384 ERIK LIND.Den nya "tretusenkronors-regeln" och arvsskatteförordningen. I anledning av det stadgande, som i samband med den nya arvslagens antagande fogades till 13 kap. 12 § giftermålsbalken, har på åtskilliga håll tvekan uppstått, huru de fall, som där avses, äro att behandla i arvsskattehänseende. Några korta erinringar till spörsmålets belysning skola därför här göras.
Berörda stadgande, som upptogs i giftermålsbalkens bodelningskapitel, innehåller, att efterlevande maken äger av giftorättsgodset, såvitt det räcker, städse bekomma egendom till så stort värde, att den jämte egendom, som må enskilt tillhöra honom, uppgår till 3,000 kr. (andra stycket). Den nya regeln skall dock ej äga tillämpning, om efter den döde finnes bröstarvinge, som ej jämväl är efterlevande makens avkomling, eller barn utom äktenskap, som har rätt till underhållsbidrag ur kvarlåtenskapen efter honom (tredje stycket).
För en tillämpning av den nya "tretusenkronorsregeln" förutsättes, att en bodelningsförrättning äger rum. Finnas gemensamma bröstarvingar till makarna, sker bodelningen mellan efterlevande maken, å ena sidan, samt å den andra bröstarvingarna eller, om de äro omyndiga, deras legala representant, vanligen en jämlikt 11 kap. 2 § första stycket förmynderskapslagen utsedd god man.
Äga makarna ej gemensamma bröstarvingar, tillfaller den först avlidnes kvarlåtenskap den efterlevande enligt 2 kap. 1 § arvslagen. Maken tager hela den först avlidnes bo, hälften på grund av giftorätt och hälften på grund av arv. Någon bodelning erfordras följaktligen ej i detta fall, något som ock är en av de åsyftade fördelarna av de nya bestämmelserna om makes arvsrätt. Enär maken är ensam rättsägare, kan någon bodelning ej ens äga rum under annan förutsättning än att maken avstår från sin arvsrätt i förhållande till den först avlidnes arvingar. På den grund torde make, som har arvsrätt jämlikt 2 kap. arvslagen, också i de fall, när tretusenkronorsregeln är tillämplig, underlåta att föranstalta om bodelning. Då det ansågs olämpligt, att till följd härav boet skulle bliva föremål för den sekundosuccessionsrätt, som enligt 2 kap. arvslagen tillkommer den först avlidnes arvingar, medan boet, därest det av den efterlevande övertagits efter bodelning, varit fritt från alla anspråk från sekundosuccessorerna, infördes i 2 kap. 7 § arvslagen ett stadgande av innehåll, att om efterlevande maken jämlikt 13 kap. 12 § giftermålsbalken ägt bekomma hela kvarlåtenskapen vid bodelning efter den först avlidne, sekundosuccessorerna ej skulle vid hans död äga taga del i hans bo.
Ovannämnda fråga, huru arvsskatten skall beräknas, när tretusenkronorsregeln är tillämplig, är att besvara med ledning av 15 § arvsskatteförordningen. Enligt detta stadgande erlägges ej arvsskatt för den andel, som vid bodelning skall tillfalla efterlevande make. Denna andel beräknas till hälften av makarnas behållna giftorättsgods, där den icke jämlikt stadgande i nya giftermålsbalken blivit annorlunda bestämd vid bodelning, varom i behörig ordning upprättad handling i huvudskrift eller bestyrkt avskrift fogas vid bouppteckningen. Hän-