En internationellt-rättslig pristävlan. Juridiska fakulteten vid universitetet i Leiden har meddelat följande: Den år 1919 avlidne kolonialdomaren dr S. J. Visser har skänkt sin förmögenhet till Leidens universitet på villkor, att räntorna skola användas för främjande av folkrättens och den internationella privaträttens studium. För detta ändamål bör en summa av minst 5,000 nederländska gulden vart tredje år användas för en internationell pristävlan. I anledning härav har juridiska fakulteten vid Leidens universitet uppställt följande ämne: Beskrivning av den internationella privaträtten i ett eller flera av Europas länder i 16:de och i 17:de århundradet. Framställningen skall huvudsakligen stödja sig på praxis och respektive länders rättskällor. För övrigt är valet av länder fritt. Svaren skola avlämnas maskinskrivna på franska eller holländska språken och före d. 1 dec. 1925 inlämnas till dekanus vid juridiska fakulteten i Leiden. Manuskriptet skall förses med ett motto, som också skall förekomma på ett förseglat kuvert, vilket skall fogas vid manuskriptet och innehålla författarens namn och adress. De uppsatser, som enligt fakultetens mening kunna komma i betraktande, skola tillerkännas pris till ett sammanlagt belopp av 5,000 nederländska gulden. Efter det priset eller prisen bestämts, kommer dekanus att vid ett sammanträde med fakulteten öppna de till de prisbelönade svaren hörande kuverten och därefter underrätta författaren om det tillerkända priset. De andra kuverten komma att vid nämnda sammanträde uppbrännas. (Se Blätter für vergleichende Rechtswissenschaft und Volkswirtschaftslehre 1924 s. 80.)

 

    Det trettonde nordiska juristmötet. Till referenter och korreferenter för de ämnen, som skola behandlas vid 13:de nordiska juristmötet i Helsingfors, hava följande personer utsetts: 1. plenarfrågan. Om gäldenärs skadeståndsskyldighet vid försummad penningbetalning, med särskild hänsyn till valutaförsämring. Referent, professor Lauri Cederberg (Finland). Korreferent, höjesteretsadvokaten Ferdinand Schjelderup (Norge). 2. plenarfrågan. Om utvidgad ideell egendomsrätt eller upphovsmannarätt. Referent, professor Ragnar Knoph (Norge). Korreferent, professor Vinding Kruse (Danmark). 1. sektionsfrågan. Huvudgrunderna för en eventuell nordisk lagstiftning om skuldebrev. Inledare, professor Martin Fehr (Sverige). 2. sektionsfrågan. Om ersättning för förlust av försörjare. Inledare, höjesteretssagförer Ø. Ahnfelt-Rønne (Danmark). 3. sektionsfrågan. Bör vid fall av lindrigare brottslighet eller under vissa andra omständigheter åklagare äga underlåta åtal och domstol äga befria från straff, oaktat en i lag med straff belagd handling konstaterats. Inledare, professor Thore Engströmer (Sverige). 4. sektionsfrågan. Om förberedande skriftväxling och annan förberedelse i civila mål före huvudförhandlingen vid domstol. Inledare, professor O. Hj. Granfelt (Finland). (Jfr Sv. J. T. 1924 s. 415, 484.)
    Finländsk sekreterare vid juristmötet är vice häradshövdingen, advokaten Gustaf Norrmén, Helsingfors.

 

6 — Svensk Juristtidning 1925.