FJORTONDE NORDISKA JURISTMÖTET.
Fjortonde nordiska juristmötet sammanträdde i Köpenhamn d. 24 aug. 1928 och pågick t. o. m. d. 27 i samma månad.
Antalet ledamöter i de nordiska juristmötena uppgår nu till 318 från Danmark, 150 från Finland, 48 från Island, 163 från Norge och 425 från Sverige eller sammanlagt 1 104. Av dessa närvoro c:a 250 från Danmark, 49 från Finland, 5 från Island, 84 från Norge och 183 från Sverige.
Dagen före mötets början hade den gemensamma styrelsen sammanträde för behandling av vissa i samband med mötet stående frågor.
Mötet öppnades fredagen d. 24 aug. kl. 10 f. m. i Köpenhamns universitetsfestsal av ordföranden i den danska styrelsen højesteretssagfører O. Liebe, som i ett anförande hälsade mötesdeltagarna välkomna samt ägnade några minnesord åt de sedan förra juristmötet bortgångna medlemmarna av juristmötena vice häradshövdingen Alfred Holmström (F.) och presidenten Hjalmar Westring (S.). Tillika meddelade Liebe, att den gemensamma styrelsen vid sitt sammanträde dagen förut beslutit sända ett telegram till professor Bredo Morgenstierne (N.), vilken ej kunnat deltaga i juristmötet, med tack för det verksamma intresse han, som redan 1902 var ledamot av norska styrelsen, städsevisat de nordiska juristmötena.
Till mötets ordförande valdes därefter højesteretssagfører Liebe. Till vice ordförande utsågos för Finland f. d. justitierådet, professor O. Hj. Granfelt, för Island højesteretsdommer L. H. Bjarnason, för Norge professor F. Stang och för Sverige presidenten friherre E. Marks von Würtemberg. Till generalsekreterare för mötet utsågs overretssagfører N. Olesen (D.).
Sekreterare för de särskilda länderna blevo, för Danmark sekretær T. Myrdahl, för Finland advokaten Å. Gartz, för Island professor M. Jonsson, för Norge höiesteretsadvokaten A. Sunde och för Sverige hovrättsrådet Erik Lind.
Sedan professor F. Stang (N.) med några ord uppmanat mötesdeltagarna att genom prenumeration stödja Tidsskrift for Retsvidenskap, vidtogo förhandlingarna över första plenarfrågan: »Bör bevisfrågan kunna göras till föremål förprövning i högsta instans?» Till grund för diskussionen låg en av häradshövding K. Schlyter (S.) författad avhandling med titel »Rättsfråga och sakfråga i högsta instans». Efter några inledningsord av häradshövding Schlyter tog korreferenten höiesteretsdommer E. Alten (N.) till orda. I den fortsatta diskussionen yttrade sig, förutom referenten och korreferenten, professor H. Munch Petersen (D.), justitierådet O. Hj. Granfelt (F.), höiesterettsdommer F. Schjelderup (N.), presidenten E. Marks von Würtemberg (S.), professor T. Engströmer (S.), advokaten Tom Forssner (S.), høiesteretssagfører, dr jur. N. Cohn (D.), stortingsmannen, overrettssagförer H. Ameln (N.), borgmästaren B. Lindberg (S.) och t. f.revisionssekreteraren A. Montelius (S.).
Lördagen d. 25 aug. behandlades de fyra sektionsämnena med två ämnen å vardera av de två sektionerna, vilka sammanträdde i var sin lärosal i stora universitetsbyggnaden. Å sektion I diskuterades ämnet »Principerna för en gemensam nordisk lagstiftning om förmånsrätt i konkurs» med professor B. Sjöström (F.) som inledare och ämnet »I vilken utsträckning böra tvister mellan en förening och dess medlemmar kunna genom stadgarna undandragas dom-
stols prövning?» med inledningsanförande av højesteretssagfører K. Meyer (D.). I diskussionen om det förstnämnda ämnet yttrade sig landsretssagfører K. Rørdam (D.), professor C. G. Björling (S.), øverdommer N. V. Boeg (D.) och professor H. Munch-Petersen (D.). I diskussionen om det senare ämnet deltogo förutom inledaren høiesteretsdommer Troels G. Jørgensen (D.), docenten R. Bergendal (S.) och professor R. Knoph (N.). Å sektion II behandlades ämnet »Bör utländskt skattekrav kunna göras gällande vid domstol?» med hovrättsassessor K. Molin (F.) som inledare och ämnet »I vad mån bör ruset ha inflytande på en gärnings straffbarhet?» med riksadvokaten P. Kjerschow (N.) såsom inledare. Under diskussionen om det förra av dessa båda ämnen yttrade sig utom inledaren professor E. Arnorsen (I.), byråchefen jur. dr C. W.U. Kuylenstierna (S.), dr jur. O. Borum (D.), departementschefen F. Martensen Larsen (D.), professor P. Andersen (D.) samt stortingsmannen, overrettssagförer H. Ameln (N.). I det av riksadvokaten Kjerschow behandlade ämnet gjordes diskussionsinlägg av rigsadvokaten A. Goll (D), professor F. P:son Wetter (S.), docenten E. Heimer (S.), lagmannen Chr. Rolfsen (N.), professor N. Stjernberg (S.) och stortingsmannen, overrettssagförer H. Ameln (N.).
På eftermiddagen samma dag höll professor Vinding Kruse (D.) på begäran, utanför det på förhand fastställda programmet, ett orienterande föredrag överdet nya danska tingslysningsväsendet.
Den sista mötesdagen, måndagen d. 27 aug., ägnades åt behandling av andra plenarfrågan: »Om principerna för en eventuell reform av lagreglerna om pantsättning av lösören och rättigheter», i vilket ämne förelåg en avhandling av professor Vinding Kruse (D.). Början av överläggningen rörande detta ämne bevistades av danske Konungen. Diskussionen inleddes med några ord av professor Vinding Kruse, varefter korreferenten professor K. Benckert (S.) fic kordet. I den följande diskussionen deltogo höiesterettsadvokaten P. Hougen (N.), højesteretssagfører Steglich-Petersen (D.) och professor C. G. Bergman (S.).
Sedan diskussionen rörande andra plenarfrågan avslutats, beslöt mötet, på förslag av den gemensamma styrelsen, att § 11 i stadgarna för mötet skulle erhålla följande ändrade lydelse:
»Lokalstyrelsen i det land, där mötet skall hållas, har att föra räkenskaper över samtliga inkomster och utgifter rörande mötet. Avgiften för mötet uppbäres i varje land av lokalstyrelsen därstädes, vilken senast en månad efter det mötet ägt rum, till lokalstyrelsen i det land, där mötet hållits, inbetalar vad sålunda uppburits med avdrag av vad enligt åtföljande räkning utgivits för mötets förberedande. Avgifter, som därefter erläggas i annat land, än det där mötet hållits, skola efter hand som de inflyta översändas utan avdrag.»
Härefter behandlades en av professor C. G. Bergman (S.) gjord framställning om ökad möjlighet för de mötesmedlemmar, som så önskade, att å juristmötena hålla föredrag i juridiska ämnen. Efter inlägg av højesteretssagfører Liebe (D.), professor Stang (N.), presidenten friherre Marks von Würtemberg (S.), presidenten M. Hansson (N.) och förslagsställaren beslöt mötet anmoda den gemensamma styrelsen att taga i övervägande, huruvida och i vilken omfattning tillfälle till sådan föredragsverksamhet skulle kunna beredas medlemmarna vid nästföljande möte.
Härefter beslöts att med tacksamhet mottaga en från Sverige genom presidenten friherre Marks von Würtemberg framförd inbjudan att hålla nästa
möte i Stockholm år 1931. Ordföranden uttalade därefter ett tack till alla, som medverkat vid mötet, och dettas tack till ordföranden frambars av justitierådet Granfelt. Mötet förklarades därefter avslutat.
Efter lunchpausen sista mötesdagen hade deltagarna från de olika länderna, särskilt för varje land, förrättat val av ledamöter och suppleanter i lokalstyrelserna. Följande personer valdes:
För Danmark: Ledamöter: højesteretssagfører O. Liebe, professor H. Munch Petersen, højesteretsdommer J. Møller, nationalbankdirektør F. Schrøder och professor O. Krabbe. Suppleanter: overretssagfører A. Bang, højesteretsdommer V. Topsøe-Jensen, højesteretssagfører C. B. Henriques, departementschef A. Svendsen och professor F. Vinding Kruse.
För Finland: Ledamöter: justitierådet O. Hj. Granfelt, professorn L. Cederberg, justitierådet F. O. Lilius, advokaten L. Castrén och hovrättsrådet H. Malmberg. Suppleanter: professorn A. Gadolin, v. häradshövdingen A. M. Lassenius och professorn B. Sjöström.
För Island: Ledamöter: höjesteretsdommer L. Bjarnason, professor E. Arnórsson och höjesteretsdommer E. Briem. Suppleanter: byfoged J. Jóhannesson, professor M. Jónsson och höjesteretssagförer L. Jóhannesson.
Från Norge: professor F. Stang, höiesterettsjustitiarius H. Scheel, höiesterettsdommer P. I. Paulsen, höiesterettsadvokat C. Lundh och professor R. Knoph. Suppleanter: höiesterettsdommer E. Alten, höiesterettsdommer F. Schjelderup, professor A. Lindvik, fylkesmann G. Hallager och overrettssagförer H. Ameln.
För Sverige: presidenten friherre E. Marks von Würtemberg, justitierådet B. Ekeberg, häradshövdingen K. Schlyter, advokaten T. Forssner och professorn C. G. Björling. Suppleanter: justitierådet A. Kôersner, professorn Th. Engströmer, häradshövdingen C. Arhusiander, advokaten E. Leman och hovrättsrådet E. Lind.