Folkomröstning angående rusdrycksförbud. Sedan riksdagen i anledning av en inom andra kammaren väckt motion för sin del antagit ett förslag till lag om folkomröstning angående rusdrycksförbud, har lag i ämnet utfärdats d. 28 april 1922 (Sv. F. S. nr 176). Enligt nämnda lag skall under innevarande år genom sådan folkomröstning, som i §49 mom. 2 regeringsformen omförmäles, folkets mening inhämtas angående införandet av fullständigt rusdrycksförbud. Den, som önskar, att en lag om fullständigt rusdrycksförbud i riket måtte antagas, röstar därvid ja; den, som icke önskar detta, röstar nej. Med fullständigt rusdrycksförbud förstås i lagen förbud mot att framställa, innehava, införa eller överlåta spritdrycker, vin, öl, pilsnerdricka, som innehåller mer än 2 1/4 viktprocent alkohol, eller annan dryck eller vara med högre alkoholhalt, än nu sagts, med mindre det äger rum för vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt eller industriellt ändamål. Rätt att deltaga i omröstningen tillkommer envar, som är röstberättigad vid val till riksdagens andra kammare. Vid omröstningen skall den för dylikt val gällande röstlängd lända till efterrättelse. Omröstningsdistrikten sammanfalla med valdistrikten och valförrättaren tjänstgör även som omröstningsförrättare. Omröstningen skall äga rum å för hela riket gemensam dag, som av Konungen bestämmes. Som bekant har K. M:t förordnat, att omröstningen skall företagas söndagen d. 27 aug. 1922 (Sv. F. S. nr 192). Vid omröstningen skola begagnas ja-och nejsedlar av vitt papper. I fråga om omröstningens förrättande gälla i huvudsak samma regler som för val till riksdagens andra kammare. Äkta makar, som båda äro röstberättigade, äga sålunda rätt att under iakttagande av vissa föreskrifter avgiva röstsedlar för varandra. Vidare må röstande, som tillhöra vissa yrkes eller tjänstegrupper, såsom sjömän m. fl., därest yrkets eller tjänstens utövning utgör hinder för personlig inställelse vid omröstningen, insända sina röstsedlar till vederbörande länsstyrelse. Med nu nämnda undantag måste den röstberättigade personligen utöva sin rösträtt. Den viktigaste avvikelsen från de för riksdagsmannaval gällande bestämmelserna är den, som betingas av att vid röstsammanräkningen mäns och kvinnors röster skola särskiljas. I detta syfte har föreskrivits, att å de kuvert, vari de röstande hava att inlägga sina röstsedlar, skall finnas en utskärning, genom vilken ordföranden vid kuvertets mottagande å röstsedeln skall intrycka en stämpel innehållande bokstaven M, därest den röstande är man, och bokstaven K, därest den röstande är kvinna. Omedelbart efter röstningens avslutande skall omröstningsförrättaren verkställa sammanräkning av de avgivna rösterna. Protokoll över sammanräkningen skall insändas till länsstyrelsen, vilken företager sammanräkning av de inom länet