410 NOTISER.    Juridiska fakulteten vid Stockholms högskola har nu inflyttat i den nybyggnad å Observatoriekullens sluttning ned mot Norrtullsgatan, vars uppförande redan för ett decennium sedan började planeras för avhjälpande av fakultetens trängande behov av ökade utrymmen (se Sv. J. T. 1918 s. 397). Den nya byggnaden kunde redan vid årets början delvis tagas i bruk och invigdes den 20 sistlidne maj högtidligen av H. M:t Konungen.
    Den ursprungliga planen att i den nya byggnaden erhålla en centralpunkt för huvudstadens speciellt juridiska strävanden, med lokaler såväl för den juridiska fakulteten som för Stockholms mera betydande sammanslutningar av juridisk art, såsom Juristföreningen, Svensk Juristtidning, Sveriges Advokatsamfund etc. har icke kunnat förverkligas. Byggnaden är helt tagen i anspråk för Stockholms högskola och inrymmer förutom Högskolans juridiska även dess humanistiska fakultet. De erforderliga penningmedlen har Högskolan erhållit framför allt genom K. M:ts vid tvenne särskilda tillfällen givna beslut att för ändamålet anslå behållningen å två lotteridragningar, vardera på 375,000 kronor. Bidrag hava därjämte lämnats av enskilda, bl. a. av Aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner, som 1918 donerade 25,000 kronor till en byggnadsfond för den juridiska fakulteten. Tomten har Stockholms stad utan ersättning ställt till Högskolans disposition.
    Byggnaden, vars arkitekt är professor Erik Lallerstedt, sträcker sig med sin långsida tre våningar hög mot Norrtullsgatan men med blott två våningar mot Observatoriekullen. I arkitektoniskt avseende är det den mot Drottninggatan belägna monumentala gaveln som dominerar. Huvudingången från Norrtullsgatan prydes av fyra hermer (Sokrates, Plato, Aristoteles och Sofokles), utförda av skulptören Ivar Johnsson. Även till smyckande av den mot Drottninggatan vettande gaveln har samme konstnär utarbetat en skiss, som dock ännu väntar på sin donator.
    Förutom de två fakultetsrummen, seminarielokaler, professorsrum etc. finnas i byggnaden fyra föreläsningssalar, den största rymmande c:a 350 åhörare, samt därjämte — det icke minst värdefulla — bibliotekslokaler inklusive läsesalar för såväl det juridiska som det humanistiska biblioteket. Det konstnärliga intrycket av byggnadens inre förhöjes genom de äldre avgjutningar av antik skulptur, som Högskolan tack vare välvilligt tillmötesgående från Akademien för de fria konsterna fått mottaga såsom deposition.

G. E.

 

    Det fjortonde nordiska juristmötet. Delegerade för de danska, finska, norska och svenska styrelserna för de nordiska juristmötena, hava d. 18 juni 1927 sammanträtt i Stockholm för överläggning om vissa frågor rörande det fjortonde nordiska juristmötet, som i slutet av augusti månad 1928 skall hållas i Köpenhamn. Delegerade voro från Danmark professor O. Krabbe och højesteretsdommer V. Topsøe-Jensen, från Finland justitierådet O. Hj. Granfelt och professor L. Cederberg, från Norge professor F. Stang och höjesteretsassessor E. Alten samt från Sverige presidenten friherre E. Marks von Würtemberg och justitierådet B. Ekeberg.
    Det beslöts, att följande ämnen skola, med förbehåll av jämkningar i formuleringen, förekomma å mötet: 1) Bör bevisfrågan kunna komma under prövning i högsta instans? 2) Principerna för en eventuell reform av lagreglerna om pantsättning av lösören och rättigheter. Dessa två ämnen skola behandlas

NOTISER. 411i plenum. 3) Principerna för lagstiftning om förmånsrätt i konkurs (konkursprivilegierna). 4) I vilken utsträckning böra tvister mellan en förening och dess medlemmar kunna genom stadgarna undandragas domstols prövning?5) Bör utländskt skattekrav kunna göras gällande vid domstol? 6) I vad mån bör ruset ha inflytande på en gärnings straffbarhet? De fyra sistnämnda ämnena skola behandlas å sektioner. Uppgift om referenter och korreferenter komma att lämnas senare.