UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1927.1

 

ALLMÄN JURIDIK.

 

Bentzon, Viggo. Hjalmar Westring.In memoriam. T. f. R. s. 450—454.
Boëthius, Bertil. Rättsreception ochfolklig rättsvård. Sv. T. s. 272—277.
Fehr, Martin. Lagstiftningens uppgifter och begränsning. Ekonomen s. 159—163.
Fries, Martin. Modärn moral- och rättsfilosofi i Uppsala. Det nya Sveriges. 200—218.
Gadolin, A. W. Jakob Wilhelm Chydenius †. J. F. F. T. s. 1—8.
Granfelt, O. Hj. Adolf Wach †. J. F.F. T. s. 9—17.
Hermanson, Robert. I anledning avett förslag till förändrade bestämmelser rörande juridiska examina.J. F. F. T. s. 305—319.
Montelin, Hjalmar. Rättsstat eller förmyndarstat. Anm. av SEVERIN CHRISTENSEN: Rättsstaten. Tiden s.358 — 365.
Olivecrona, Karl. Till frågan om rättsvetenskapens problemställning. T. f.R. s. 327—350.
Reuterskiöld, C. A. B. H. Dahlberg.In memoriam. T. f. R. s. 455—473.
Scheel, Herman, och Stang, Fredrik. Anm. av G. ASTRUP HOEL: Den moderne retsmetode. T.f.R. s. 474—502.
Stjernberg, Nils. Hjalmar Westring †.N. T. f. S. s. 67 — 71.
Wrede, R. A. Adolf Wach. In memoriam. T. f. R. s. 306 — 319.

 

FÖRMÖGENHETSRÄTT.

 

Augdahl, Per. Om kreditors stillingi endossentens konkursbo, når hoveddebitor har stillet pant for fordringen.T. f. R. s. 154-181.
Borgen, Axel. Gensidighed som Betingelse for Modregning. J. T. årg. 12, s. 141 — 163.
Borgen, Axel. Om ulemper i Naboforhold. J. T.ss. 97 — 108, 161 — 172.
Bredal, Johan. Om kreditors ret tildividende i et konkursbo, naar der
er stillet pant for fordringen. T. f. R.ss. 42—70, 409—439.
Bruun, H. H. Enkelte Spørgsmaal ominsolvente Personers Retsforhold. T. f. R. s. 101—110.
Cohn, N. Hævdserhvervelse og Tinglysning. J. T. s. 1 — 18.
Fougner, Sigurd. Prorataregeln i det.foreliggende komiteutkast av 1925 tillov om forsikringsavtaler. T. f. R.s. 351—378.
Herlitz, Karl. Försäkringslagstiftningoch försäkringspraxis. N. Försäkr. T. s. 349 — 358.
Hernberg, Alarik. Partiariska avtalet.D. L. s. 131 — 139.
Jørgensen, Troels G. Retten til Kampudenfor Kollektivavtalernes Omraade. T. f. R. s. 133 — 153.
Kôersner, A. Några förmögenhetsrättsliga spörsmål. Studier med anledning av BERNDT HASSELROTS författareskap. T. f. R. s. 182—270.
Kruse, Vinding. Anm. av C. G. BERGMAN: Servitut i modernt rättsliv.U. f. B. s. 220 — 222.
Næser, Joh. H. Om kreditors rett i et konkursbo når der er stillet pant for fordringen. T. f. R. s. 71 — 100.
Sillén, O. Några anteckningar om utvecklingen av lagstiftningen ang. handelsböcker. Ekonomen s. 135—138.
Strahl, Ivar. Äganderättsbegreppetsomvandling. Ekonomen s. 113—116.
Ussing, Henry. Anm. av C. G. BERGMAN: Köp och lösöreköp. U. f. R. s. 297—299.

 

FAMILJE- OCH ARVSRÄTT.

 

Carleson, C. N. Arvsrätt, arvsskattoch konfiskation. Tiden s. 339—346.
Grönvall, F. Bör vid ny lagstiftningarvsrätten begränsas? J. F. F. T.s. 22—31.
Hernberg, Alarik. Adoptionen. D. L.s. 379—392.
Svane, Oskar Bondo. Anm. av VIGGOBENTZON: Den danske Arveret 1921, Personretten 1923, Familieretten I

 

1 Förkortningar. D. L. = Defensor Legis. — J. F. F. T. = Tidskrift utgiven av Juridiskaföreningen i Finland. — J. T. = Juridisk Tidsskrift. — N. A. T. Nordiskt AdministrativtTidsskrift. — N. Försäkr. T. = Nordisk Försäkringstidskrift. — N. T. f. S. = NordiskTidsskrift for Strafferet. — Statsv. T. = Statsvetenskaplig tidskrift. — Sv. Stadsförb. T.= Svenska Stadsförbundets tidskrift. — Sv. T. = Svensk Tidskrift. — T. f. R. = Tidskriftfor Retsvidenskap. — U. f. R. = Ugeskrift for Retsvæsen.

UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1927. 2991924 og Familieretten II 1926 samtÆgtefællers Arveret og uskiftet Bo 1926. T. f. R. s. 116—126.

 

SPECIELL PRIVATRÄTT.

 

Eberstein, Gösta. Reformer och reformkrav i finsk och norsk auktorrätt. T. f. R. s. 379—408.
Lindqvist, Åke. Om sjöförsäkringsgivares regressrätt enligt konnossementsbestämmelser. N. Försäkr. T.s. 287—303.
Mordt, H. Kiær. Anm. av KRISTIANØSTBERG: Norsk bonderet. Bd 4. Avtømmerdriftens rets- og sedvaneregler.T. f. R. s. 126-129.
Mordt, H. Kiær. Tømmerdriften i Glommenvasdraget.T. f. R., bilaga.

 

STRAFFRÄTT.

 

Ahnfelt-Rønne, O. Anm. av EINARHENRIK HEIMER: Om förskingringsbrottet. N. T. f. S. s. 154—162.
Alanen, Aatos. Om den obestämdastraffdomen. J. F. F. T. s. 214—238.
Almquist, Viktor. Svensk lagstiftningom förvaring av förminskat tillräkneliga och internering av återfallsförbrytare. N. T. f. S. s. 322—331.
Aulie, Andr. Om arbeidsledige sjøfolk. N. T. f. S. s. 213—222.
Bergendal, Ragnar. Om vanemässighet och yrkesmässighet såsom brottsrekvisit och straffskärpningsgrunder. N. T. f. S. s. 223—248.
Bergendal, Ragnar. Anm. av NILS STJERNBERG: Kommentar till strafflagen kap. 7. N. T.f. S. s. 250—256.
Björkman, Alb. I frågan om tillämpning och ändring av S. L. 3: 3 ochoch 4: 1. NILS ANTON NILSSON: Ompsykiskt abnorma brottslingar och deras behandling. J.F.F.T. s. 195—213.
Dahl, Frantz. Forbryderen og Samfundet i historisk Belysning. N. T.f. S. s. 185—202.
Falsen, Conrad. Straffansvar for beruselse og for handlinger foret att idrukkenskap. N. T. f. S. s. 107—121.
Haack, O. Dansk Kommissionsudkast til en Lov om Sterilisation. N. T. f. S.s. 36—40.
Höjer, Axel. Den s. k. preventivlagensotidsenlighet. Tiden s. 79 — 84.
Jørgensen, Troels G. Om Affattelsenaf Straffedomme, belyst ved en ældre Dom. N. T. f. S. s. 10—18.
Levin, Benny. Sovjetruslands Strafferet. N. T. f. S. o. 41 — 66.
Nathorst-Böös, Ernst, j:or. Det svenska
förslaget till ny lösdrivarelagstiftning.N. T. f. S. s. 93—106.
Nissen, Hartvig. Skjerpet straff forsedelighetsforbrydelser? Nogen bemerkninger om den norske straffelovkomités forslag. N.T.f. S. s. 19—35.
Renwall, Jarl L:son. Några marginalanteckningar till justitierådet SERLACHII förslag till ny strafflag ochdess allmänna del. D. L. s. 343—365.
Söderholm, Arthur. Förslaget till lagmot illojal konkurrens. J. F. F. T.s. 327—334.
Wildenskov, H. O. 15 Aars Erfaringmed de forbryderiske Aandssvagepaa Livø. N. T. f. S. s. 1—9.

 

PROCESSRÄTT.

 

Almquist, Viktor. Det svenska rättegångsväsendets ombildning. N. T. f. S. s. 203—212.
Bagge, Algot. Processkommissionen ochhäradsrätterna. Sv. T. s. 315—323.
Grotenfelt, J. Om inskränkningar irätten att söka ändring i hovrätts.domar och utslag. J. F. F. T. s. 257—286.
Haralds, Hjalmar. Det svenska domstolsväsendets utveckling. Det nya Sverige s. 182—199.
Hyllander, L. Th. Pressen och brottmålsreferaten. Tiden s. 366—375.
Jørgensen, Troels. Om Retter i Modsætning til Domstole og administrative Myndigheder. N. A. T. s.1—13.
Munch-Petersen, H. Den svenske Retsplejereform. U. f. R. s. 81—90.
Renwall, Jarl L:son. Några spörsmålrörande förundersökningen i grova brottmål. D. L. s. 207—214.
Schlyter, K. Processreformen och städerna. Sv. Stadsförb. T. s. 1—7.
Schneider, Victor. Processkommissionens betänkande angående rättegångsväsendets ombildning. Sv. Stadsförb. T. s. 347—357.
Sjöström, Bertil. Riktlinjerna för nykonkurslagstiftning. J. F. F. T. s. 59—73.
Voss, Valentin. Loven i Norge omtvungen voldgift i arbeidskonflikter. Sv. T. s. 324—332.
Wrede, R. A. Rättegångsreformen iSverige. J. F. F. T. s. 135 — 170.
Wrede, R. A. Synpunkter i fråga om rättegångsreformen. J. F. F. T. s. 287—304.

 

STATSRÄTT.

 

Aspelin, Gunnar. Anm. av FREDRIKLAGERROTH: Psykologisk verklighet

300 UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1927.och juridisk fiktion vid tillämpningenav Sveriges grundlagar. Statsv. T. s. 67 — 73.
Berlin, Knud. Anm. av NILS HERLITZ:Om lagstiftning. U. f. R. s. 132—136.
Bomgren, G. Den rättsliga konstruktionen av Sekreta Utskottets ställning till plena under frihetstiden. Statsv.T. s. 277—302.
Gihl, Torsten. Ett Högsta-Dornstolsutslag rörande Sveriges territorialgräns. Statsv. T. s. 446—458.
Lagerroth, Fredrik. Regeringsformen§ 73. Statsv. T. s. 89 — 115.
Rinander, V. A., och Tingsten, Herbert.Främman de grundlagar i svensk översättning. Replikväxling. Statsv. T.ss. 74—83, 183—192 och 256 — 258.
Sakkunnigutlåtanden, avgivna i och för återbesättandet av professuren i statsrätt m. m. vid Stockholms högskola. Statsv. T. s. 344 — 388.
Tingsten, Herbert. Anm. av GUNNARHESSLEN: Det svenska kommittéväsendet intill år 1905, dess uppkomst, ställning och betydelse. Statsv.T. s. 338—343.
Varenius, Otto. En ny grundlagsedition. Anm. av C. A. REUTERSKIÖLDSveriges grundlagar med därtill hörande författningar och konstitutionell sedvanerätt samt vissa internationella överenskommelser m. m. Statsv. T. s. 394—410.

 

FÖRVALTNINGS- OCH FINANSRÄTT.

 

Andersen, Poul. Förvaltningens frieSkon. N. A. T. s. 57—75.
Boethius, Gösta. Anm. av GUNNARPRAWITZ: Det finansrättsliga inkomstbegreppet. Statsv. T. s. 263—269.
Hallager, G. Retsforholdet mellemkommuner ved forændring av deres grenser. T. f. R. s. 1 — 21.
Humble, Sixten. Ersättning åt köpingar och municipalsamhällen för väghållningskostnader. Sv. Stadsförb.T. s. 438—443.
Kuylenstierna, Carl W. U. Kungl.Maj:ts förslag i kommunalskattefrågan. Sv. Stadsförb. T. s. 71—75.
Leijonmarck, Gustaf. Nya vägar förutskyldsindrivningen. Sv. Stadsförb. T. s. 211—222.
Lundelius, Hilding. Om rösträtt åvägstämma jämte några ord om förfarandet. Statsv. T. 116 — 158.
Prawitz, Gunnar. Kommunalskattereformen. Nationalekonomiska För
eningens förhandlingar s. 55—96.Ekonomisk Tidskrift.
Pulkkinen, A. Självständighetstidenslagstiftning angående tjänstemannaförhållandena i Finland. N. A. T.s. 117 — 130.
Reuterskiöld, C. A. Anm. av HALVARSUNDBERG: Den svenska stapelstadsrätten. Statsv. T. s. 269—276.
Schalling, Erik. Sockenmenighetensutveckling till juridisk person. Statsv. T. s. 27—48.
Sundberg, Halvar G. F. Förvaltningsrättens allmänna läror. Några anteckningar till professor WILLGRENSarbete [med samma titel]. Statsv. T. s. 195—212.
Sundberg, Anm. av C. A. REUTERSKIÖLD: Densvenska förvaltningsrättens system, och: Den svenska statsstyrelsensorganisation. Statsv. T. s. 465—472.
Thulin, G. Regeringsrätten, dessarbetsbörda samt dess förhållande till lagrådet och de allmänna domstolarna. N. A. T. s. 206—214.
Vanner, Alfr. Arvsskattens differentiering. Tiden s. 480—489.
Wigforss, Ernst. En utredning ombeskattning och näringsliv. Tidens s. 321—338, 398—406.
Willgren, Karl. Nordisk finansrätt.T. f. R. s. 22—41.

 

INTERNATIONELL RÄTT.

 

Bentzon, Viggo. Anm. av O. A.BORUM: Personalstatutet efter danskog fremmed Ret. U. f. R. s. 321—328.
Björksten, S. R. I vilken utsträckning ega våra tullmyndigheter kontrollera spritsmugglarfartygens nationalitet. D. L. ss. 31—47, 65—78.
Björksten Protokollet angående skiljedomsklausuler av den 24 september 1923. D. L. s. 168—178.
Björksten Främmande stats ställning i processrättsligt hänseende. D. L. ss. 266—277, 297—310.
Björksten Politiska brott och utlämning avförbrytare. J. F. F. T. s. 335—372.
Bruel, Erik. Adgangene til Østersøenog disses folkeretlige stilling. Nordisk Tidskrift s. 493 — 514.
Cohn, Georg. Færdsel gennem internationale Stræder. J. T. ss. 25—47,57—81.
Herlitz, Nils. De av nationernas förbund anordnade mandaten. Statsv. T. s. 1—26.

I. S.