240 NOTISER. Nordens årsbok 1921, utgiven av de tre föreningarna »Norden» genom Helge Bruhn, Charles Kent och Nils Herlitz, har nu utkommit med ett rikhaltigt innehåll, varibland märkes »Nordisk Fælleslovgivning» av Byretsdommer H. G. Bechmann, Köpenhamn, »De nordiske Stater og Folkenes Forbund» av Folketingsmand P. Munch, »Norske, danske og svenske statsborgeres stilling i de tre lands sociale lovgivning» av byråchefen i norska Socialdepartementet G. Wiesener, artiklar om dansk, norsk och svensk politik 1920 och om nordiskt samarbete under samma år m. m. Årsboken, som i bokhandeln betingar ett pris av 12 kr., utdelas gratis till föreningens ledamöter. Även nytillträdande ledamöter erhålla årsboken, om anmälan snarast insändes till föreningens byrå, Hornsgatan 1, Stockholm. Årsavgiften är 3 kr., ständiga medlemmar betala 100 kr. en gång för alla.
Svensk Juristtidning och Nytt Juridiskt Arkiv inför tyskt forum. I femte häftet av den i Berlin utkommande tidskriften Auslandsrecht hava Svensk Juristtidning och Nytt Juridiskt Arkiv gjorts till föremål för en längre anmälan av Landgerichtsrat Dr Rippner. En utförlig redogörelse lämnas sålunda för Sv. J. T:s innehåll och uppställning, och förf. uttalar i anslutning härtill en önskan om att den tyska rättens utveckling oftare än hittills måtte omnämnas i tidskriftens spalter, liksom han även betonar önskvärdheten av att i Tyskland större uppmärksamhet ägnas den svenska och överhuvudtaget den nordiska rätten. — I fråga om de i N. J. A. och Sv. J. T. intagna domsreferaten framhåller förf., att dessa avgöranden redan i yttre måtto erbjuda mycket beaktansvärt för den tyske juristen, i det att, liksom förhållandet är i England, parternas fullständiga namn utsättas. Särskilt fäster förf. sig emellertid vid att namnen på vederbörande domare offentliggöras, liksom ock att de vota, däri från pluraliteten avvikande meningar uttalas, jämväl bringas till allmän kännedom. Detta står enligt förf. i strid mot den i Tyskland gällande grundsatsen, att resultatet av domsomröstningen bör hemlighållas, men väcker åandra sidan tvivel om, huruvida detta hemlighållande verkligen är ovillkorligen nödvändigt. Förf. gör gällande, att det svenska systemet i förevarande avseende höjer den enskilde domstolsledamotens ställning; visserligen måste han foga sig i att pluraliteten bestämmer domen, men det är å andra sidan ovärdigt, att det skall betagas honom att tillkännagiva sin avvikande mening. Förf. påpekar också, att med det svenska systemet »prejudikatkulten» stävjas; skulle en dom av Reichsgericht offentliggöras med anmärkningen, att tre ledamöter varit av avvikande mening, så skulle nämligen en sådan dom icke utan vidare behärska praxis. Förf. framhåller slutligen, att avfattningen av de svenska hovrätternas och högsta domstolens domskäl på grund av sin knapphet väsentligen avvika från den form för domsmotivering, som är övlig i Tyskland, och vill för sin del ej anbefalla det svenska skrivsättet till efterföljd för Tysklands vidkommande; dock skulle enligt förf. förtroendet för de tyska domstolarna sannolikt ej rubbas, om de skreve något mera kortfattat.
Dödsfall. D. 22 maj 1921 avled advokaten Sven Bertil Mauritz Lunden. Född i Tjällmo, Österg. l. d. 12 okt. 1887, avlade L. mogenhetsex. i Linköping d. 16 juni 1906 samt jur. kand. ex. i Uppsala d. 28 maj 1910. Efter tjänstgöring vid Stockholms rådhusrätt vann L. i maj 1911 anställning å Uppsala juridiska byrå och blev år 1917 delägare i byrån. Från år 1913 var L. ledamot av Sveriges advokatsamfund.