vid det elfte nordiska juristmötet (Sthm, Nord. bokh., 22 s.). Samme förf. har såsom bilagor till akademiska inbjudningsskrifter (Lund, Gleerup) utgivit Vorentwurf zu einem schwedischen Strafgesetzbuche Abschnitt I—VIII nebst ein leitenden Bemerkungen (1918, 30 s.) och såsom fortsättning härtill Vorentwurf zu einem schwedischen Strafgesetzbuche Abschnitt IX—XIII (1919, 28 s.). I Lunds universitets årsskrift (N. F. I, 15, 5) ingår samme författares Remarks on a swedish project of criminal law (1916), General part (1919, 31 s.). Under 1919 hava ytterligare utkommit: FRITZ STERZEL: Bidrag till läran om bedrägeribrottet, Akademisk avhandling (Uppsala, Akad. bokh., 205 s.); NILS HELLICHIUS: Indiciebeviset i brottmål, Ett föredrag (Sthm, Fritze, 45 s., kr. 2.50); HARALD SALOMON og AUG. WIRÉN: Vernearbeide for ungdommen i Amerika og Sverige, To foredrag (Kristiania, Dybwad, 63 s.); samt Rättspsykiatriska utlåtanden, avgivna år 1918 (Sthm, Medicinalstyrelsen, 74 s.).
Processrätt. Angående FRANCIS HAGERUP: Den norske civilproces, H. MUNCH PETERSEN: Den danske Retspleje, samt Retsplejelovene, och O. Hj. GRANFELT: Sammandrag av föreläsningar över Finlands civilprocess, se Sv. J. T. 1919 s. 404. Den norska civilprocessreformen skildras vidare i ERIK SOLEM: Civilprocesreformen i praksis (Kristiania 1918, Steenske forlag, 188 s.). Den danska rättegångsreformen har ytterligare framkallat följande arbeten: H. MUNCH PETERSEN: Nævninger, En almenfattelig Oversigt (Kbhvn 1919, Gad, 56 s.); F. HOLM og J. V. JØRGENSEN: Nogle almindelige Retstilfælde som de antagelig vil forme sig for Underretterne efter Retsplejereformen (Kbhvn 1918, Gad, 77 s.); J. KNOX og S. GRUNDTVIG: Uddrag af Retsplejeloven til Brug ved Underretterne (2:det Oplag, Kbhvn 1919, Gad, 43 s.); samt Formularer vedrørende Rettergangsmaaden i borgerlige Sager efter Retsplejeloven (Kbhvn 1918, Gad, 36 s.). I Sv. J. T. skola snarast anmälas KRISTIAN SINDBALLE: Bidrag til Læren om judicielle Afgørelsers Retskraft (Kbhvn 1918, Gyldendalske Bogh., 205 s.); R. A. WREDE: Grunddragen af Finlands processrätt (Helsingfors 1919, Tietosanakirja-Osakeyhtiö, 220 s.); och SIEGFRIED MATZ: Om underdomarens materiella processledning i svensk ordinär civilprocess (Sthm1919, Nord. bokh., 144 s.). Till det elfte nordiska juristmötet utkom NILS ALEXANDERSON: Under vilka förutsättningar bör verkställighet av dom eller skiljedom, meddelad i något av de nordiska länderna, kunna erhållas i de övriga? (Sthm 1919, Nord. bokh., 44 s.).
Stats- och förvaltningsrätt. Prof. REUTERSKIÖLD har fortsatt utgivandet av sina Föreläsningar i svensk stats- och förvaltningsrätt (Uppsala 1919, Almqv. & Wiks.) med följande delar: II Förvaltningen, Inledning. 1. Politiförvaltningsrätt (1:a hft, 104 s., kr. 2.25) och III. Samhällsförfattningen, 3. Korporations- och kyrkorätt (1:a hft, 116 s., kr. 2.50). I Meddelanden från Svenska riksarkivet (Sthm, Norstedt) ingår JOH. Ax. ALMQVIST: Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523—1630 med särskild hänsyn till den kamerala indelningen (II: 1, 334 s., och III: 2, s. 50—96). I Norge har utkommit FREDE CASTBERG: Grundlovens forbud mot å gi lover tilbakevirkende kraft (Kristiania 1919, Cappelen 165 s.). Bland författningseditioner märkas: C. G. HAMMARSKJÖLD: Kommunallagarna av den 21 mars 1862, 7:e uppl. (Sthm 1919, Norstedt, 350 s., inb. kr.12.50); Kommunal författningssamling för Stockholm, årg. X (Norstedt, kr. 5.00); EINAR J:SON THULIN: Förordningen angående försäljning av rusdrycker och därtill hörande författningar (Se Sv. J. T. 1919 s. 187); RICKARD SANDLER: