Eugen Huber †. Den berömde schweiziske juristen Eugen Huber har d. 23 april 1923 avlidit. H. var född d. 13 juli 1849 i kantonen Zürich. Efter studier i Zürich, Geneve, Wien och Berlin inträdde H. i redaktionen för Neue Züricher Zeitung, vars huvudredaktör han senare blev. H. var en tid advokat och verkade som akademisk lärare såväl i sitt hemland som i Tyskland, där han vid universitetets i Leipzig 500-årsjubileum blev hedersdoktor vid den filosofiska fakulteten. Bland H:s talrika juridiska arbeten må nämnas: die Systematik und Geschichte des schweizerischen Privatrechts, die schweizerischen Erbrechte, die Studien über eheliches Güterrecht, das Friedensrichteramt und das gewerbliche Schiedsgericht im schweizerischen Hecht. Hans livsarbete var emellertid skapandet av den nya schweiziska civillagen av 1907. Utarbetandet av detta lagverk anförtroddes H., och med sin djupa vetenskapliga begåvning, vidsträckta rättskännedom och skapande förmåga åstadkom han en lag, som genom sina bärande tankar och sitt klara och koncentrerade språk framstår såsom en synnerligen värderik lagstiftningsprodukt vilken även för andra länders reformarbete på civilrättens område visat sig vara av den största betydelse. Därtill har en av Huber själv författad utförlig kommentar till lagen i hög grad bidragit. Huber betecknas allmänt såsom en av de mest betydande juristerna under det gångna och nuvarande århundradet. I det uttalande om Alméns arbete om köplagen, som återgives här ovan, yttrar professor Rümelin att delvis samma egenskaper känneteckna Huber och Almén och att en jämförelse mellan dem osökt erbjuder sig.

    Friedrich Stein †. Den framstående tyske processualisten, professor Friedrich Stein avled d. 12 juli 1923. S. var född 1859 och blev 1896 professor i processrätt i Halle och 1908 i Leipzig. Bland hans skrifter må nämnas "Urkunden- und Wechselprozess" och "Das private Wissen des Richters". Steins förnämsta verk var emellertid hans stora arbete "Die Zivilprozessordnung für das Deutsche Reich",

    Dödsfall. D. 15 nov. 1923 avled häradshövdingen Reinhold Fredrik Augustvon Friesendorff. F. var född i Linköping d. 20 dec. 1840, blev student i Uppsala 1860 och avlade hovrättsex. där 1863. Efter tingstjänstgöring under Svea hovrätt blev F. 1867 vice häradshövding och utnämndes 1879 till häradshövding i Norra Roslags domsaga, från vilket ämbete han erhöll avsked 1910. F. var under en lång följd av år ledamot av Uppsala stadsfullmäktige och under någon tid deras vice ordförande.
    Notarius publicus Otto Lennart Fürstenberg har d. 5 jan. 1924 avlidit. Född i Göteborg d. 16 aug. 1865, avlade F. mogenhetsex. där 1884, fil. kand. ex. i Uppsala 1888 och hovrättsex. där 1893. År 1900 utnämndes F. till notarius publicus i Stockholm. F. var sedan 1896 ledamot av Sveriges advokatsamfund samt var jämte annan innehavare av advokatbyrå i Stockholm. Han var ledamot av styrelsen för advokatsamfundet och dess Stockholmsavdelning.
    D. 10 jan. 1924 avled borgmästaren Otto Albin Edsberg. E. var född i Karlstad d. 17 sept. 1858, avlade mogenhetsex. där 1877, och hovrättsex. i Uppsala 1886. Efter tingstjänstgöring under Göta hovrätt utnämndes E. till vice häradshövding 1889 och till borgmästare i Torshälla 1891.