag om äktenskaps ingående och upplösning utfärdats 1918 (Sv. J. T. 1918 s. 215), men ett likaledes under det skandinaviska samarbetet tillkommet förslag till lag om makars förmögenhetsförhållanden icke ännu förelagts stortinget.

K. T.