Skydd mot inteckningsförfalskning. I Sv. J. T. 1927 s. 492 hava omnämnts två till justitiedepartementet inkomna framställningar av generaldirektören G. Grefberg m. fl. och Svenska sparbanksföreningen om vidtagande av vissa åtgärder till skydd mot inteckningsförfalskning.
Över dessa framställningar hava utlåtanden avgivits av hovrätterna, föreningarna Sveriges häradshövdingar och Sveriges stadsdomare samt Svenska bankföreningen även som av statskontoret och generalpoststyrelsen, vilka sistnämnda ämbetsverk tillika haft att avgiva förslag till de ändringar i gällande bestämmelser angående stämpelavgiften, till vilka framställningarna kunde finnas föranleda.
Med hänsyn särskilt till behovet av snara åtgärder hava de hörda verken och föreningarna ansett uppmärksamheten främst böra ägnas åt de av förslagen, som äro avsedda att försvåra själva framställandet av falsifikat, och vilka förslag falla inom stämpellagstiftningens område. Grundtanken i desamma har i statskontorets och generalpoststyrelsens utlåtande fått följande utformning.
Då inteckning beviljas, skall skuldebrevet förses, förutom med den vanliga inteckningsstämpeln, där sådan skall utgöras, med en kontrollstämpel av särskild typ, därest sådan stämpel icke förut påförts. Denna stämpel — inteckningskontrollstämpel — skall vara av fix låg valör, exempelvis 25 öre. Skuldebrev, som till rätten ingives för att sättas i stället för annat (21 § inteckningsförordningen och 10 § i lagen om inteckning i tomträtt och vattenfallsrätt) eller för att en gemensam inteckning skall kunna uppdelas på de olika fastigheterna (34 § inteckningsförordningen), skall ock förses med inteckningskontrollstämpel. Då inteckning förnyas och skuldebrevet icke är försett med inteckningskontrollstämpel, skall detsamma åsättas sådan stämpel. Inteckningskontroll stämplar må endast tillhandahållas vederbörande befattningshavare vid underrätt. Detsamma skall vara förhållandet med helarksstämplar, som äro avsedda för utdrag av inteckningsprotokoll och som skola förses med: