26 A. BORGSTRÖM.ÅBO HOVRÄTTS PRESIDENTER, LEDAMÖTER OCH TJÄNSTEMÄN, 1623—1923. Biografiska och genealogiska anteckningar, samlade av A. W. Westerlund. Åbo 1923. Två delar om XIV+812 sidor jämte rättelser och tillägg, förteckning över porträtt,där originalen icke äro fotografier, samt register.
Föreliggande arbete har enligt beslut inom hovrätten utgivits å såväl svenska som finska språket i anledning av den jubelfest, som till högtidlighållande av hovrättens trehundraåriga tillvaro firades den 31 oktober 1923 å årsdagen av dess första session, därvid den finska upplagan ombesörjts av hovrättens nuvarande president Aleksi Käpi. Första delen utkom till jubelfesten och arbetet föreligger numera färdigt. Det erbjuder så mycket av intresse även för svenska jurister, särskilt de biografiskt och genealogiskt intresserade, att det ansetts förtjäna ett utförligare omnämnande i denna tidning.
För varje i arbetet upptagen person innehåller arbetet i den utsträckning, omständigheterna det medgivit, uppgifter om hans födelse, studier, befordringar och utmärkelser, övriga levnadsöden, tiden för dödsfallet, föräldrar, morföräldrar, giftermål, hustruns föräldrar samt utgivna arbeten. Biografierna äro, i den mån så ske kunnat, åtföljda av vederbörandes porträtt eller ock avbildning av vapen eller namnteckning. Till biografierna äro för presidenterna och eljest mera bemärkta personer fogade kortfattade karaktäristiker, vilka särskilt för äldre tider allt emellanåt innefatta små kulturbilder. Så t. ex. förtäljes det om presidenten greve Lichton (1687 — 1692), vilken av de biografiska uppgifterna att döma synes hava förvärvat sina huvudsakliga meriter för presidentämbetet på slagfältet, att han en gång, uppbragt däröver att hovrättens ledamöter i något ärende motsagt honom, med brandstaken kört ut dem allesammans, yttrande att "han som fört befäl över flera tusen man, väl ock kunde taga reda på några käxande perukstockar". Förskräckt över detta sitt tilltag skall han emellertid hals över huvud hava begivit sig till Stockholm och av konungen begärt nåd men sedermera icke återvänt till Åbo. Om den för sin verksamhet såsom justitiekanslär särskilt under den Armfeltska högmålsrannsakningen bekante presidenten Lode (1796—1799) citeras det omdömet, att han "skötte sitt presidentämbete så, att han sällan gick upp och frågade efter ingenting, som sysslan tillhör."
Den under tiden för Finlands förening med Sverige icke sällan förekommande förflyttningen av ämbets- och tjänstemän från det ena landet till det andra har haft till följd, att ej så få av de i arbetet upptagna personerna få räknas tillhöra även det rikssvenska ämbetsmannaståndet. Frånsett presidenterna samt riks- och hovrättsråden, av vilka flertalet under denna tid på grund av sin verksamhet utom hovrätten intaga ett bemärkt rum i Sveriges historia, må här såsom exempel nämnas assessorn i hovrätten Reinhold Gustaf Modée, f. 1698, assessor 1746, avsked från assessorsämbetet med kansliråds n. h. o. v. 1750, † 1752, vilken gjort sig ryktbar genom
