Tingslagsregleringar och tätare tingssammanträden. Sedan K. M:td. 15 okt. 1926 förordnat, att Kumla, Grimstens och Hardemo härads tingslag samt Sundbo härads tingslag av Väster-Närkes domsaga skola fr. o. m.d. 1 jan. 1928 vara förenade till ett tingslag, benämnt Hallsbergs tingslag, med tingsställe i Hallsberg, har K. M:t d. 7 okt. 1927 med ändring av samma beslut bestämt, att det nybildade tingslaget skall hava tingsställen såväl i Hallsberg som ock i Askersund.
    Samma dag hava utfärdats kungörelser (nr 373) angående tingsordningen i vissa domsagor och (nr 374) om ändrad lydelse av 1, 2, 4 och 5 §§ i kungörelsen d. 15 okt. 1926 angående tingssammanträden med tremansnämnd, genom vilka båda kungörelser tidpunkten m. m. för tingssammanträdena slutgiltigt fixerats beträffande samtliga de domsagor, där enligt K. M:ts tidigare beslut (se Sv. J. T. 1926 s. 273 f. samt 1927 ss. 237, 408 f.) fr. o. m. år 1928 ökat antal tingssammanträden skall äga rum och för vilka slutliga bestämmelser i ämnet förut ej meddelats.

 

    Förflyttning av Ovan-Siljans domsagas kansli. K. M:t har d. 29 juli 1927 förordnat att Ovan-Siljans domsagas f. n. i Orsa belägna kansli skall fr. o. m. dag, som häradshövdingen i domsagan äger bestämma, dock senast fr. o. m. d. 1 jan. 1928, vara förlagt till Morastrands köping.

 

    Kungälvs landsrättsförläggning. K. M:t har d. 7 okt. 1927 förordnat, att K. M:ts beslut d. 14 maj 1926 ang. staden Kungälvs förläggande underlandsrätt skall träda i tillämpning d. 1 jan. 1929.

 

    Stämpelförsäljares rätt att erhålla stämplar i räkning. Sedan riksdagen i skrivelse d. 6 april 1927 (nr 116) anhållit, att K. M:t måtte verkställa utredning, huruvida icke den stämpelförsäljare tillkommande rätt att erhålla stämplar i räkning må kunna inskränkas, har K. M:t d. 20 maj 1927 — med överlämnande av justitieombudsmannens d. 20 okt. 1926 hos K. M:t gjorda framställning om ändrade bestämmelser ang. sådan inleverering av stämpelmedel, varom förmäles i 39 § i förordningen d. 19 nov. 1914 ang. stämpelavgiften — anbefallt statskontoret och generalpoststyrelsen att gemensamt verkställa den av riksdagen sålunda begärda utredningen ävensom att efter vederbörandes hörande avgiva och före d. 1 dec. 1927 inkomma med det förslag, vartill utredningen giver anledning.

 

    Föredragning i lagrådet av processkommissionens förslag. K. M:t har d. 23 sept. 1927 i samband med beslut att lagrådet skall avgiva yttrande över processkommissionens betänkande, såvitt angår betänkandets huvud-

NOTISER. 499grunder, förordnat häradshövdingen K. J. D. Schlyter, professorn Th. Engströmer samt hovrättsråden N. E. L. Vult von Steyern och T. Liljestrand att inför lagrådet föredraga berörda ärende, därvid föredragningsskyldigheten skall fördelas enligt överenskommelse mellan föredragandena.
    I sitt yttrande till statsrådsprotokollet anförde justitieministern, statsrådet Thyrén, bl. a. att till frågan om en fullständig ombildning av vårt rättegångsväsen icke borde tagas ståndpunkt, förrän den sakkunskap den högsta domstolsinstansen företrädde fått komma till uttryck. Med hänsyn till högsta domstolens rättsskipande verksamhet vore det emellertid uteslutet att inhämta yttrande från domstolens samtliga ledamöter. Det borde därför överlämnas åt lagrådet att avgiva yttrande angående rättegångsreformen i det läge, vari den nu kommit på grund av processkommissionens betänkande och de däröver avgivna yttrandena.
    Sedermera har K. M:t d. 22 okt. 1927 föreskrivit, att därest vid föredragning inför lagrådet av processkommissionens betänkande det skulle finnas lämpligt att lagrådets ledamöter erhölle tillfälle att i Danmark och Norge taga kännedom om tillämpningen av där gällande processlagstiftning i vissa avseenden, lagrådets ledamöter, justitieråden von Seth, Wedberg och Alexanderson samt regeringsrådet Planting-Gyllenbåga, skulle vara berättigade att för sådant ändamål under en tid av högst 15 dagar vistas i Köpenhamn och Oslo.