Krigsdomstolarna. K. M:t har d. 28 maj 1920 förordnat borgmästaren Johan Bååth att såsom sakkunnig biträda inom justitiedepartementet med verkställande av en förberedande utredning, huruvida krigsdomstolarna i fredstid kunna avskaffas. Såsom sekreterare åt Bååth har chefen för justitiedepartementet förordnat expeditionssekreteraren Frans Gustaf Sture Centervall.
Hel- eller halvark. Pappersprisets betydande stegring synes göra det förtjänt av övervägande huruvida ej juristerna kunde något inskränka pappersförbrukningen. Om »skriveriet» skall här ej ordas; vad som avses är blott att helark ej bör onödigtvis offras för en skrift, som rymmes på halvark, ja kanske ej upptar mer än några rader. Såsom kapprock för mindre bilagor kan ju helarket ha en uppgift att fylla. Men när dylika saknas, lärer halvarket äga obetingat företräde — det sparar, utom annat, även utrymme i arkiven. Att en inlaga är skriven på halvark torde ej av någon myndighet uppfattas såsom vittnande om att den rättssökande brister i skyldig respekt.
B. W.
Fritz Walter Ekström †. D. 28 april 1920 avled å Hyvinge sanatorium i Finland professorn Fritz Walter Ekström. F. W. Ekström föddes i Wasa stad d. 14 sept. 1871. Föräldrar voro landssekreteraren i Wasa län O. J. Ekström och hans hustru Elise Marti.
Student från Wasa svenska klassiska lyceum d. 8 juni 1890, tillhörde han vid universitetet den Österbottniska nationen. Han idkade först studier inom historisk-filologiska sektionen av filosofiska fakulteten och avlade fil. kandidatex. d. 12 maj 1894, varefter han promoverades till fil. magister samma år. Ekström avlade juris kandidatex. d. 22 dec. 1900, disputerade för juris utriusque licentiat-grad d. 18 maj 1907 samt blev juris utriusque doktor d. 29 maj 1907. Auskultant i Åbo hovrätt d. 15 jan. 1901, överflyttade Ekström till Wasa hovrätt följande år. Efter tjänstgöring i Helsinge och Korsholms domsagor, blev han vice häradshövding d. 26 maj 1903.
Ekström utnämndes till professor i romersk och internationell privaträtt samt juridisk encyklopedi vid Helsingfors universitet d. 11 aug. 1909.
För sina juridiska studier vistades Ekström under år 1904 i London. Han har vid olika tillfällen även studerat i Leipzig samt vid andra universitet i Tyskland ävensom i Sverige och andra länder.
Redan genom sin första i två delar år 1907 utgivna stora avhandling Löftesmans regress till gäldenären och medtöftesmännen I—II ådrog sig Ekström uppmärksamhet även bland svenska jurister. Den del av arbetet, som omfattar skildringen av den svenska rätten under tiden före 1734, är grundad på arkivstudier i Sverige, och författaren påstås vara en av de forskare, som tidigast i större omfattning tillgodogjort sig Svea hovrätts domar från ifrågavarande tid.
Borgensinstitutet har Ekström ytterligare behandlat i en uppsats i F. J. F. T. 1908 »Några ord angående den förändring löftesmans förbindelse undergår därigenom att borgenären uppgiver en för huvudförbindelsen ställd kollateral säkerhetsrätt» samt i den synnerligen förtjänstfulla monografien Om borgen (första uppl. 1910; andra uppl. 1916, rec. i Sv. J. T. 1917 s. 404).