Utredning rörande avskaffande av sportelsystemet. I samband med antagandet av K. M:ts proposition angående partiell löneförbättring för häradshövdingarna m. m. anhöll 1920 års riksdag, att K. M:t täcktes låta verkställa utredning rörande frågan, huruvida sportelsystemet såsom avlöningsform för domare lämpligen borde avskaffas eller under nuvarande förhållanden bibehållas, samt för riksdagen snarast möjligt framlägga de förslag, som av utredningen föranleddes. Med anledning därav förordnades häradshövdingen Carl Arhusiander att såsom sakkunnig biträda inom justitiedepartementet med en förberedande utredning av berörda fråga. Sedermera tillkallades häradshövdingen Assar Åkerman och vice häradshövdingen Björn Zetterstrand att biträda inom departementet vid verkställandet av utredning rörande inom domsagorna anställda icke rättsbildade biträdens ställning samt avlöningsförhållanden och vad därmed äger samband.
    De sålunda tillkallade sakkunniga hava numera avgivit ett d. 24 sept. 1921 dagtecknat betänkande. Detta betänkande innehåller allenast vad häradsrätterna beträffar förslag till ändring i nuvarande avlöningsförhållanden

72 NOTISER.I fråga om övriga domstolar, vid vilka avlöning medelst sportler förekommer, framhålles, att särskilt med hänsyn till den väntade rättegångsreformen tillräckliga skäl icke kunna anses föreligga för vidtagande genom statens åtgörande av en så genomgripande förändring, som sportlernas avskaffande skulle innebära. Vidkommande häradsrätterna hava de sakkunniga däremot ansett övervägande skäl tala för en förändring i avlöningsförhållandena. Det framhålles därvid, att det nu gällande systemet med partiell löneförbättring icke kan anses vara av beskaffenhet att i fortsättningen böra vinna tillämpning, och särskilt betonas önskvärdheten av att häradshövdingarna befrias från skyldigheten att bestrida kostnaderna för domsagornas förvaltning.
    Emellertid hava de sakkunniga ej heller för häradsrätternas del ansett ett fullständigt avskaffande av sportelsystemet böra ifrågakomma. De sakkunnigas förslag härutinnan innebär i huvudsak, att häradshövdingarnas av statsmedel utgående kontanta lön höjes, att häradshövdingarna vidare berättigas dels att uppbära lösen för å domarämbetets vägnar utfärdade expeditioner på sätt nu äger rum och dels att tillgodoräkna sig 15 procent av avgifterna för försålda helarksstämplar och enkla beläggningsstämplar ävensom att kostnaderna för domsagornas förvaltning övertagas av det allmänna.
    Den kontanta lönen är föreslagen att utgöra för häradshövdingarna i Norrbottens och Västerbottens län samt i Härjedalens domsaga 10,500 kr. och för övriga häradshövdingar 10,008 kr. (detta för att erhålla ett tal jämnt delbart med 12). Någon uppdelning av avlöningen i lön och tjänstgöringspenningar har ansetts icke böra äga rum. I stället föreslås fastställande av ett visst tjänstledighetsavdrag till reglerande av vad häradshövdingen vid ledighet har att avstå. Detta tjänstledighetsavdrag föreslås till 3,000 kr. årligen, eller samma belopp som enligt domsagostadgan för närvarande i allmänhet skall utgå i vikariatsarvode. Rätt till ålderstillägg har ansetts icke böra ifrågakomma för häradshövdingarna.
    Enligt förslaget skola häradshövdingarna äga uppbära lösen för alla expeditioner utom för utdrag av häradsrättens protokoll, som utfärdas åt part, samt bevis, som utfärdas å häradsrättens vägnar. Den lösen, som för närvarande utgår för nämnda å häradsrättens vägnar utfärdade expeditioner, skall däremot enligt förslaget övergå till stämpelavgift. Någon förändring av totalbeloppen av de avgifter, som de särskilda slagen av expeditioner betinga enligt nuvarande förordningar angående expeditionslösen och angående stämpelavgiften, är sålunda icke föreslagen. Emellertid kommer, såsom av det anförda framgår, den andel med 15 procent å vissa stämpelavgifter, som föreslagits skola tillkomma häradshövdingarna, att beräknas å väsentligt högre stämpelbelopp än de nu gällande.
    Med ledning av häradshövdingarnas uppgifter rörande åren 1919 och 1920 influten lösen har verkställts beräkning för de särskilda domsagorna av de avlöningsförmåner, som enligt nu angivna grunder skulle komma vederbörande häradshövding till godo utöver den kontanta lönen. Beräkningen utvisar beträffande nämnda löneförmåner en växling mellan 1,696 kr. (i Orusts och Tjörns domsaga) och, om Södra Roslags domsaga ej medräknas, 7,540 kr. (i Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga). I Södra Roslags domsaga uppgår beloppet till 12,533 kr. För Södertörns domsaga, Askims, Hisings och Sävedals

NOTISER. 73domsaga samt ytterligare några domsagor har på grund av saknaden av fullständiga uppgifter någon exakt beräkning ej kunnat verkställas.
    Till nu omförmälda inkomster komma vidare dyrtidstillägg samt provision för försålda stämplar.
    I betänkandet föreslås även en höjning av det för häradshövdingarna fastställda pensionsunderlaget, vilket för närvarande utgör 5,600 kr., till 6,996 kr., eller samma belopp, som vid den nya löneregleringen för statsdepartementen och de centrala ämbetsverken fastställts såsom pensionsunderlag för hovrättsråd och revisionssekreterare.
    Kostnaderna för domsagornas förvaltning skola enligt förslaget bestridas av statsverket, dock med det undantag att kanslilokaler skola tillhandahållas av de tingshusbyggnadsskyldiga.
    Beträffande de i domsagorna tjänstgörande rättsbildade biträdena medför förslaget, att den häradshövdingarna nu åliggande förpliktelsen att bidraga till andre notariernas avlöning kommer att bortfalla, samt vidare, att samtliga de notarier, som äro erforderliga för domsagornas skötsel, komma att avlönas av staten. I sistnämnda avseende föreslås, att, i likhet med vad som för närvarande gäller beträffande biträdande domare, det skall ankomma på K. M:t att efter hörande av vederbörande häradshövding samt hovrätt förordna, att i viss domsaga skola tills vidare vara anställda rättsbildade biträden till angivet antal utöver de biträden, som nu kunna erhålla statsanställning. Samtliga de rättsbildade biträden, som sålunda ytterligare bliva anställda i vissa domsagor, böra, allt efter sina kvalifikationer, kunna erhålla förordnande såsom förste eller andre notarier.
    Vidare bör enligt förslaget beredas statsanställning åt skrivbiträden i de särskilda domsagorna till erforderligt antal. Dessa biträden, som skola antagas av vederbörande häradshövding, förutsättas bliva i viss mån underkastade samma bestämmelser, som gälla för kvinnliga befattningshavare vid statsdepartementen och de centrala ämbetsverken. Särskilt med hänsyn till den väntade rättegångsreformen har det emellertid ansetts, att skrivbiträdena icke böra garanteras att fortfarande bliva bibehållna i statens tjänst vid förändrad organisation av domstolarna eller då av annan anledning någon skrivbiträdesbefattning finnes böra indragas. Detta förhållande har vidare medfört, att skrivbiträdenas pensionering måst ordnas på annat sätt än vanligen är fallet. Skrivbiträdenas avlöningsförmåner äro föreslagna till i det närmaste samma belopp som tillkomma kvinnliga tjänstemän av första lönegraden inom statsdepartementen och de centrala ämbetsverken I vissa större domsagor anses emellertid ett skrivbiträde böra komma i åtnjutande av något högre avlöningsförmåner i huvudsaklig överensstämmelse med vad kvinnliga tjänstemän av andra lönegraden inom nyssnämnda ämbetsverk hava att uppbära. Skrivbiträdenas arbetstid föreslås till i regel sju timmar för varje söckendag med rätt för dem till särskild ersättning, därest övertidsarbete i någon mera avsevärd omfattning måste äga rum. Det renskrivningsarbete, som ej hinner verkställas av de fasta skrivbiträdena, bör utföras medelst anlitande av tillfällig skrivhjälp på statens bekostnad. För bestridande av härför erforderliga utgifter ävensom av övertidsersättning åt fast anställda skrivbiträden äger häradshövdingen erhålla ett förskott av länsstyrelsen.
    De sakkunniga hava ansett, att häradshövdingarna icke böra få utan vidare

74 NOTISER.på statens bekostnad inköpa för domsagornas förvaltning erforderliga skrivmaterialier. I stället bör enligt förslaget för varje domsaga fastställas ett bestämt anslag av statsmedel, vilket tilldelas häradshövdingen mot skyldighet för denne att bekosta skrivmaterialierna. Vidare föreslås, att ersättning, i huvudsak beräknad enligt resereglementet, skall utgå till häradshövdingarna för de tjänsteresor, beträffande vilka rätt till ersättning nu ej förefinnes. Vid resor till lagtima ting och allmänna tingssammanträden samt jämväl i vissa andra fall anses ersättning böra utgå även till ett häradshövdingen åtföljande rättsbildat biträde.
    Med hänsyn därtill att beloppen av den åt häradshövdingarna beviljade partiella löneförbättringen för närvarande äro fastställda till och med år 1922, anses ifrågavarande förslag böra vinna tillämpning från och med år 1923. Enligt de sakkunnigas beräkningar kommer förslagets antagande att för statsverket medföra en ökning i utgifter av omkring 280,000 kr. årligen.
    Under förutsättning att nu omförmälda förslag icke vinner godkännande hava de sakkunniga vidare framställt ett alternativt förslag avseende förbättring av de i domsagorna anställda icke rättsbildade biträdenas ställning. Enligt sistnämnda förslag skulle K. M:t erhålla bemyndigande att på särskild framställning under vissa förutsättningar bevilja ålderdomsunderstöd samt sjukhjälp åt sådana skrivbiträden, vilka åt domsagoarbetet under en längre följd av år ägnat hela eller i allt fall huvudsakliga delen av sin arbetskraft.
    Slutligen bör enligt de sakkunnigas mening, även om det i första handframställda förslaget genomföres, ålderdomsunderstöd beviljas åt vissa äldre skrivbiträden, vilka icke lämpligen böra nu erhålla statsanställning. 

B. Z.