NOTISER. 319 Tore Alméns minnesfond. Styrelsen för Tore Alméns minnesfond har beslutat att under omkring 14 dagar i september 1926 i Stockholm och Uppsala anordna ett nordiskt student-juristmöte, liknande det Studenter-Jurist-Stævne, som hösten 1918 hölls i Köpenhamn och vilket omfattades med mycket stort intresse av Almén, som själv var en av föreläsarna vid mötet (se Sv. J. T. 1918 s. 313). Meningen är, att fonden skulle anslå ett 100-tal stipendier att fördelas mellan yngre examinerade jurister samt juris studerande vid de danska, finländska och norska universiteten, tillräckliga att därmed bekosta resa fram och åter samt logis å mötesorterna. Närmare meddelanden komma att lämnas i ett senare häfte.
Ny domsagostadga. I k. prop. till årets riksdag nr 173 ang. anslag till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning uttalade justitieministern, statsrådet Nothin, sin principiella anslutning till de sakkunnigas förslag (se Sv. J. T. 1925 s. 75) dels om en sådan uppdelning av göromålen mellan häradshövdingen och hans biträden, att den förre bleve i tillfälle att i större omfattning än f. n. är fallet handlägga de egentliga domargöromålen, dels ock om en ej oväsentlig förlängning av utbildningstiden för ernående av kompetens att hålla allmänt tingssammanträde. Under hänvisning bl. a. till sammanhanget mellan nu berörda reformfrågor och en omläggning av det för häradshövdingarna gällande lönesystemet, vilken blivit undanskjuten med hänsyn därtill att processkommissionen nu står nära avslutandet av sitt arbete, stannade emellertid justitieministern för att föreslå allenast sådana ändringar i fråga om vikariatsystemet vid häradsrätterna, som s. a. s. rymdes inom ramen för den nuvarande domsagostadgan.
Sedan riksdagen lämnat uttalandena i propositionen rörande föreslagna ändringar i domsagostadgan utan erinringar — beträffande kvinnors tillträde till domarförordnande dock blott med några få rösters majoritet i första kammaren — har ny domsagostadga av d. 12 juni 1925 nu utfärdats (se S. F. S. nr 166) att träda i tillämpning fr. o. m. d. 1 juli 1925. Av stadgans nya bestämmelser må följande här anmärkas.
Häradshövdings möjlighet att erhålla ledighet från tremanstingsmål och -ärenden har utsträckts till samtliga allmänna tingssammanträden om året i domsagan utom tre (21 §). Utbildningstiden före hållandet av allmänt tingssammanträde har utsträckts till två år efter avlagd examen, varav ett halvt år beträffande män får och beträffande kvinnor skall användas till tjänstgöring i hovrätt eller såsom ledamot i större rådhusrätt (24 §). Häradshövding som föreslår biträde till domarförordnande skall, första gången detta sker vare sig enligt 23 eller 24 §, uttryckligen vitsorda, att biträdet är lämpligt och skickat att uppehålla förordnandet i fråga (25 §), en bestämmelse vars betydelse riksdagen särskilt underströk såsom en garanti för åvägabringandet av en noggrann prövning beträffande kvinnlig aspirants fallenhet för ordförandeskapet i häradsrätt. Nyssnämnda förlängning av utbildningstiden till två år skall enligt övergångsbestämmelserna (49 §) icke tillämpas på dem, som före den 1 januari 1926 enligt förut gällande bestämmelser hunnit förvärva kompetens till fullständigt domarförordnande och jämväl innehaft dylikt förordnande. Under åren 1926 och 1927 skall biträde, som icke haft viss tjänstgöring i hovrätt eller större rådhusrätt, ej kunna förordnas att hålla mera än fem och efter 1928 års ingång icke mera än tre allmänna tingssammanträden.