Examensreform i Finland. Examensväsendet i Finland har genom end. 30 dec. 1921 given förordning undergått förändring. Tidigare examensordning gjorde skillnad emellan examen — rättsexamen — medförande kompetens för domare och andra tjänster inom justitieväsendet samt examina — lägre och högre förvaltningsexamen — grundande kompetens för under- och överordnade tjänster inom administrationen. Dessutom kunde vid juridiska fakulteten avläggas juris utriusque kandidatexamen med samma kompetens som rättsexamen och högre förvaltningsexamen i förening. De, vilka eftersträvade juris utriusque doktorsgrad, ägde genom en doktorsavhandling visa sina teoretiska insikter och tillika inför juridiska fakulteten absolvera juris utriusque licentiatexamen. Den skillnad, som sålunda var gjord emellan den rent juridiska och den administrativa ämbetsexamen och vilken, då den år 1894 genomfördes, betraktades som en synnerligen tidsenlig och lycklig reform, har visat sig föga ägnad att leda till praktiskt goda resultat, snarare tvärtom. En sammanslagning av dessa examina till en högre allmän ämbetsexamen har därför under senare år ansetts önskvärd. Genom den nya examensordningen har detta skett. Enligt denna avlägges vid fakulteten antingen lägre eller högrerättsexamen, den först nämnda med kompetens för lägre administrativa tjänster, den senare medförande möjlighet till befordran till högre administrativa tjänster och sådana vid rättegångsverken. Lägre rättsexamen förutsätter insikter i den inhemska civilrättens, straffrättens, ekonomiska rättens, statsförfattningsrättens, förvaltningsrättens och processrättens huvudstycken. De, vilka önska avlägga högre rättsexamen, skola först undergå preliminära förhör i nordisk historia och filosofi samt därefter slutliga förhör i juridisk encyklopedi, romerska privaträttens grundbegrepp, inhemsk civilrätt, straffrätt, ekonomisk rätt, statsförfattningsrätt, förvaltningsrätt, processrätt, folkrätt och nationalekonomi samt äga rätt att som särskilda examensämnen i sin examen upptaga även rättshistoria och internationell privaträtt; och fordras av examinanden, att han i något av ämnena civilrätt, straffrätt, förvaltningsrätt eller processrätt ådagalagt kunskaper, vilka motsvara vitsordet approbatur cum laude. Den examinand, som erhållit högre vitsord uti de preliminära förhören samt i förhör för högre rättsexamen eller efteråt uti fem examensämnen i sådan förening, som fakulteten godkänt, vitsorden laudatur i två och approbatur i tre, kan förklaras för juriskandidat. Den juriskandidat, som under viss tid varit i praktisk tjänstgöring vid domstol eller ämbetsverk och därefter publicerat en av juridiska fakulteten godkänd akademisk avhandling, är berättigad att erhålla juris licentiatgrad.
    I juridiska fakulteten förberedes för närvarande förslag till lag ang. en högre statsexamen, vilken, efter avlagd högre rättsexamen och någon tids praktisk verksamhet vid domstol eller administrativt ämbetsverk, skulle undergås inför, icke juridiska fakulteten, utan en särskild statlig examenskommission, vilken statsexamen vore en förutsättning för erhållande av högre tjänster inom rättegångsverken och administrationen. 

O. Hj. G.