Processreformer utan lagändring. Malmö. Under januari månad d. å. utgick från samfällda rådhusrätten i Malmö en cirkulärskrivelse med inbjudan till rådhusrätterna i städerna inom Skåne och Blekinge samt Sveriges advokatsamfunds avdelning för Skåne och Blekinge att genom ett lämpligt antal representanter sammanträda i Malmö d. 7 febr. för överläggning rörande frågan om vidtagande av vissa processuella anordningar för åstadkommande av snabbare handläggning och avgörande av tvistemål vid rådhusrätt. Vid sammanträdet, som var besökt av cirka 50 representanter, förelåg en av rådhusrätten i Malmö uppgjord P. M. till ledning för överläggningen, och hade i inbjudningen gjorts hänvisning till J. O:s sista ämbetsrättelse i avseende å reformens genomförande i Askimsdomsagan. Enhälligt uttalades anslutning till en förändrad praxis i huvudsaklig överensstämmelse med den uppgjorda P. M. För att om möjligt vinna enhetlighet och likformighet i vidaste mån tillsattes en kommitté av 7 personer med uppdrag att sätta sig i förbindelse med vederbörande kommittéer i Stockholm och Göteborg, för utrönande av frågans ställning därstädes, och att därefter föra frågan vidare fram. Till ledamöter av kommittén utsågos borgmästarna Brodin, Bååth, Munck af Rosenschöld och Schultz samt advokaterna dr O. Hedenskog, Lennart Jacobson och dr S. Lindström.
    Domsagorna. Häradshövdingen G. Kinnander har på förfrågan meddelat, att han i syfte att förbättra rättegångssättet vid häradsrätterna i Östbo och Västbo domsaga börjat tillämpa de i Askimspromemorian (se Sv. J. T. 1925 s. 39) lämnade anvisningar för åstadkommande av förberedande skriftväxling. I Värnamo bosatta advokater hava lovat medverka till reformens genomförande.
    Häradshövdingen i Hallands läns norra domsaga Rutger Åberg har meddelat, att han i väsentliga delar gillar de vid Askims häradsrätt tillämpade principerna och därför ämnar låta dem så småningom vinna utsträckt tillämpning vid häradsrätterna i domsagan. Emellertid uttalar han sina tvivelsmål om nyttan av att låta advokaterna allt för mycket på egen hand söka reda ut en tvivelaktig sak, innan domstolen får hand om densamma.

    HäradshövdIngen i Uppsala läns mellersta domsaga Axel Olivecrona har meddelat, att han i huvudsak ansluter sig till de i promemorian angående civilmåls handläggning vid Askims häradsrätt gjorda principuttalanden, men att han i avvaktan på det utlåtande, som väntas från den i Stockholm för frågans behandling tillsatta kommittén, ej velat vidtaga några särskilda åtgärder i annan mån än att, efter överenskommelse med några av stadens advokater, förberedande skriftväxling åstadkommits genom förmedling av domsagans kansli. Häradshövding Olivecrona skriver vidare:
    "Sedan lång tid tillbaka har jag sökt att tillämpa följande i promemorian framhållna principer, nämligen att part inkallas för personligt hörande då detta ansetts behövligt för riktiga upplysningar i målet, att, om uppskov begäres för vittnes hörande, sådant beviljas endast om den omständighet, varom vittnet skulle höras, befinnes vara av betydelse för målet, att i allmänhet den, som begär uppskov, måste redogöra för anledningen, att uppskovet beviljas endast om bärande skäl kan anföras, samt att föreläggande för part att inkomma med slutligt yttrande meddelas så snart omständigheterna därtill föranleda, så att ej målet onödigt förhalas. Däremot ställer jag mig reserverad mot kravet att dom skall meddelas samma dag målet slutbehandlats. Ett dylikt påskyndande kan ju i vissa fall av brådska vara motiverat men är ej ett självändamål. Det är viktigare, att målet underkastas en lugn prövning, och risken för en felaktighet vid ett för hastigt avgörande uppväges icke av fördelen att målet omedelbart avgöres."
    I skrivelse till K. M:t d. 9 dec. 1924 har häradshövdingen i Södertörns domsaga E. Bergelmer uttalat, att de resultat, vilka uppnåtts i Askimsdomsagan dels genom införandet av tingssammanträden varje vecka, dels därigenom att åt häradshövdingen själv förbehållits handläggningen av alla viktigare mål, dels ock genom den i domsagan genomförda processledande verksamheten för uppskovsväsendets reducerande, vore av beskaffenhet, att varje häradshövding, åtminstone i de större domsagorna, borde taga under övervägande, om och i vad mån det sålunda anlitade systemet kunde vinna tillämpning i hans domsaga. Efter en utförlig motivering hemställer hr Bergelmer nu, att häradshövdingen i Södertörns domsaga måtte förklaras skyldig att, med befrielse från övriga domargöromål, 1) å samtliga allmänna tingssammanträden handlägga och avgöra alla viktigare mål, 2) hålla alla rannsakningar med häktade personer, åtminstone sådana där landsfogden är åklagare, 3) handlägga alla ägodelningsrättsärenden, 4) utfärda gravationsbevis i hela domsagan, i den mån sådant för arbetets jämna gång är erforderligt, samt 5) besvara alla remisser från K. M:t och hovrätten eller andra myndigheter. Avgörandet, vilka mål som kunde anses vara av viktigare beskaffenhet, borde överlämnas åt häradshövdingen, vilken, om så befunnes lämpligt, kunde äläggas att meddela hovrätten, vilka mål han själv komme att handlägga å varje ting.
    Angående Uppsala läns norra domsaga har red. fått mottaga en utförligare redogörelse, vilken på grund av utrymmesskäl måste stå över till nästa häfte.
    Föreningen Sveriges häradshövdingars styrelse har beslutat att till överläggningsämne vid nästa årsmöte upptaga bl. a. frågan om förberedande skriftväxling m. m. i syfte att möjliggöra större koncentration vid måls handläggning vid rätten.