Åbo hovrätts 300-årsjubileum. Den 31 okt. 1923, 300-årsdagen av Åbo hovrätts första session, ägde i Åbo stora festligheter rum till firande av 300 årsminnet (jfr Sv. J. T. 1923 s. 274). Vid festgudstjänst i Åbo domkyrka kl. 11 f. m. hölls predikan av ärkebiskop Johansson. Kl. 1 samlades deltagarna i hovrättens solennitetssal, där hovrättspresidenten A. Käpy i ett föredrag på finska språket, som samtidigt utdelades i svensk översättning, lämnade intressanta tidsbilder ur hovrättens historia. Härefter bragte republikens president hovrätten sin hälsning, därvid han på svenska språket yttrade: "Med djup tacksamhet och uppriktigt erkännande lyckönskar jag Åbo hovrätt till dess trehundraåriga verksamhet för hävdande av lagens herravälde i detta land, och jag hoppas, att den rättsordning, på vars tillämpning och befästande hovrätten arbetat, skall orubbad bestå, förverkligas och allt vidare utvecklas från släkte till släkte."
    Statsminister Kyösti Kallio frambar på statsrådets vägnar en lyckönskan till hovrätten. På Finlands högsta domstols vägnar framlämnade dess president B. J. Grotenfelt en adress, vari det bl. a. hette:
    "Fullt uppskattande betydelsen av en god rättsvård i en landsdel, dit den avlägsna överhetens hand ej alltid nådde, skapade Sveriges rikes unge, kraftige

 

monark Gustav Adolf i det fjärran belägna Finland en institution för vården av rättvisans heliga eld, vilken det tillkom att utöva hans egen höga domarmakt. Om också denna hans avsikt, att hovrätten skulle utgöra 'supremum judicium a quo non est apellatio', ej såsom sådan förverkligades, så tryckte Gustaf Adolfs konungstanke dock liksom sin prägel på den av honom grundade inrättningens framtida verksamhet.
    Genom tre sekel har densamma, utgörande under långa tider rättsskipningens högsta instans i vårt land, orubbligt trogen lag och fäderneärvd samhällsordning fullgjort sitt ansvarsfulla värv till stadgande av Finlands rättsförhållanden och dess lagskipning samt sålunda lagt en nödvändig grund för hela vårt folksutveckling. Härför tillkommer Åbo hovrätt folkets uppriktiga erkänsla. Måtte Åbo hovrätts gamla traditioner och den rätta domarandan allt framgent underkommande tider förbliva ledstjärnan för dess verksamhet och styra dess arbete, fäderneslandet till lycka och dess rättsväsende till gagn."
    Från högsta förvaltningsdomstolen framlämnade dess president Karl Söderholm en adress, vari uttalades, att Åbo hovrätt med framstående insikt och kraft fyllt sina uppgifter; dess lagskipning hade i många avseenden varit en förebild för landets domstolspraxis över huvud och därigenom verkat rättsbildande.
    Svea hovrätts fungerande president frih. E. Marks von Würtemberg framförde Svea hovrätts hälsning i följande ordalag:
    "När Åbo hovrätt, den äldsta fasta överdomstolen i Finland, i dag firar trehundraårsminnet av den dag, då hovrätten trädde i verksamhet, är det naturligt, att Svea hovrätt, som i Sverige intager en motsvarande ställning och för icke länge sedan haft anledning att fira en liknande bemärkelsedag,velat bringa den finska domstolen sina lyckönskningar; och sedan till de svenska hovrätternas presidenter utgått inbjudning att övervara den högtidlighet, som här skulle äga rum, har Svea hovrätt beslutat att åt mig, som förnärvarande har äran att stå i spetsen för denna gamla domstol, uppdraga att på ort och ställe framföra dess vänliga och broderliga hälsning. Det är mig en glädje att nu fullgöra detta uppdrag.
    De bägge hovrätterna ha mycket gemensamt. I nära tvåhundra år tillhörde de samma rike, de hade att döma efter samma lagar, och ofta nog förekom dem emellan överflyttning av ledamöter.
    Då för något mera än hundra år sedan Sverige och Finland skildes, upphörde naturligtvis denna intima förbindelse mellan hovrätterna. Men den politiska skilsmässan gjorde dock ej slut på den gemenskap i rätt och kultur, som sedan många århundraden rått mellan de båda länderna. Denna gemenskap kan, trots vissa efter hand framträdande och av förhållandena betinga de olikheter, sägas råda än i dag. Den utgör alltjämt ett starkt föreningsband mellan folken och ej minst mellan dem, som äro satta att i domstolarna på ena och andra sidan vattnet handhava den i stort sett gemensamma rätten. Tillvaron av ett dylikt föreningsband gör sig tydligare än någonsin påmint å bemärkelsedagar sådana som den vi i dag fira, och därför gå i dag tankar hit till Åbo från många av dem, som utöva domaregärning i det gamla 'Kungshuset' på Riddarholmen i Stockholm.
    De särskilda hovrätternas historia kan, trots förefintligheten av vissa förtjänstfulla personhistoriska utredningar, sägas vara oskriven, och vad Åbo hov-

 

rätt beträffar känner jag ej huruvida den någonsin skall kunna skrivas, sedan en väsentlig del av materialet gått förlorat genom vad man kallar händelse av högre hand. Men så mycket vet man dock, icke blott i Finland utan även i mitt hemland, att denna hovrätt varit av största betydelse för Finlands rättsliv, att den bland sina ledamöter räknat ett stort antal dugande, i många fall även vittberömda män, och att den väsentligt bidragit till att här i Åbo skapa den kulturhärd för hela Finland, som denna stad i långa tider har utgjort.
    Med den lyckönskan till ett gagnerikt och hedrande förflutet, som jag nu å Svea hovrätts vägnar bringar den i dag jubilerande domstolen, förknippar jag de bästa välgångsönskningar för framtiden. Må det vara Åbo hovrätt beskärt att även framgent, så länge den finnes till, med heder fylla sin plats såsom en viktig faktor i Finlands rättsliv, ett fast värn för rätten och den på dess grundval byggda friheten."
    Vasa och Viborgs hovrätter företräddes av deputationer, anförda av dessa hovrätters presidenter K. Ignatius och E. W. Elfvengren, vilka överlämnade adresser. Vidare framburos lyckönskningar av bl. a. landshövdingarna i Åbo och Bjöneborgs län samt Tavastehus län ävensom landshövdingen i landskapet Åland, av Helsingfors universitet genom dess rektor H. Suolahti, av universitetets juridiska fakultet genom professor O. Hj. Granfelt, av Åbo akademi genom dess rektor Severin Johansson och av akademiens statsvetenskapliga fakultet genom prof. A. W. Gadolin.
    Efter festen i solennitetssalen ägde festplenum i hovrätten rum, därvid antecknades vad som försiggått under dagens lopp, varjämte anlända telegram upplästes. Presidenten Käpy avslutade plenum med ett tal, vari han såsom förpliktande förebild ville uppställa de män, vilka under förloppet av 300 år led efter led till fromma för hovrätten offrat sina bästa krafter.
    Högtidligheterna avslutades med festmiddag i stadshusets stora festsal kl. 1/2 7 e. m., vari över 200 personer deltogo. Vid mitten av det långa bordet presiderade republikens president, bakom vars plats på väggen upphängts ett emblem ur Åbo hovrätts sigill mot fonden av Finlands och Sveriges flaggor. Till höger om republikens president satt Sveriges minister envoyén H. Elmquist och till vänster Åbo hovrätts president A. Käpy samt därefter presidenten frih. Marks von Würtemberg och presidenten Grotenfelt. Bland de många talen märktes ett av hovrättsassessorn J. B. Stenström till de rikssvenska gästerna — utom de två nyssnämnda deltog i festen majoren greve Thure Bielke, en ättling i åttonde led av Åbo hovrätts förste president —vilket tal besvarades av envoyén Elmquist.
    Bland ingångna lyckönskningstelegram märktes följande från Sverige: Justitieministern statsrådet B. Ekeberg telegraferade: "Förbindande dagens ärorika minne med domarkallets oföränderligt höga uppgift bringar jag Åbo hovrätt min hyllning för trofast pliktuppfyllelse under tre århundradens växlingar och min välönskan till obruten framgång i dess ädla värv att främja lag och rätt." Göta hovrätt telegraferade: "Lyckönskande till 300-årig gagnerik verksamhet i rättvisans tjänst vill Göta hovrätt uttala sin försäkran om att dagens åminnelsehögtid av hovrätten följes med djupaste intresse och deltagande ävensom sin fasta övertygelse, att Åbo hovrätt under kommande tider skall veta att hävda sina fäderneärvda ärorika traditioner." Skånska hovrätten sände detta telegram : "Med anledning av Eder 300-åriga ärorika tillvaro bringar hovrätten

 

över Skåne och Blekinge Eder sin livligaste hyllning. Vår gamla gemensamma lag är snart blott ett ärevördigt minne. Men alltjämt skola vi kämpa för ett gemensamt mål: för rätten, emot våld och väld. Eder hittillsvarande verksamhet skall därvid för svenska domare vara ett lysande föredöme. Hell Åbo hovrätt! Hell Finlands folk!" Kammarkollegium telegraferade: "I firandet av Åbo hovrätts tresekelsminne deltager med hjärtlig lyckönskan Kungl. Kammarkollegium". Från lagberedningen ankom detta telegram: "För 300-årig vakt om gemensamma rättstankar bringar den svenska lagberedningen sin hyllning." Processkommissionen telegraferade: "Till Åbo hovrätt, vars inrättande på sin tid utgjorde ett betydelsefullt steg till rättsskipningens förbättrande och som under de gångna tiderna alltjämt hävdat sin ställning såsom rättens höge vårdare, sänder den svenska processkommissionen vid hovrättens 300-årsjubileum sina vördsamma lyckönskningar." Svensk Juristtidnings telegram lydde: "Till den av konung Gustav Adolf instiftade hovrätten i Finland sänder Svensk Juristtidning sin vördsamma hyllning."
    Såsom tidigare i korthet omnämnts (se denna årgång s. 274) har till jubileet präglats en minnespenning, vars mästare är skulptören prof. Emil Wikström. Medaljens åtsida visar konung Gustav II Adolf, överlämnande Åbo hovrätts fundationsbrev åt dess förste president frih. Nils Bielke. På frånsidan synes Rättvisan med vågskål och svärd. Medaljen, som är slagen i brons och har diametern 60 mm., kan köpas hos Sv. J. T:s redaktion till pris pr ex. av 8 kr.