Tingsterminernas kungörande. För att den rättssökande allmänheten skall hava möjlighet att utan alltför mycket bcsvär få kännedom om tiden för häradsrätternas sammanträden, stadgas i lagend. 7 maj 1918 om kungörande av tiden för tings början och avslutande m. m., att det åligger K.B. att beträffande samtliga domsagor i länet i Post- och Inrikes Tidningar den 1 december varje år låta införa uppgifter dels om dagen för början av varje allmänt tingssammanträde och lagtima ting, dels om tid och ort för sammanträden med tremansnämnd. K.B. erhåller de uppgifter, som sålundaskola publiceras, från vederbörande häradshövdingar, vilka äro skyldiga att till K.B. insända dessa uppgifter före d. 1 november varje år.
    Detta sätt för kungörande av tingsterminerna har emellertid visatsig ej fullt tillfredsställande såväl på grund av vissa här nedan angivna brister i själva lagen, som ock på grund av den ringa omsorg, som från vederbörande myndigheters sida understundom visas vid författningens tillämpning.
    Enligt lagstadgandet i fråga skola kungörelserna beträffande allmänna tingssammanträden och lagtima ting endast innehålla uppgiftom dagen för sammanträdets och tingets början, under det att beträffande sammanträde med tremansting uppgift skall lämnas omsåväl tid som ort. När i lagen beträffande sammanträde med tremansting talas om "tid" för sammanträdet, ligger ju närmast tillhands att häri inlägga den meningen, att såväl dag som klockslag på dagen skall angivas. För denna tolkning, som bäst överenstämmer med allmänna språkbruket och med den betydelse, uttrycket otvivelaktigt har i andra lagrum (t. ex. Konkurslagen 176 §, där detta las om "tid och ställe" för borgenärssammanträde), talar ock, atti lagrummet beträffande ordinarie tingssammanträde endast talas om"dagen" för sammanträdet, och det väl är befogat att förutsätta, attnär ordet "tid" därefter användes för sammanträden med tremansnämnd därmed åsyftas en utförligare tidsbestämning än angivande av datum. Att även praktiska skäl tala för denna tolkning är uppenbart; sammanträden med tremansnämnd hållas icke sällan å annan tidpunkt på dagen än de ordinarie sammanträdena. Å andra sidan kan till stöd för den meningen, att med ordet "tid" icke menas något annat än datum, åberopas, att i 1 och 2 §§ av K.K. d. 15 oktober 1926 ang. tingssammanträden med tremansnämnd talas om de"tider", då dylika sammanträden skola hållas, varmed i dessa lagrum uttryckligen endast avses vissa dagar. Att stadgandet av olika domhavande tolkats på ovan nämnda olika sätt, framgår av vad nedan säges om tillämpningen av författningen, men man synes väl böra antaga den först angivna tolkningen såsom den rätta.

    Givetvis skulle det vara av synnerlig nytta för allmänheten omuppgiftsskyldigheten utsträcktes att omfatta både tid, d. v. s. dag och klockslag, och ort jämväl för de allmänna tingssammanträdena och de lagtima tingen. Erfarenheten har visat, att de lagstadganden, som finnas rörande den tid på dagen, då tingssammanträde skall taga sin början, lämna rum för olika tolkningar och att till följd härav i olika domsagor utbildat sig olika praxis i ifrågavarande avseende. Då det icke förekommer något som helst offentliggörande av den tid på dagen, då tingsförhandlingarna börja, kan upplysning härom endast vinnas genom privata förfrågningar. Om nu i lagen infördes en bestämmelse därom, att icke blott dagen utan jämvältiden på dagen skall angivas, skulle denna brist botas, varjämte ettdylikt kungörande säkerligen mången gång skulle innebära en nyttigerinran till vederbörande domare om att det icke ligger i hans skön att bestämma denna tid, blott han iakttager stadgandet i Kungl. Brevet d. 27 maj 1801, att rättens session skall "begynnas i god tid på förmiddagen." ¹
    Vad beträffar angivandet jämväl av den ort, där allmänt tingssammanträde eller lagtima ting hålles, har väl en dylik uppgiftförr varit tämligen överflödig, då häradsrätternas tingsställen varitallmänt kända och erforderliga uppgifter kunnat vinnas såväl i handelskalendrar och andra dylika publikationer som i de vanliga lageditionerna. Men sedan numera sådana lagstadganden tillkommit,s om att i en domsaga (Sydöstra Hälsinglands domsaga) alla sammanträden under vårtinget äga rum å ett tingsställe (Enånger) och allasammanträden under hösttinget å ett annat tingsställe (Lugnet), ellersom i en annan domsaga (Inlands domsaga) är fallet, alla tingssammanträden under år med jämnt tal skola hållas å ett tingsställe (Smedserud) och under år med udda tal å ett annat tingsställe (Grohed) (se K.K. d. 7 oktober 1927 ang. tingsordningen i vissa domsagor), framstår behovet av att de årliga kungörelserna jämväl omfatta angivandet av den orl, där tingen hållas, såsom uppenbart.
    Vad beträffar sammanträdena med tremansnämnd framstår numera såsom en uppenbar brist, att kungörelserna icke skola omfatta uppgift å de inskränkningar i dylika sammanträdens befogenhet, somi vissa fall finnes stadgad. I 5 § av K.K. den 15 oktober 1926 angående tingssammanträden med tremansnämnd stadgas sålunda, att åsådant sammanträde i vissa tingslag allenast må upptagas ärenden, som avses i 1 § 5 mom. av lagen den 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden m. m., d. v. s. lagfarts- och inteckningsärenden, ingivandet av "äktenskapsförord, bouppteckningar och lösöreköpsavhandlingar, bevakning av testamente samt med vissa undantag ärenden angående förmynderskap oeh godmanskap. Då under år 1928 tingssammanträden med dylik inskränkt befogenhet hållas i icke mindre än 18 olika tingslag, är det uppenbart, att det är en allvar-

 

¹ Det förtjänar påpekas, att i kungörelserna för år 1928 tiden på dagen förde ordinarie tingssammanträdenas början angivits för två domsagor (Uppsala läns södra och Uppsala läns norra domsagor).

lig brist, att icke jämväl dessa undantagsstadganden skola angivas i kungörelserna. Det förtjänar påpekas, att några domhavande tydligen insett behovet av att dylika undantagsstadganden kungöras,och därföre angivit dem i sina uppgifter till K.B., som därefter intagit dem i kungörelseannonsen. Så har t. ex. i 1928 års kungörelse för Norrbottens län angivits, att nämnda inskränkning gäller för sammanträden med tremansnämnd i vissa tingslag i Piteå, Luleå och Gällivare domsagor. Men denna förståndiga åtgärd medför tyvärr, att de i samma annons förekommande uppgifterna beträffande Kalixoch Torneå domsagor, där liknande inskränkningar också förekomma, men icke i annonsen angivas, framstå såsom direkt missvisande.
    Den bristande formella överensstämmelse, som råder mellan de olika länsstyrelsernas kungörelser, torde ock böra påpekas. Knappast två hava följt samma system vid kungörelsens uppställning. Av typografiska skäl äro en del tryckta på bredden av tidningsbladet,andra ha icke kunnat beredas plats på detta sätt, utan måst tryckas på längden. Till följd härav ha icke heller länen kunnat upptagas i någon viss ordningsföljd, vilket tillsammans med den typografiska villervallan gör det tämligen besvärligt att finna sig till rätta, om man i kungörelserna vill taga reda på en uppgift. ¹ Säkerligen skulle denna brist botas genom att bestyret med kungörelserna överflyttades från länsstyrelserna till hovrätterna. Dessa torde ock vara vidalämpligare för detta bestyr än länsstyrelserna, som väl knappastkunna förväntas utarbeta sina kungörelser på annat sätt än genomen kompilation utan kritisk granskning av de från häradshövdingarnainkommande uppgifterna.
    Ägnar man därefter någon uppmärksamhet åt det sätt, varpå ifrågavarande lagföreskrifter tillämpas, och väljes såsom exempel den senaste kungörelsesamlingen, avseende år 1928, märkes följande.
    Endast av 8 domhavande (i Uppsala läns södra, Hedemora, Piteå, Gällivare, Kalix, Torneå, Norra Möre och Stranda samt Västra Göinge domsagor) har beträffande sammanträden med tremansnämnd angivits den tid på dagen, då sammanträdet börjas. Beträffande de ytterligare 107 tingslag och domsagor, där sådana sammanträden hållas, saknas dylik uppgift.
    Av större betydelse och innebärande ett uppenbart åsidosättandeav lagens föreskrifter är den underlåtenhet att angiva orten för sammanträden med tremansnämnd, vartill en del kungörelsemyndigheter gjort sig skyldiga. Sådana uppgifter saknas sålunda för icke mindreän 30 tingslag och domsagor. Särskilt allvarlig blir denna brist, då

 

¹ För att göra kungörelserna mera överskådliga, uttalade justitiedepartementet i en cirkulärskrivelse d. 17 december 1918 till samtliga länsstyrelser önskvärdheten av att kungörelserna avfattades i tabellarisk form i huvudsaklig överensstämmelse med den av K. B. i Malmöhus län samma år utfärdade kungörelsen. Då emellertid på grund av de i olika län förekommande olika tingsordningarna full överenstämmelse mellan dylika länsvis upprättade tabeller icke kan vinnas, har denna cirkulärskrivelse icke medfört någon ordning i den typografiska villervalla, som präglar kungörelsenumret av Post- och Inrikes tidningar. 

12 — Svensk Juristtidning 1928.

sammanträde hålles å annat ställe än det ordinarie tingsstället. Av de 11 sammanträden med tremansnämnd, som under året förekomma i Frösåkers tingslag, hållas sålunda endast 5 å det ordinarie tingsstället Östhammar, under det att övriga 6 hållas i Öregrund, utanatt detta angives i kungörelsen för Stockholms län; det sammanträdemed tremansnämnd, som förekommer i Åsele och Vilhelmina bäggetingslag, hålles icke å de ordinarie tingsställena utan i Lycksele, varom likaledes uppgift saknas i kungörelsen för Västerbottens län;i kungörelsen för Gävleborgs län saknas uppgift å ort beträffandedet sammanträde med tremansnämnd, som hålles i Enångers tingslag, vilket tingslag äger två ordinarie tingsställen.
    En oriktig uppgift, som synes kunna föranleda åtskilligt obehag för den rättssökande allmänheten, förekommer i kungörelsen förKopparbergs län. Där uppgives nämligen, att för samtliga häradsrätter inom Ovan-Siljans domsaga den 30 augusti 1928 hålles sammanträde med tremansnämnd å tingsstället i Morastrand för handläggande av sådana ärenden. som avses i 1 § 5 mom. av lagen d. 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden. Enligt nu gällandelydelse av 5 § i K.K. d. 15 oktober 1926 gäller emellertid den i kungörelsen angivna inskränkningen i sammanträdets befogenheter endast tre av domsagans fyra tingslag, nämligen Orsa tingslag, Älvdals tingslag samt Särna och Idre tingslag, under det att vid sammanträdetmå beträffande Mora tingslag handläggas alla ärenden av beskaffenhetatt kunna handläggas på sammanträde med tremansnämnd.
    Det torde väl av ingen kunna bestridas, att den nu stadgade ordningen för kungörandet av tingssammanträdena är synnerligen bristfällig. Allmänheten, för vilken den är avsedd, äger rätt att fordra,att kungörelserna äro både överskådliga och fullständiga och att upprättandet av desamma sker under sådana garantier, att ofullständigheter, missvisande uppgifter och oriktigheter icke förekomma.
    Ändras nu gällande författning så att kungörelserna jämväl skola innehålla dels fullständiga uppgifter om tid (d. v. s. dag och klockslag) samt ort (med tillägg av adress i fall där så är behövligt) föralla tingssammanträden, dels uppgifter om de inskränkningar i befogenhet, som kunna vara föreskrivna för vissa sammanträden, och anförtros det därjämte åt hovrätterna att ombesörja kungörandet, skulle säkerligen en tillfredsställande ordning vinnas.

A. Hemming-Sjöberg.