Den nordiske felleslovgivning är titeln på en uppsats av höjesteretsassessor E. ALTEN i Nordens årsbok 1928. Efter en historisk överblick över det internordiska lagstiftningsarbetet och en imponerande förteckning över dess resultat övergår förf. till frågan om framtidsuppgifterna. Han finner sådana föreligga på sjörättens område, där han hoppas på ett snart återupptagande av samarbetet. På person-, familje- och arvsrättens områden är samarbetet ännu icke helt slutfört. Inom civilprocessen väntar en uppgift på sin lösning: ömsesidigt erkännande och verkställande av domar. Vissa konkursrättsliga spörsmål ägna sig för gemensam behandling. Även strafflagstiftningen skulle hava väl ägnat sig härför, men torde ett samarbete på detta område icke upptagas, förrän nu föreliggande lagar och lagförslag blivit tillräckligt föråldrade. På den allmänna och speciella förmögenhetsrättens områden framhållas särskilt instituten försträckning, lån och borgen, bolags- och föreningsrätten, arbetsbeting, transportavtal, lega och möjligen tjänsteavtal. Även inom sakrätten finnas ämnen lämpade för samarbete. Men att ställa som mål en gemensam nordisk lagbok anser förf. vara »over evne».
Artikeln prydes av Julius Lassens, Carl Lindhagens och Hjalmar Westrings porträtt.
Det förberedande utkastet till strafflag. I statens offentliga utredningar har i år såsom nr 7 utkommit JOHAN C. W. THYRÉN, Ämbetsbrotten, Förberedande utkast till strafflag, Speciella delen VII (Gleerupska univ.-bokh., Lund, 238 s.). Den komparativa framställningen har tagit hänsyn till flera av de på senaste åren tillkomna nya strafflagarna, nämligen Argentinas, Freiburgs, Costa Ricas, Perus, Tasmaniens, Rysslands, Turkiets och Venezuelas. Av strafflagsförslagen hava medtagits det schweiziska av 1918, det finska av 1922, det danska av 1924, det tjeckoslovakiska av 1925, det tyska av 1927 och det italienska av s. å.
Närmast föregående del omfattade förfalskningsbrotten (statens off. utredn.1925 nr 22), och närmast följande del torde komma att fortsätta den behand-