De icke rättsbildade domsagobiträdena. Frågan om de icke rättsbildade domsagobiträdenas anställnings- och avlöningsförhållanden har förevarit jämväl vid 1927 års riksdag (angående frågans behandling vid 1926 års riksdag se Sv. J. T. 1926 s. 314).
    I propositionen i ärendet (nr 52) upptog K. M:t i huvudsak det vid förra riksdagen fallna förslaget, och riksdagen förklarade sig i skrivelse (nr 167) icke hava något att erinra mot förslaget.
    Föreskrifter i ämnet hava sedermera utfärdats i kungörelse d. 20 maj 1927 (nr 179), som med visst undantag trätt i kraft d. 1 juli 1927.
    Föreskrifterna ha avseende endast på sådant biträde, som har stadigvarande anställning å domsagas kansli, och ett ytterligare villkor är att anställningen innehafts under mer än ett år.

    I avseende å biträdets avlöningsförhållanden är bestämt att biträdet skall avlönas av häradshövdingen efter göromålens beskaffenhet och biträdets duglighet. För biträde vars arbetstid uppgår till i regel minst sju timmar är viss minimiavlöning bestämd, nämligen det belopp, som utgår till de lägst avlönade statliga befattningshavarna (lönegrad B 1 i det s. k. civila avlöningsreglementet, Sv. F. S. 1925 nr 270).
    Lönen och därå belöpande dyrtidstillägg uppgå i de olika ortsgrupperna till följande belopp:                       Lön                              Dyrtidstillägg

Ortsgrupp	För år	För månAD	FÖR MÅNAD
A	Kr. 1,500	125: —	22: —
B	» 1,566	130: 50	23: —
C	» 1,632	136: —	24: —
D	» 1,698	141: 50	25: —
E	» 1,764	147: —	26: —
F	» 1,830	152: 50	27: —
G	» 1,896	158: —	28: —

    Uppgift angående de olika orternas placering i ortsgrupper hämtas ur kungörelsen d. 16 okt. 1925 (nr 426). Som bekant växlar det statliga dyrtidstilllägget efter levnadskostnadsindexens ställning. F. n. (oktober månad) är indextalet 72 (se kungörelse d. 7 okt. 1927, nr 376) och för beräkningen gälla de i kungörelsen den 11 april 1924 (nr 66) meddelade tabeller. Vid uträkningen begagnas tabellen nr II (procenttal 18).

    För biträde, vars arbetstid i allmänhet icke uppgår till sju timmar, kan lönen utgå med ett i förhållande till den kortare arbetstiden reducerat belopp. Är biträde tillika förordnat till kommissionär i domsagan, kan lönen nedsättas med belopp motsvarande två tredjedelar av den nettoinkomst, biträdet åtnjuter såsom kommissionär; och får kommissionärsuppdraget ombesörjas under den fastställda arbetstiden. Åtnjuter biträde naturaförmåner, får å lönen göras det avdrag, som skäligen kan anses svara mot dessa förmåner.
    På grund av särskilda omständigheter kan nedsättning av lönen ske under vad sålunda bestämts, men beslutanderätten härvid tillkommer hovrätten.
    I likhet med statens befattningshavare har biträde rätt till årlig semester när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan att avdrag får ske å lönen. Semestern skall omfatta minst 20 dagar och förläggas till tid, som häradshövdingen bestämmer.
    Därest biträde av behörigen styrkt sjukdom hindras att tjänstgöra, äger biträde vid ledighet av sådan anledning bibehålla fyra femtedelar av lönen under sammanlagt 25 dagar av ett och samma kalenderår.
    Med avseende å biträdenas pensionering är stadgat, att det skall åligga häradshövdingen att ombesörja biträdes pensionsförsäkring med anlitande av den i 34 § av lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda, på frivilliga avgifter grundade försäkring och i enlighet med av K. M:t meddelade närmare föreskrifter rörande nämnda försäkring. För biträde, vars arbetstid varje söckendag i allmänhet uppgår till sju timmar, skall inbetalning ske med ett belopp, för år räknat, av 100 kr.; för biträde med kortare arbetstid kan försäkringsavgiften i förhållande därtill reduceras. Mellan häradshövdingen och biträdet träffas överenskommelse om val av tariff för försäkringen. Inbetalning av

försäkringsavgift verkställes av häradshövdingen före utgången av det kalenderår, försäkringsavgiften avser. Av inbetalt belopp får högst en tredjedel avdragas å biträdets lön. Berörda bestämmelser om pensionering skola icke tillämpas förrän från och med d. 1 jan. 1928.
    Efter framställning av häradshövdingen får annan betryggande anordning i förevarande avseende av hovrätten medgivas. Hovrättens beslutanderätt i dessa liksom i andra fall enligt förevarande kungörelse utövas av hovrättens president, som fattar beslut i närvaro av allenast vederbörande föredragande.
    Intill oktober månads början har framställning om ändrade föreskrifter ingivits allenast av två häradshövdingar under Göta hovrätt. Den ena framställningen avsåg biträdenas pensionsförhållanden. Hovrätten medgav i detta fall att, i stället för den i kungörelsen stadgade inbetalning för pensionering, häradshövdingen skulle utan avdrag å biträdets lön i hank insätta minst 10kr. i månaden mot det att biträdet insatte minst enahanda belopp, under med banken avtalat villkor att, så länge biträdet kvarstode i tjänsten, av sålunda insatta medel ej något finge uttagas utan hovrättens medgivande.
    Den andra av berörda framställningar avsåg nedsättning på grund av särskilda omständigheter av ett biträdes lön. Hovrätten medgav i detta fall att biträdet skulle äga att av häradshövdingen i månatlig kontant lön uppbära ett belopp av den storlek, att detsamma jämte den nettoinkomst hon för månaden uppburit såsom kommissionär uppginge till minst 160 kr.
    Rätten att anställa och entlediga biträde tillkommer häradshövdingen.
    Biträde får emellertid ej av annan anledning än fel eller försummelse i tjänsten entledigas utan att skriftlig uppsägning skett minst tre månader före anställningens upphörande.
    I kungörelsen har häradshövding ålagts att före den 1 april varje år till hovrätten insända vissa uppgifter angående ifrågavarande biträden. Samtidigt med att denna kungörelse utfärdats hava de hittillsvarande provisoriska höjningarna av expeditionslösen gjorts definitiva (se Sv. F. S. nr 182). Häradshövding, som ej vill underkasta sig föreskrifterna i kungörelsen angående domsagobiträdena, har efter anmälan till vederbörande hovrätt skyldighet att till statsverket redovisa expeditionslösen (se övergångsbestämmelsen till kungörelse nr 182). Ingen häradshövding har emellertid inom den för dylik anmälan förelagda tiden, som utgick med juni månad 1927, förklarat sig icke vilja underkasta sig de nya föreskrifterna.

S. M.