dess beräknande. Sådan framställning skall göras före d. 1 sept. 1923. Nämnden kan dock till behandling upptaga framställning, som göres senare.
Lagen tillerkänner hyresgäst rätt att i vissa fall genom uppsägning frigöra sig från ett för honom obilligt avtal. Förutsättningarna för en dylik uppsägningsrätt äro, att hyra, som är bestämd genom avtal ingånget före d. 1 juli 1922, för tid efter d. 30 sept. 1923 märkligen överstiger den hyra, som av hyresnämnd senast fastställts för någon del av tiden 1 okt. 1921—31 mars 1923, samt att hyresförhållandet icke enligt avtalet kan genom uppsägning efter d. 15 mars 1923 bringas att upphöra med utgången av sept. månad samma år eller tidigare. Under dylika förhållanden må hyresnämnden, när skäl därtill äro, kunna medgiva hyresgästen att ändock uppsäga hyresavtalet till d. 1 okt. 1923. Då sådant medgivande lämnas, skall hyresnämnden tillika angiva den hyra, som nämnden för tiden från och med sistnämnda dag anser skälig. Uppsägningen är icke gällande, såvida hyresvärden förbinder sig att åtnöjas med den hyra, som nämnden i sitt beslut angivit såsom skälig. Ansökan om rätt att verkställa sådan uppsägning skall göras före d. 1 april 1923 och uppsägningen skall ske i viss form.
Vidare givas föreskrifter åsyftande att i någon mån skydda hyresgästerna mot den i nyttjanderättslagen stadgade stränga påföljden för underlåtenhet att inom två söckendagar efter förfallodagen erlägga hyra. Det föreskrives sålunda, att, därest hyra för lägenhet, som omfattar högst fyra rum, kök däri inbegripet, och helt eller delvis är uthyrd till bostad, enligt avtalet skall erläggas i förskott för längre tid än en månad, såsom förfallodag för den på varje kalendermånad belöpande hyran dock skall gälla sista söckendagen av nästföregående månad.
I lagen stadgas vidare (§ 7), att om hyresrätt är förverkad på grund av dröjsmål med hyrans erläggande, men rättelse sker senast å tolfte söckendagen från den dag, då hyresvärden genom behörig delgivning av vräkningsansökan eller annorledes i laga ordning verkställt uppsägning, uppsägningen skall vara utan verkan och dröjsmålet icke vidare kunna åberopas såsom grund för hyresgästens skiljande från lägenheten. Har hyresvärden, under åberopande av dröjsmålet, hos domstol, överexekutor eller skiljemän påyrkat hyresgästens vräkande från lägenheten, må beslut, varigenom yrkandet på berörda grund bifalles, icke meddelas, förr än fjorton söckendagar förflutit från uppsägningsdagen. I fall, som nu sagts, ankommer det på hyresgäst, vilken inom behörig tid vidtagit rättelse, att sådant hos myndigheten eller skiljemännen anmäla och styrka.
Uti det genom propositionen framlagda förslaget var den i § 7 stadgade anståndstiden bestämd till åtta dagar, varjämte föreskrevs, att beslut om hyresgästs avhysande icke finge meddelas, förr än tio dagar förflutit från uppsägningsdagen. Till §:n var emellertid fogat ett 2 mom. av innehåll, att, om hyresgäst i mål angående hans vräkande på grund av dröjsmål med erläggande av hyra, som skulle utgå i förskott för månad eller längre tid, visade synnerliga skäl för antagande, att dröjsmålet berodde av sjukdom eller sådan arbetslöshet, som icke vore självförvållad, domstolen eller överexekutor, efter prövning av omständigheterna, kunde medgiva ytterligare anstånd utöver det, som i 1 mom. stadgats, och i sådant hänseende föreskriva, att dröjsmålet icke skulle utgöra anledning till vräkning, så framt hyresgästen vidtoge rättelse inom viss dag, vilken ej finge sättas senare än till trettionde söckendagen från förfallodagen. Sedan dylikt anstånd medgivits, finge slutligt beslut i målet icke meddelas,