Anstånd med verkställighet av straff. Riksdagen har antagit ett av K. M:t framlagt förslag (prop. nr 10) till lag om anstånd för visst fall med verkställighet av straff. Förslaget innebär, att, därest den, som genom lagakraftägande utslag är dömd till frihetsstraff eller skall undergå fängelse, vartill böter eller viten förvandlats, innan verkställigheten av straffet börjat visar, att ansökan ingivits att han av nåd måtte bliva befriad från straffet eller vinna lindring däri, med straffets verkställande skall anstå i avbidan på nådeansökningens prövning. Denna regel gäller dock icke, om den dömde är häktad eller skälig anledning förekommer, att han avviker, och ej heller därest i målet tidigare sökts nåd. Första lagutskottet, som i avgivet utlåtande (nr 5) icke haft något att erinra mot förslaget, har framhållit, att ehuru bestämmelsen om anstånd enligt förslagets ordalydelse skall äga tillämpning å utslag, varigenom någon dömts till frihetsstraff, allenast då utslaget är lagakraftägande, nämnda bestämmelse även måste tillämpas å utslag, varigenom frihetsstraff ådömts, såväl i de uti lagen den 26 mars 1909 angående verkställighet i vissa fall av straff. ådömt genom icke lagakraftägande utslag, omförmälda fall, då dylika utslag skola gå i verkställighet, oaktat de icke i alla avseenden tagit åt sig laga kraft, som i andra fall, då sådana utslag kunna verkställas utan hinder av anförda besvär.

 

    Resestipendier för domare. K. M:t har 3 mars 1922 tilldelat:

  1) häradshövdingen i Uppsala läns norra domsaga Nils Edling ett stipendium å 1,000 kronor för att under minst sex veckor i Österrike studera rättegångsförfarandet vid de allmänna underdomstolarna;

    2) assessorn i Svea hovrätt Erik Lind ett stipendium å 1,000 kronor för att under minst fem veckor i Österrike och Danmark studera handläggningen av handelsmål;
    assessorn i Svea hovrätt Bo Hammarskjöld ett stipendium å 1,000 kronor för att under minst sex veckor i Tyskland och Österrike studera det muntliga rättegångsförfarandet vid överrätterna; samt
    4) rådmannen vid rådhusrätten i Örebro Nils Siösteen ett stipendium å 1,000 kronor för att under minst en månad i Frankrike studera rättegångsförfarandet vid de allmänna underdomstolarna och fredsdomstolarna ävensom advokatväsendets organisation.

 

    Justitiedepartementets kommittéer och sakkunniga under 1921.Av prof. Thyréns förberedande utkast till strafflag har nu fullbordats andra delen av Förmögenhetsbrotten, omfattande bedrägeribrott m. m. Efter fullbordandet härav har prof. Thyrén varit sysselsatt med utarbetande av lagför-

 

1 Efterföljande uppgifter hava huvudsakligen hämtats ur berättelsen till årets riksdag om vad i rikets styrelse sig tilldragit. Utrymmet medger ej att lämna någon redogörelse för andra än justitiedepartementets kommittéer.  — Av de nyheter årets riksdagsberättelse företer i fråga om redigeringen må här antecknas, förutom större fullständighet än tidigare beträffande medtagna sakkunnigutredningar, dels en förteckning över samtliga under år 1921 från trycket utkomna betänkanden m. m. fördelade efter departement, dels ock ett länge saknat personregister över samtliga kommittéledamöter och sakkunniga.

NOTISER. 141slag rörande allmänfarliga förbrytelser, väsentligen motsvarande 19 kap. strafflagen. Nämnda förslag väntas utkomma under senare delen av år 1922.
    Straff lagskommissionens arbetsutskott har under sistförflutna året slutfört arbetet å förslag till lagtext rörande strafflagens allmänna del samt till lag ang. villkorlig frigivning. I dess helhet har därefter lagtexten jämte förslag till systematisk uppställning av strafflagens allmänna del av kommissionen godkänts. Motiven till ifrågavarande lagförslag äro numera under utarbetande. Den av K. M:t d. 20 maj 1921 för bearbetning av den allmänna straffrättens speciella del tillsatta kommission kommer icke att börja sitt arbete förrän 1916 års strafflagskommission framlagt sitt förslag.
    Såsom sakkunnig för fortsatt behandling av frågan om särskild instansordning för mål ang. avlöningsförmåner och pension m. m. har hovrättsrådet Erik Geijer d. 17 dec. 1921 avgivit betänkande med förslag till lag i ämnet.
    De sakkunniga för undersökning rörande verkningarna av gällande lagstiftning till förekommande av vanhävd å viss jord i Norrland och Dalarne, häradshövding N. Wihlborg m. fl., hava ävenledes under år 1921 slutfört sitt arbete och avlämnat betänkande i ämnet.
    Tvångsuppfostringssakkunniga, ordf. landshövdingen Axel Ekman, havad. 22 april 1921 avgivit slutligt yttrande (ej tryckt).
    Försäkringslagstiftningskommitténs samarbete med motsvarande kommittéer i Danmark, Norge och Finland har fortsatts under året genom ett redaktionsutskott bestående av en ledamot från varje land, vilket utskott sammanträtt i Stockholm under jan. och febr. månader. Sedan härpå det internordiska arbetsutskottet med två ledamöter från varje land sammanträtt i Köpenhamn under senare hälften av maj hava de fyra kommittéerna hållit gemensamt sammanträde i Nynäshamn från d. 18 aug. till d. 29 sept. Kommittén har därefter till trycket befordrat ett utkast till lag om försäkringsavtal.
    Sakkunniga för utarbetande av förslag till åtgärder för bekämpande av ungdomsbrottsligheten, ordf. överdirektören V. Almquist, sekr. O. Barklind, hava utarbetat utkast till lag om behandling av unga förbrytare. Detta har beräknats kunna tryckas i början av 1922.
    Den internordiska sjölagstiftningskommittén har under år 1921 genom delegerade sammanträtt i Stockholm under tiden 17—25 jan. för slutlig behandling av det föregående år till olika myndigheter remitterade utkastet till sjömanslag. Den svenska kommittén avlämnade sedermera d. 5 febr. 1921 betänkande med förslag till sjömanslag och lag om ändring i vissa delar av sjömanslagen. Härefter har kommittén fortsatt arbetet på befraktningsavtalet och därvid jämväl haft gemensamma sammanträden med de danska och norska kommittéerna. Vid dessa sammanträden hava särskilt bestämmelserna om konossement varit föremål för behandling. Efter förhandlingar mellan kommittéerna har hela arbetet med befraktningsavtalet överlämnats åt delegerade, vilka sammanträtt d. 17—23 sept. i Stockholm och d. 5—17 dec. i Kristiania. Beträffande sjöförsäkringslagstiftningen har K. M:t d. 4 nov. 1921 bestämt, att densamma skall behandlas av försäkringslagstiftningskommittén efter viss förstärkning.
    Jordkommissionen har under året utarbetat förslag till lag med vissa bestämmelser rörande arrende av fideikommissjord samt förslag till revision av lagen d. 26 mars 1920 om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa

142 NOTISER.under nyttjanderätt upplåtet område. I början av mars 1922 har kommissionen avlämnat betänkande i tre delar, innefattande förslag till lag med bestämmelser ang. rätt att förvärva och besitta fast egendom jämte bilagor.
    Jordabalkskommissionen, ordf. presidenten A. Östergren, har avlämnat förslag till lag med vissa bestämmelser i avseende å köp, byte och gåva av fast egendom m. m. Vidare har kommissionen avlämnat författningsförslag rörande utfärdande av gravationsbevis m. m. samt rörande ändringar i förordningen ang. expeditionslösen och i kungörelsen om förteckningar å lagfarter. Därjämte har kommissionen utarbetat preliminärt förslag till bestämmelser motsvarande 14—18 kap. av lagberedningens år 1909 avlämnade förslag till jordabalk. Slutligen har inom kommissionen ägnats förberedande arbete åt frågorna om införande av stadganden om återköpsrätt till fast egendom för stat, kommun och municipalsamhälle samt om skyldighet för ägare av utarrenderad fastighet att vid arrendetidens slut till arrendatorn utgiva ersättning för av honom å fastigheten nedlagda kostnader för utförande av elektriska anläggningar.
    De sakkunniga för utredning av frågan ang. utsträckt behörighet för kvinnor att vinna tillträde till civil statstjänst, ordf. fru Emilia Broomé, hava efter avlämnandet av betänkandena I och II fortsatt sitt arbete med behandlingen av frågan om kvinnors tillträde till prästerliga tjänster.
    1919 års proportionsvalssakkunniga, ordf. professorn S. Wallengren, hava under året avlämnat sina betänkanden II och III, varmed uppdraget slutförts
    Sakkunniga för verkställande av utredning av vissa frågor på strafflagstiftningens område, ordf. professor Thyrén, hava under året behandlat frågan om särskild lagstiftning rörande farliga återfallsförbrytare och torde beträffande viss del av detta ämne, nämligen i fråga om fullt tillräkneliga återfallsförbrytare, betänkande föreligga våren 1922.
    De för utarbetande av en ensartad skandinavisk lagstiftning på det medborgarrättsliga området utsedda delegerade, nämligen för Sverige statssekreteraren Sven Hagströmer, för Norge sorenskriver Einar Hanssen och för Danmark departementschefen Fr. Martensen-Larsen hava d. 15 dec. 1921 avlämnat betänkande i ämnet.
    Krigslagstiftningskommittén, ordf. borgmästaren J. Bååth, har under året utarbetat förslag till lag om rättegång i militära brottmål och om behandling av persedelmål under fredstid med därtill hörande motivering, lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i straffmilitär bestraffningsförordning jämte ett flertal följdförfattningar.
    Folkomröstningskommittén, ordf. landshövdingen Nils Edén, har avlämnat betänkande och förslag ang. konsultativ folkomröstning jämte tvenne av resp. docenten A. Brusewitz och fil. lic. H. Tingsten utarbetade bilagor. Kommittén har numera påbörjat utredning rörande det decisiva folkomröstningsinstitutet i främmande länder.
    Trustlagstiftningskommittén, ordf. professorn K. G. Westman, har d. 21 dec. avlämnat betänkande med förslag till vissa åtgärder beträffande monopolistiska företag och sammanslutningar.
    De sakkunniga för utredning av frågorna rörande avskaffande av sportelsystemet såsom avlöningsform för domare samt ang. inom domsagorna anställda icke rättsbildade biträdens ställning m. m. hava d. 24 sept. 1921 av-

NOTISER. 143givit betänkande i ämnet. T. f. revisionssekreteraren B. Zetterstrand har därefter förordnats att inom justitiedepartementet biträda vid den fortsatta behandlingen av berörda frågor.
    Under år 1921 hava i övrigt bl. a. avslutats utredningarna ang. lagstiftning om rätt till släktnamn (professorn G. Eberstein och kanslirådet C. F. T. Vougt) och om belåning av i lagerhus inlagd spannmål (hovrättsrådet R. Eklund).
    Vid årsskiftet pågingo ännu utredningarna ang. rätt till utträde ur statskyrkan m. m., ang. frågan om ändringar i gällande lagstiftning om handelsböcker och handelsräkningar, ang. ny gruvlagstiftning, ang. reglering av byggnadsborgenärernas ställning, ang. ny patent- och mönsterlagstiftning, ang. fångvårdsväsendets ordnande, ang. sjunkvirkes tillvaratagande, ang. församlingsfriheten, ang. prisocker samt ang. vissa kyrkolagsfrågor.