Vice häradshövdingar och assessorer. Sedan riksdagen i skrivelse (nr 271) lämnat utan erinran det av justitieministern i samband med äskande av anslag till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning framlagda förslaget till åtgärder för en förbättrad rekrytering av domarkåren (se Sv. J. T. 1926 s. 84), hava författningar i ämnet nu utfärdats, nämligen dels en kungörelse ang. ändring i vissa delar av domsagostadgan (SFS nr 187), dels en kungörelse ang. hovrättsassessors tjänstgöring vid underdomstol å landet (SFS nr 188), båda av d. 4 juni 1926.
    Enligt de nya bestämmelserna kommer för framtiden skillnaden mellan assessorer och vice häradshövdingar att helt utplånas. Alla domsagostadgans bestämmelser om vice häradshövdingar upphävas och överflyttas på assessorerna. Framdeles utnämnas alltså allenast assessorer, och skola dessa hava samma skyldighet att mottaga domarförordnanden som vice häradshövdingarna hittills haft, de i tjänsten yngre framför de äldre. Assessor som förordnas att förvalta häradshövdingämbete skall åtnjuta samma löneförmåner som nuvarande vice häradshövdingar, d. v. s. dels vikariatsarvode efter 3,000 kr. om året, dels tilläggsarvode motsvarande vice häradshövdings fasta arvode eller 4,500 kr. (med ålderstillägg 5,000 kr.) om året.
    Till förhindrande av att vid sidan om assessorerna skulle uppstå en kategori av mindre kvalificerade domsagoaspiranter stadgas, att den som förvaltat häradshövdingämbete och tjänstgjort såsom fiskal eller ledamot i hovrätt eller såsom revisionssekreterare under tillhopa fyra år, ej kan erhålla ytterligare häradshövdingförordnanden med mindre han är assessor. Denna bestämmelse träder i kraft d. 1 jan. 1927, medan de båda kungörelserna i övrigt träda i kraft d.1 juli 1926. Hittills gällande bestämmelser skola fortfarande tilllämpas å nuvarande assessorer och vice häradshövdingar.

 

    Andra huvudtitelns riksdagsbehandling. Av riksdagsbesluten i anledning av de i andra huvudtiteln gjorda framställningarna (se Sv. J. T. 1926 s. 89) har frågan om domarkårens rekrytering gjorts till föremål för särskild notis härovan. Ang. sammanslagning av domsagor se nedan s. 315. I övrigt må följande antecknas.
    Beträffande justitiedepartementets organisation hade K. M:t föreslagit överflyttning hit från ecklesiastikdepartementet av kyrkobyrån. Detta förslag har ej vunnit riksdagens bifall. Däremot har riksdagen bifallit förslaget om tillsättande å lagavdelningen av två nya fasta ledamöter med byråchefs löneställning, vilka äro avsedda att ersätta en del av de jurister som hittills brukat tillkallas för utredning av lagstiftningsfrågor.
    Vad justitieministern föreslagit om ändring i regeringsrättsföredragandenas ställning har vunnit bifall så till vida, att föredragandena skola tillsättas påförordnande på viss tid samt i regel vara uteslutande sysselsatta med uppgiften såsom regeringsrättsföredragande. Förordnande skall meddelas av chefen för vederbörande fackdepartement. I den föreslagna löneställningen har riksdagen beslutat viss modifikation.
    Anslagen till lagberedningen, processkommissionen och dalautredningen hava beviljats med föreslagna belopp.
    Den föreslagna löneregleringen för högsta domstolens och regeringsrättens ledamöter har bifallits. Riksdagen har biträtt förslaget att såsom lönevillkor

 

stadga, att justitieråd och regeringsråd ej må åtaga sig skiljemannauppdrag. Dock skall ifrågavarande förbud ej gälla uppdrag såsom skiljeman vid mellanfolkliga skiljedomsförfaranden och ej heller skiljemannauppdrag, som grundar sig på skiljeavtal slutet före d. 1 juli 1926.
    I fråga om anslagen till hovrätterna och domsagornas förvaltning har riksdagen beslutat i överensstämmelse med framställningen i statsverkspropositionen. Likaledes har riksdagen bifallit förslaget om uppdelning av anslaget till ersättning åt domare, vittnen och parter.