Om handläggningen av civila revisionsmål domstol.2 Sedan jag i en tidigare uppsats (Sv. J. T. 1927 s. 364) sökt skildra revisionsdomstolens verksamhet sedd ur domarens synpunkt, vill jag nu försöka att skildra dess verksamhet med hänsyn till den tekniska anordningen av målens handläggning.D ärvid kommer jag visserligen ofta att vara tvungen att hänvisa till det förflutna, ty mer än en institution har genom justitiepalatsets.

 

1 Häri ej inräknat ett fåtal mål, som återförvisats eller varit vilande.

2 Från förf:s tyska manuskript översatt av fil. stud. Börje Schlyter.

322 KARL COULON.brand tillintetgjorts, och jag kan i sådant fall blott hänvisa till det som var och som måste bli återställt, icke till det som blivit kvar och ännu består.
    Revision sökes icke omedelbart vid revisionsdomstolen. Om detta likväl skulle ske, vilket dock är så gott som uteslutet i betraktande av att advokattvång härskar i revisionsförfarandet, så skulle väl målet för vidare behandling komma att översändas till vederbörande domstol i första instans, så framt denna kan utrönas av inlagan. Revisionssökanden får själv stå den med översändandet förenade risken, att revisionsinlagan inkommer för sent till första instans. Kan upplysning om den behöriga domstolen i första instans icke vinnas ur inlagan, måste revisionsansökningen genom beslut avvisas.
    Revisionsinlagan ingives i två exemplar jämte en "rubrik" (d. v. s. en skrift, i vilken blott revisionsinlagans yttre är antecknat, alltså parternas namn, yrke och bostad, tvisteföremålet och skriftens egenskap av revisionsinlaga). Har revisionsinlagan i rätt tid inkommit till första instans i mål vari revision kan äga rum, behålles det ena exemplaret, medan det andra överlämnas till svaranden för avgivande av genmäle, varom revisionssökanden underrättas genom återställande av rubriken. Genmälet skall avgivas vid samma domstol inom en maximifrist av 14 dagar, i växel- och hyressaker inom en frist av 8 dagar, efter delfåendet av revisionsinlagan. Inlagan skall vara undertecknad av en advokat. Även genmälet skall ingivas i två exemplar med rubrik; det ena exemplaret stannar i akten, det andra tillställes revisionssökanden, och rubriken återställes till svaranden. Inkommer revisionsinlagan för sent eller är revision icke tillåten i målet, skall den avvisas av domstolen i första instans eller, om denna dock översänt akten, av apelldomstolen.
    Sedan genmäle inkommit eller tiden härför tilländagått, översändesakten till apelldomstolen med en summarisk rapport, åstadkommen genom ifyllande av ett tryckt formulär. Apelldomstolen fogar till denna akt sina egna handlingar i målet, vilka mestadels blott beståav överläggningsprotokollet och domen, samt översänder hela akten med en kort rapport tecknad å ett tryckt formulär till högsta domstolen.
    Såväl första instansens domstol som apelldomstolen har i slutet av sin rapport att summariskt angiva, vilket lagrum som skall tillämpas, t. ex. i fråga om en skilsmässoprocess § 109 ABGB.
    I högsta domstolens kansli stämplas akten och fördelas de inkomna revisionsmålen efter en vid årets början fastställd plan på de olika domstolsavdelningarna (senaterna). Avgörande för fördelningen är svarandens namn. Dessutom tilldelas vissa mål utan hänsyn till svarandens namn av sakliga skäl en bestämd domstolsavdelning; så får t. ex. avd. I bl. a. särskilt behandla alla mål angående försäkring, angående anställning och angående illojal konkurrens, avd. IIalla mål angående järnvägstransport, järnvägsfrakt och järnvägstaxa, liksom alla mål angående ersättning på grund av järnvägs- eller automobiltrafik, och avd. III alla auktor- och teaterrättsmål. Vid fördelningen tages icke hänsyn till det land, varifrån målet kommer.

HANDLÄGGNINGEN AV CIVILA REVISIONSMÅL I ÖSTERRIKE. 323Ett undantag utgöra blott de rättstvister, som härröra från Burgenland, vilka med hänsyn till det särskilda övergångsstadium, i vilket detta land befinner sig, äro hänvisade till avd. II.
    Revisionsmålet införes i det för varje avdelning självständigt förda "Ob-Register", i vilket dock skola införas icke blott de inkomna revisionsmålen utan även rekurser och besvär samt undantagsvis vid revisionsdomstolen förekommande appeller (t. ex. i mål angåendetjänstefel av domare) och stämningar (t. ex. nullitets- eller resningsstämningar).
    Den officiella beteckningen av vederbörande mål lyder t. ex. Ob I 265/27, vilket betyder: i domstolsavdelning I är denna akt nr 265 i 1927 års Ob-Register. Under denna aktbeteckning utgår också expeditionen. Vederbörande kanslitjänsteman å avdelningen fördelar nu de inkomna målen på de olika senatsledamöterna, med undantag av ordföranden, för bearbetande. Fördelningen äger rum efter en på förhand noga bestämd fördelningsplan. Varje senatsledamot erhåller t. ex. vart femte av de inkomna revisionsmålen och vart femte avde inkomna rekursmålen, ledamoten A med början å nr 1, ledamoten B med början å nr 2 etc. Detta tillvägagångssätt garanterar en fördelning fullständigt fri från varje yttre påverkan. Att vid denna fördelning i vissa fall genom en tillfällighet en senatsledamot kan bliva svårt betungad är oundvikligt, men detta utjämnas under tidens lopp. Finner den senatsledamot, som enligt fördelningen erhållitmålet till bearbetande (referenten), nödigt infordra upplysningar ellerinförskaffa handlingar, låter han någon av underrätterna ombesörja detta. När målet är moget för avgörande, författar han ett utkast härtill (dom eller beslut om undanröjande, ev. beslut om avvisande av målet såsom för sent inkommet eller därför att talan ej må fullföljas) och framlägger målet för senaten. Senaterna sammanträda två eller tre dagar i veckan från kl. 9 f. m. till 2 e. m., så långt de till föredragning färdiga målen räcka. För åstadkommande av en överblick av antalet ärenden som skola föredragas under vederbörande vecka har varje referent att i början av veckan i presidialkansliet avlämna en förteckning över de mål, som av honom komma att föredragas ("Fassion"). Denna förteckning innehåller också en kolumn för anmärkningar, t. ex. om en domare skulle vara jävig eller ett särskilt principiellt fall skulle föreligga.
    I senaten, som består av fem medlemmar av vilka en är ordförande, börjar handläggningen av ett revisionsmål (liksom ock av övriga mål) med föredragning av referenten. Han framlägger sakförhållandet, såvitt det är relevant för avgörandet. Uppläsning av förhandlingsprotokoll, särskilt av protokoll över bevisupptagande, äger icke rum, då bevisfrågan är undandragen högsta domstolens prövning; på sin höjd kunna enstaka ställen uppläsas i informationssyfte. Detsamma gäller beträffande ingivna urkunder. Föredragningen skall vara kort, översiktlig, men dock fullständig. Varje senatsledamot har rätt att ställa frågor och eventuellt att taga del av akten i målet. Därefter uppläser referenten sitt förslag till beslut, varpå röstning

324 KARL COULON.äger rum. Senatsledamöterna rösta efter tjänsteålder, ordförandensist. Att ordföranden på förhand yttrar sin mening förekommer vanligen icke, detta för att undvika även skenet av en påverkan. Antages referentens förslag enhälligt, så har den vid varje session närvarande protokollsföraren (som måste vara en tjänsteman med domarutbildning) att på akten med angivande av datum skriva "enhälligt" och att underteckna denna anmärkning. Därjämte antecknas de närvarande senatsledamöternas namn i ingressen till den av referenten uppsatta domen. Antages referentens förslag icke enhälligt, antecknas detta av protokollsföraren. Går en annan senatsledamots mening igenom emot referentens förslag, har protokollsföraren attavfatta domen i enlighet med denna mening (contravotum) underc ontravotantens kontroll, såvida denne icke föredrager att själv göraavfattningen. Men icke alltid är röstningen så enkel, att den ena eller andra meningen enhälligt eller med röstövervikt blir domstolens beslut. Ofta måste röstning ske punkt för punkt eller till att börja med över en förberedande eller grundläggande fråga (Vor- oder Grundfrage) och först sedan rörande detaljerna. Att här finna den rätta vägen är ordförandens konst. Har i en förberedande eller grundläggande fråga en åsikt erhållit majoritet, så rösta de senatsledamöter som stannat i minoritet "stante concluso" likväl med i de följande frågorna.
    Sedan anteckning om röstningen gjorts och eventuellt en contravotants förslag vederbörligen avfattats, framlägges aktstycket av protokollsföraren för ordföranden, vilken granskar detsamma och, om det befinnes riktigt eller efter verkställd korrigering, förser det med sin underskrift samt avlämnar det till kansliet.
    Varje mål förses med en löpsedel med angivande av dem, för vilka akten bör framläggas till påseende, t. ex. contravotanten, den överröstade referenten, ordföranden, kansliet och evidensbyrån (se nedan).
    På kansliet göras så många utskrifter av domen, som erfordras för att bringa avgörandet till underrätternas och parternas kännedom. I vissa fall expedieras även ett transumt av utslaget till vederbörande tjänsteman för beräknande av stämpelbeloppet. Kansliföreståndaren å vederbörande avdelning är ansvarig för varje utskrifts riktighet. Han stämplar den med ordförandens underskrift och frasen "Für die Richtigkeit der Ausfertigung" samt förser den med sin egen underskrift.
    För rättsskipningens enhetlighet var sörjt genom trenne institutioner: Spruchrepertorium, Judicatenbuch och Evidenzbüro. Samtliga hava genom justitiepalatsets brand förintats. Spruchrepertorium och Judicatenbuch grundade sig på en genom kejserligt beslut av den 7 augusti 1872 godkänd anordning av högsta domstolen. De väsentligaste bestämmelserna voro följande. Har avgörandet av en civilrättslig eller civilprocessrättslig fråga gjorts till föremål för mera ingående motivering, kan vederbörande senat besluta, att den av senaten uppställda rättssatsen införes i Spruchrepertorium, d. v. s. en för detta ändamål bestämd bok med löpande nummer. Detta

HANDLÄGGNINGEN AV CIVILA REVISIONSMÅL I ÖSTERRIKE. 325avgörande blir härefter i likadana fall bindande för alla högsta domstolens senater. Vill en senat avvika härifrån, upptages frågan till prövning av en senat om 15 ledamöter. Det av denna senat fattade beslutet, för vilket enkel röstövervikt räcker, införes i en bok, liknande Spruchrepertorium, nämligen Judicatenbuch, och är för alla högsta domstolens senater bindande, tills det eventuellt upphäves genom beslut av en senat bestående av 21 medlemmar. Dylika "judikater" kunna också beslutas i andra fall, nämligen del som justitiedepartementet utbeder sig ett sådant över en rättsfråga, dels ock om i en sådan fråga olika senater i högsta domstolen meddelat varandra motsägande domar (utan att rättssatsen förut blivitinförd i Spruchrepertorium) samt högsta domstolens president förordnat om inhämtande av "judikat". Kännedom om sådana motsägande beslut vinner presidenten antingen genom ordförandena eller genom evidensbyrån. Senatsordförandena hava nämligen att till påseende översända beslut, vilka röra principiella rättsfrågor, till den av presidenten för evidensbyråns skötsel utsedde domaren, i det att de med färgstift förse domen med påskriften "E. B.". Evidensbyråns föreståndare nedskriver de rättssatser, som kunna uppställas med stöd av domarna, under angivande av dessas nummer och datum, på lappar vilka, ordnade efter ämnen, bilda ett kortregister. Berör en rättssats flera ämnen, inlägges ett exemplar av lappen vid varje ämne. Det är klart att anordnandet av en dylik översikt är ägnat att förhindra motsägande beslut. Medan Spruchrepertorium och Judicatenbuch på grund av domarnas offentliggörande lätt åter kunna iståndsättas, är förlusten av evidensbyråns kortregister oersättlig. Frukten av decenniers samlingsiver är oåterkalleligen förlorad. Ty kortregistret omfattade icke blott offentliggjorda utan även talrika icke offentliggjorda domar. Evidensbyrån måste alltså byggas upp helt på nytt.
    Med evidensbyrån sammanhänger redaktionskommittén. Den är ett utskott av ledamöter av högsta domstolen, som prövar huruvida de av evidensbyrån bearbetade fallen äro lämpade för offentliggörande. Besluter kommittén ett sådant offentliggörande, så har den därmed betrodde medlemmen av redaktionskommittén att författa enkort sakframställning samt göra ett utdrag ur domsmotiven och sålunda åstadkomma ett referat för tryckning.
    Utom redaktionskommittén kan även en senat själv besluta offentliggörandet av ett utslag; av detta beslut är kommittén bunden.
    Om högsta domstolens verksamhet lämnar dess varje år utkommande arbetsredogörelse närmare besked. Enligt redogörelsen förår 1926 utgör tidrymden mellan revisionsmålets inkommande till högsta domstolen och domens expedierande till underrätterna i genomsnitt — alltså frånsett särskilt svåra fall — fyra veckor.


Karl Coulon.