UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1925.¹

 

ALLMÄN JURIDIK M. M.

 

    Bernstein, Eduard. Naturrätten och socialismen. Tiden s. 483—493
    Hemberg, A. Om lagars form. N. A. T. s. 277—296.
    van der Vlugt, W. Hugo Grotius. J. F. F. T. s. 231-257.

 

FÖRMÖGENHETSRÄTT.

 

    Bache, N. H., Nogle aktieretlige Spørgsmaal. U. f. R. s. 40—47.
    Caselius, I. Om lösöreinteckning (förlagsinteckning) enligt svensk och finsk rätt. J. F. F. T. s. 341—361.
    Caselius, I. Till läran om ägarehypotek. J. F. F. T. s. 258—261.
    Chydenius, Wilhelm. Utkast till lag om kommission. D. L. s. 165—196.
    Fehr, Martin. Bidrag till läran om cession av fordran enligt svensk rätt. T. f. R. s. 145-238.
    Hernberg, Alarik. Föravtalet. D. L. s. 359—370.
    Jørgensen, G. Troels. Om Løfter, hvis Indhold delvis beror paa Løftesgiverens egen Bestemmelse. T. f. R. s. 85—95.
    Kruse, Vinding. Om Ejendomsrettens Overgang. U. f. R. s. 309—334.
    Løn, Jens. Om Vindikationsretten med særligt Henblik paa Haandpantsætning av Løsøre. U. f. R. s. 341—345, 347—349.
    Magnussen, O. K. Anm. av VINDING KRUSE: Læren om Ejendomsrettens Overgang. U. f. R. s. 277—304, 345—347.
    Rørdam, Kjell. Nogle Bemærkninger om eksstinktive Erhvervelser. U. f. R. s. 94—104.
    Rørdam, Kjell. Om Eksstinktiv Erhvervelse i Henhold til Avtalelovens § 34 og Kommissionslovens §§ 54 og 55. J. T. s. 152—160.
    Stjernstedt, W. G. Några ord om responsaverksamheten i de nordiska länderna, närmast Sverige. T. f. R. s. 96—104.

 

FAMILJE- OCH ARVSRÄTT.

 

    Bentzon, V. Forslag til Lov om Ægtefællers Arveret og uskiftet Bo. U. f. R. s. 81—84.
    Cohen, J. L. Erstatning for hævet Forlovelse. U. f. R. s. 253—261.
    Faurholt, Johannes. Lov om Ægteskabets Retsvirkninger. U. f. R. s. 84—87.
    Hambro, E. Reformer i arveretten. T. f. R. s. 369—409.
    Hernberg, Alarik. Hustrus affärsrörelse. D. L. s. 13—17.
    Hernberg, Alarik. Om hustrus konkurs. D. L. s. 112—124.
    Jarner, Knud. Den nye Ægteskabslovs Indflydelse paa bestaaende Ægteskaber. U. f. R. s. 305—308.
    Kôersner, A. Förmynderskapslagstiftningen i Finland och Sverige. J. F. F. T. s. 125—139.

 

¹ Förkortningar: D. L. = Defensor Legis. — Hist. T. = Historisk tidskrift. — J. F. F.T. = Tidskrift utgiven av Juridiska föreningen i Finland. — J. T. = Juridisk Tidsskrift. — N. A. T. = Nordiskt Administrativt Tidsskrift. — N. T. f. S. = Nordisk Tidsskrift for Strafferet. — Statsv. T. = Statsvetenskaplig tidskrift. — Sv. T. = Svensk tidskrift. — T. f. R. = Tidsskrift for Retsvidenskap. — U. f. R. = Ugeskrift for Retsvæsen. 

    Thorkild-Hansen, C. Hvem kan Rejse Kravene efter Ægteskabslovens §§ 1—2 J. T. s. 169—177.
    Ussing, Henry. Omraadet for Myndighedslovens § 48. U. f. R. s. 174—180. Jfr s. 229—231 och 232.

 

SPECIELL PRIVATRÄTT.

 

    Erich, R. Expropriations- och socialiseringslagstiftningens inverkan på utlänningars rättsläge. T. f. R. s. 263—273.
    Hellström, H. Om skada genom fartygs sammanstötning enligt sjölagen d. 9 juni 1873 och lagen d. 17 febr. 1923. J. F. F. T. s. 291—340.
    Nielsen, Charles V. En Vekselrets-Dom av Betydning for Bankverdenen. U. f. R. s. 54—56.
    Ossiannilson, K. G. Den eviga författarrätten. Tiden s. 297—302.

 

STRAFFRÄTT.

 

    Ahnfelt-Rønne, Ø. De i Regeringsforslaget til Almindelig borgerlig Straffelov §§ 18 (Kommissionsudkastets § 17), 44 (40), 45 (41), 48 (44), 49 (45), 69 (66), 72 (69), 75 (72), 76 (73) og 78 (75) indeholdte Bestemmelser om Justitsministerens Kompetence. N. T. f. S. s. 190—201.
    Arentz, P. N. Endringer i behandlingen av straffesaker. N. T. f. S. s. 202—213.
    Bentzon, Svend. Om Indespærring af Sindssyge. U. f. R. s. 200—203.
    Boije, J. E. Om brott och återfall i brott. J. F. F. T. s. 140—160.
    Borgsmidt-Hansen, K. Bemærkninger om Ungdomsfængslet. N. T. f. S. s. 64—75.
    Diedichen, Henrik A. Th. Den medicinske sagkyndighed og strafferetten. T. f. R. s. 274—294.
    Fischer, Johan. Sterilisationslovgivningen i de forenede Stater. N. T. f. S. s. 60—63.
    Grönlund, Otto. Om brottsligheten i Sverige och Norge under kristiden. Statsv. T. s. 201—232.
    Haack, Olaf. Den danske Regerings Straffelovsforslag. N. T. f. S. s. 1—7.
    Haack, Olaf. Forarbejder til den nye danske Straffelov: Kapitlerne 23 og 24 — Forbrydelser i Familieforhold og Forbrydelser mod Kønssædeligheden — i Straffelovsudkastet av 1923. N. T. f. S. s. 26—36.
    Hammarskjöld, Bo. Ny svensk spritsmugglingslagstiftning. T. f. R. s. 115—124.
    Jørgensen, Troels G. Det nye danske straffelovsforslag. Spredte Bemærkninger til Kap. 13—17. N. T. f. S. s. 327—338.
    Jørgensen, Troels G. Nogle Bemærkninger om Interneringsloven af 11. April 1925. N. T. f. S. s. 233—238.
    Jørgensen, Troels G. Om kompetencen til at beslutte Sikkerhedsforanstaltninger overfor farlige Personer. U. f. R. s. 269—272.
    Jørgensen, Troels G. Om sammenstødsreglerne i nuværende og kommende Straffelovgivning. U. f. R. s. 57—61.
    Jørgensen, Troels G. Strafudelukkelsesgrundene i Nævningeretsplejen. U. f. R. s. 125—144.
    Kjerschow: Förslag till strafflag. Allmänna delen. Jämte motiv. Utarbeidet av "Strafflagskommissionen". Stockholm 1923. T. f. R. s. 1—84.
    v. Koch, Ragnar. Den nya svenska barnavårdslagstiftningen. N. T. f. S. s. 138—146.
    Krabbe, Oluf H. Straffelovsforslaget. U. f. R. s. 1—32.
    Levin, Benny. Bidrag til Spørgsmaalet om Rehabilitation (Æresoprejsning) med særligt Henblik paa det foreliggende danske Straffelovsforslag og de forudgaaende Udkast. N. T. f. S. s. 273—313.
    Petersen, Axel. Den militære Straffelovsreform i Sverige. N. T. f. S. s. 110—123.

 

    Petrén, Alfred. Om förslaget till lag rörande förvaring av förminskat tillräkneliga förbrytare. N. T. f. S. s. 343—365.
    Sachs, Henrik. Det nye danske Straffelovsforslag. 28 Kapitel: Berigelsesforbrydelserne. N. T. f. S. s. 124—137.
    Schrøder, Georg E. Moderne Hjælpmidler i Kriminalistiken. N. T. f. S. s. 37—45.
    Serlachius, Allan. Rättvisan i Finland. Ett svar till Georg Branting. N. T. f. S. s. 147—155.
    Skjerbæk, Oluf I. Om Anvendelse af Ungdomsfængsel. N. T. f. S. s. 229—232.
    Thalbitzer, S. Straffelovsforslaget og de Homosexuelle. U. f. R. s. 105—109.
    Torp, Carl. Anm. av GUSTAV OLIN: Den svenska strafflagsrevisionen. N. T. f. S. s. 164—170.
    Torp, Carl. Udviklingen indenfor Strafferetten i de sidste 40 Aar. U. f. R. s. 192—199.
    Waagensen. Nogle Bemærkninger om Frihedsstraffene efter det Rigsdagen forelagte Forslag til Almindelig borgerlig Straffelov. N. T. f. S. s. 91—123.

 

PROCESSRÄTT.

 

    Alfthan, Kuno. Processreformer utan lagändring. D. L. s. 82—86.
    Andersen, Egmont. Anklage og Dom. U. f. R. s. 334—336.
    Breien, Haakon. Jurymænd eller Domsmænd. Lagmandsrettens Reform. N. T. f. S. s. 46—59."
    Bäckström, Harald. Anm. av BERTIL SJÖSTRÖM: Om formell processledning vid underrätt i vanliga tviste- och brottmål enligt finsk rätt. J. F. F. T. s. 494—497.
    Carlson, B. C. Något om modern civilprocess och övergången hos oss därtill. D. L. s. 235—248.
    Fræmohs, A. Den Skriftsagkyndige, hans Opgave og Metode. N. T. f. S. s. 314—326.
    Granfelt, O. Hj. I vilken omfattning bör utländsk i tvistemål given dom tillerkännas rättskraft? J. F. F. T. s. 63—77.
    Granfelt, O. Rätten att "anhålla" för brott. Straffprocessuellt reseförbud. J. F. F. T. s. 379—386.
    Jørgensen, Troels G. Domstolenes Kompetence overfor Foreninger med Økonomisk Formaal. T. f. R. s. 239—262.
    Jørgensen, Troels G. Om Begrænsninger ved Paatalen af Straffesager. U. f. R. s. 205—210.
    Kallenberg, E. Anm. av R. A. WREDE. Das Zivilprozessrecht Schwedens und Finnlands. J. F. F. T. s. 100—109.
    Leopold, Göran. En nödvändig förändring (hovrätternas sammansättning). D. L. s. 337—340.
    Munch-Petersen, H. Anm. av E. ALTEN: Loven om rettergangsmaaten for Tvistemaal. U. f. R. s. 111—114.
    Munch-Petersen, H. Anm. av A. HEUSLER: Der Zivilprocess der Schweiz. U. f. R. s. 115—119.
    Numelin, Ragnar. Rättslig skriftgranskning. D. L. s. 291—295.
    Roepstorff. Tiltalebegrænsning. U. f. R. s. 49—53.
    Sharling. Om Forholdet mellem Anklage og Dom. U. f. R. s. 169—174, 261—265.
    Wrede, R. A. Synpunkter i fråga om rättegångsreformen. J. F. F. T. s. 437—456.

 

STATSRÄTT.

 

    Andersen, Poul. Er Domstolene kompetente vedrørende Øvrighedsmyndighedens Grænser, hvor ingen Rettighed paastaas krænket? U. f. R. s. 237—251.
    Andersen, Poul. Anm. av I. MYRBERG: Om tjänstemäns oavsättlighet. U. f. R. s. 336—337.
Berlin, Knud. Det nye Indfødsretslovforslag. U. f. R. s. 33—39.

 

    Björksten, S. R. Förvärvade rättigheter och lagars retroaktivitet. En studie i finländsk statsförvaltningsrätt. J. F. F. T. s. 457—493.
    Brusewitz, Axel. Den svenska utrikesnämndens norska och danska paralleller (Forts. fr. årg. 1924). Statsv. T. s. 97—139.
    Erich, R. Expropriations- och socialiseringslagstiftningens inverkan på utlänningars rättsläge. T. f. R. s. 263—273.
    Funder, Aage. Den dansk-islandske Forbundslov. U. f. R. s. 65—74, 109—110. Jfr s. 89—93.
    Gihl, Torsten. Till frågan om gränsen för Sveriges sjöterritorium. Statsv. T. s. 436—463.
    Hermanson, R. Finlands självständighet. J. F. F. T. s. 6—62.
    Hjort, J. B. Budgetreform i Norge. Statsv. T. s. 61—65.
    Holmbäck, Åke. Varifrån har Magnus Erikssons erhållit regeln, att rådet skall bestå av hälften svenskar och hälften tyskar? Hist. T. s. 47—49.
    Nevanlinna, E. Finlands nya budgeträtt. N. A. T. s. 69—72.
    Olivecrona, Karl. Till frågan om lagars grundlagsenlighet. Statsv. T. s. 301—329.
    Poujade, F. Statstjenestens almindelige Organisation i Frankrig. Ministeriet for offentlige Arbejder. N. A. T. s. 1—23.
    Rönblom, Hans-Krister. Den politiska personlighetsprincipen. Tiden s. 478—482.
    Tingsten, Herbert. De konstitutionella fullmaktslagarna i Tyskland efter världskriget. Statsv. T. s. 140—180.
    Tingsten, Herbert. Öppen omröstning i den svenska riksdagen. Statsv. T. s. 233—254.
    Varenius, Otto. Frankrikes författning av år 1875. Ett halvsekelminne. Statsv. T. s. 405—435.

 

FÖRVALTNINGS- OCH FINANSRÄTT.

 

    Hasund, S. Grundlinjene i Norges økonomiske system i slutten av middelalderen. T. f. R. s. 105—114.
    Larsson, Sam. Nordisk alkohollagstiftning. Sv. T. s. 317—328.
    Reuterskiöld, C. A. Kätterier i kommunalskattefrågan. Statsv. T. s. 348—359.
    Stolt, F. L. Stabilisering och myntrealisation i Finland ur rättslig synpunkt. J. F. F. T. s. 161—168.
    T. G. Ökat samarbete mellan de nordiska ländernas och andra lands förvaltningar. N. A. T. s. 72—75.
    Varenius, Otto. Lagen om landsting av d. 20 juni 1924. Statsv. T. s. 330—344.
    Wartiovaara, I. Om statstjänstemäns rättsliga ställning i Finland. N. A. T. s. 88—104.
    Westerlund, G. Genmäle till ovannämnda artikel av F. L. Stolt. J. F. F. T. s. 262—266.

 

INTERNATIONELL RÄTT.

 

    Heckscher, Eli F. En överstatlig rättsordning. Sv. T. s. 12—27.
    Staël von Holstein, Lage. Den första svenska tremilsgränsen. Statsv. T. s. 181—186.
    Staël von Holstein, Lage. Om sjögränsens dragning vid bukter. J. T. s. 178—196.
    Thorsing, Oscar. Genèveprotokollet och freden. Tiden 105—121.
    Thorsing, Oscar. Locarnofreden. Tiden s. 441—452.
    Wallengren, Sigfrid. Sakkunnigbetänkandet rörande Genèveprotokollet. Statsv. T. s. 276—291.

E. L.