Juristutbildningen och kvinnas tillträde till domartjänster. Häradshövdingen Tycho Colleen och assessorn i Svea hovrätt Torsten Petersson, vilka av justitieministern tillkallats för att biträda inom justitiedepartementet vid utredning av frågorna om villkoren för kvinnas tillträde till vissa domartjänster, om fördelning av arbetet i domsaga mellan häradshövdingen och hans biträden och om domaraspiranternas utbildning, hava d. 31 dec. 1924 överlämnat sin utredning i ämnet jämte utkast till ändrad lydelse av vissa §§ i domsagostadgan. (Jfr Sv. J. T. 1924 s. 151, 197, 383, 412, 480, 1925 s. 27, 72.)
För uppnående av en mera rationell fördelning av göromålen mellan häradshövdingen och hans biträden föreslås bl. a., att de mål och ärenden, vilka å allmänt tingssammanträde kunna handläggas av biträde, som innehar allenast "andra befogenhetsgraden" (23 §), utökas så, att flertalet polisförseelser, och det även efter uppskov, falla under dessa biträdens kompetens; att häradshövding i mån av behov å alla allmänna sammanträden kan erhålla ledighet från handläggning av dylika mål och ärenden; samt att ledighet från hållande av allmänt sammanträde i övrigt icke skall kunna erhållas för vinnande av lättnad i arbetsbördan, förrän häradshövdingen utnyttjat möjligheten att åt biträde överlämna de nämnda, enklare göromålen.
Såsom normal praktisk utbildning å domarkansli för andra än dem, som ämna fortsätta på domarbanan, uppställa de sakkunniga ett minimum av två
års tjänstgöring, därav ett halvt år utan notarieförordnande, ett halvt år med enbart notarietjänstgöring ("första befogenhetsgraden") samt ett år, varunder den unge juristen vid minst fyra allmänna sammanträden eller under åtta rättegångsdagar handlagt mål och ärenden, tillhörande andra befogenhetsgraden. Denna utbildning, gemensam för manliga och kvinnliga jurister, skulle bl. a. medföra kompetens till fiskalsförordnande i hovrätt.
"Tredje befogenhetsgraden" (24 §), innebärande kompetens att hålla allmänt tingssammanträde, skall enligt förslaget av kvinnor icke kunna uppnås enbart genom tjänstgöring å domarkansli, utan fordras härutöver — bortsett från ett alternativ med tjänstgöring i rådhusrätt — fyra månaders fiskalsförordnande, varförutom hovrätten skall hava funnit aspiranten skickad att förvalta häradshövdingämbete. Manlig jurist skall däremot, utom på denna väg, kunna nå fram till tredje befogenhetsgraden genom tre års tjänstgöring enbart å domarkansli samt handläggning under åtta allmänna sammanträden resp. sexton rättegångsdagar av andra befogenhetsgradens mål och ärenden.
För att tillmötesgå ett av riksdagen uttalat sparsamhetskrav beträffande anställande av andrenotarier föreslås, att K. M:t årligen skall bestämma det antal notariebefattningar, som må finnas i de under varje hovrätt lydande domsagor, varefter hovrätten skall hava att fördela detta antal mellan domsagorna. I sparsamhetssyfte har jämväl föreslagits, att notarieförordnande ej må meddelas annan än den, som efter avlagd examen ett halvt år tjänstgjort såsom biträde hos häradshövding, och föreslås arvodet för alla notarier till belopp motsvarande vad andre notarie nu åtnjuter. Först vid inträdet i tredje befogenhetsgraden höjes arvodet med 1,000 kr. i vissa norrländska domsagor och med 900 kr. i annan domsaga. Den nuvarande skillnaden mellan förste och andre notarier bortfaller. Finnes i domsaga mera än en av hovrätt förordnad notarie, äga notarierna samma kompetens att handlägga de i 2 § domsagostadgan angivna göromålen enligt av häradshövdingen bestämd fördelning.
Det är avsett, att biträdande domare skola komma till utsträckt användning, och föreslås bestämmelser, åsyftande att deras förordnanden icke skola avbrytas för att bereda plats för mera meriterad aspirant.