Tingshusbyggnadsskyldiges organisation. Vid tingshusstämma inför Askims, Västra och Östra Hisings samt Sävedals häradsrätt den20 mars 1929 godkändes nedan intagna förslag till skrivelse från tingshusstyrelsen till Kungl. Maj:t, och antogo de tingshusbyggnadsskyldige för sin del nedan intagna förslag till reglemente. Red. av Sv. J. T. skulle stanna i förbindelse till rikets häradshövdingar, om de benäget ville, var och en för sin domsaga, till red. insända uppgift å gällande praxis i de avseenden, som beröras i reglementsförslaget, jämte eventuellt förefintliga liknande reglementen. Tillika vore det önskvärt erhålla uppgift å sättet för tingshusmedlens utdebitering i varje tingslag. Den godkända underd. skrivelsen och det antagna reglementet voro av följande lydelse:

 

    "Lag och författning lämna mycket ringa ledning rörande omfånget av tingshusbyggnadsskyldiges åligganden i fråga om tillhandahållande av domstolslokaler för häradsrätten. Ett strängt fasthållande vid vad lagen härutinnan ålägger de byggnadsskyldige torde ingenstädes vara möjligt att genomföra. Genom praxis torde byggnads- och underhållsskyldigheten allmänt hava utsträckts till att omfatta jämväl domsagans kansli med inventarier, och en återgång till byggnadsskyldighetens lagstadgade omfång skulle säkerligen mångenstädes för vederbörande häradshövding innebära en sådan ökning av hans förvaltningskostnader, att hans behållna inkomst av domsagan skulle komma att te sig som oskäligt låg. På grund av det allmänt rådande goda förhållandet mellan häradshövdingarna och domsagornas invånare lärer det icke behöva befaras, att de byggnadsskyldige skulle undandraga sig de extra bördor de sålunda frivilligt åtagit sig. Men den rådande osäkerheten rörande de byggnadsskyldiges rättsliga förpliktelser i detta avseende torde dock få betraktas som en betydande olägenhet.
    Även i andra avseenden råder stor ovisshet i fråga om de tingshusbyggnadsskyldiges rättsliga ställning. Ehuru de byggnadsskyldige tydligen äro att betrakta som en specialkommun, finnes ingenting stadgat om dennas organisation, men enligt praxis torde allmänt de byggnadsskyldiges beslutanderätt utövas

TINGSHUSBYGGNADSSKYLDIGES ORGANISATION. 387genom sockenvis valda ombud och deras egendom förvaltas av en tingshusstyrelse. Icke heller finnes något stadgat om sättet för utdebitering av de tingshusbyggnadsskyldiges årliga kostnader. Och de bestämmelser som finnas angående redovisning för uppbörd av häradsmedel äro helt föråldrade och torde icke tillämpas i fråga om tingshusmedlen. Behovet av en noggrann revision av uppbörd och förvaltning torde emellertid beträffande dessa medel ej vara mindre än i fråga om andra allmänna medel.
    I Askims, Västra och Östra Hisings samt Sävedals härads domsaga harunder senare år genom beslut av de tingshusbyggnadsskyldige en fast organisation genomförts och en bestämd gräns uppdragits för de byggnadsskyldiges åligganden. På uppdrag av de byggnadsskyldige har också av tingshusstyrelsen uppgjorts ett förslag till reglemente vari bestämmelser meddelats om tingshusstämma, tingshusstyrelse, utdebitering, revision m. m. De nyheter detta förslag innehåller hava i huvudsak redan genomförts enligt särskilda beslut avde byggnadsskyldige, däribland främst den att ombud för kommunerna skola väljas till växlande antal i förhållande till kommunernas invånarantal och att vid omröstning å stämman varje ombud skall hava en röst.
    Då det måste antagas dröja ännu någon tid innan en allmän lagstiftning angående tingshusbyggnadsskyldigheten kan komma till stånd, hava domsagans byggnadsskyldige funnit det angeläget, att vad som sålunda genom praxis och särskilda beslut utvecklat sig till en faktisk rättsordning inom domsagan vinner sådan stabilitet, att det ej genom en tillfällighet må rubbas. Detta synes vara av lika stor betydelse för domarämbetets innehavare som för de byggnadsskyldige själva. Den sålunda önskvärda stabiliteten kan emellertid icke uppnås blott därigenom att de byggnadsskyldige antaga det föreliggande förslaget till reglemente. Dels finnes nämligen ingen garanti för att detsamma ej av en tillfällig majoritet å en tingshusstämma ändras i fråga om själva de grundläggande principerna, och dels ingår i organisationen, att ordförandeskapet i tingshusstyrelsen åvilar domhavanden, vilken hittills frivilligt åtagit sig detta men tydligtvis icke genom ett stämmobeslut kan därtill förpliktas. Då en fastställelse av den nuvarande ordningen till framtida efterrättelse endast lärer kunna ske genom Eders Kungl. Maj:t, får undertecknad tingshusstyrelse förden skull på av de byggnadsskyldige vid tingshusstämma denna dag styrelsen enhälligt lämnat uppdrag i underdånighet anhålla, att närslutna förslag till reglemente måtte varda av Eders Kungl. Maj:t fastställt.

 

 

REGLEMENTE FÖR ASKIMS, VÄSTRA OCH ÖSTRA HISINGS SAMT SÄVEDALS DOMSAGAS TINGSHUSBYGGNADSSKYLDIGE.

Godkänt å tingshusstämma den 20 mars 1929.

 

    1 §. Askims, Västra och Östra Hisings samt Sävedals domsagas tingshusbyggnadsskyldige utöva sin beslutanderätt å tingshusstämma, som hålles inför häradsrätten tvenne gånger årligen, nämligen i juni och december å sista allmänna sammanträdena under vår- och hösttingen, samt dess emellan när K.M:ts befallningshavande det begär eller tingshusstyrelsen eller domhavanden så finner nödigt.
    2 §. Å tingshusstämma företrädas de byggnadsskyldige av ombud, vilka för kalenderår eller för varje särskild stämma därtill utses för staden Mölndal av

388 TINGSHUSBYGGNADSSKYLDIGES ORGANISATION.stadsfullmäktige samt i övrigt sockenvis av kommunalfullmäktige eller, där sådana ej finnas, å kommunalstämma.
    Angående det antal ombud varje kommun äger välja gälle vad om valmän för val av ägodelningsnämndemän finnes stadgat, skolande alltså utses för kommun med 1,000 invånare och därunder 1 ombud.

» » »över1,000T. O. M.3,000INVÅNARE2OMBUD
»»»»3,000»6,000»3»
»»»»6,000»9,000»4»
»»»»9,000»12,000»5»
»»»»12,000»15,000»6»
»»»»15,000»18,000»7»

 o. s. v. efter samma beräkning för överskjutande folkmängd.
    För varje kommun utses suppleanter till samma antal som ombud.
    3 §. Om tid och ställe för tingshusstämmas hållande samt om överläggningsämne å densamma utfärdar domhavanden kungörelse, vilken tillställes ej mindre pastorsämbetena för uppläsning i varje till tingslaget hörande församlings kyrka än även ordförandena i stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige eller kommunalstämma för föranstaltande av val utav ombud eller, där val redan ägt rum, för kungörelsens anslående å plats, där anslag plägar ske av kungörelser om stadsfullmäktiges sammanträde eller om kommunalstämma.
    Där tingshusstämman ej utlyses för ärende av synnerligen brådskande beskaffenhet, bör kungörelsen utfärdas så tidigt, att den kan uppläsas och anslås minst 14 dagar före stämman. Hava för viss socken ombud valts för helt kalenderår, skall varje ombud genom domhavandens försorg erhålla särskild kallelse av samma innehåll som kungörelsen.
    4 §. Erfordras å tingshusstämma omröstning och kan den ej tillförlitligen ske genom uppresning, skall den verkställas efter upprop, och skall den ske öppet, där ej, när fråga är om val, sluten omröstning begäres. Varje ombud har en röst. Vid lika röstetal skilje lotten.
    5 §. Vad å tingshusstämma förekommer intages i häradsrättens dombok, och skall tillika av domhavanden särskilt register föras över alla stämmor och därvid handlagda ärenden.
    6 §. Å tingshusstämma fattas beslut rörande uttaxering av medel, som erfordras för byggnad och underhåll av tingshus, häradsfängelse, arkiv och kansli samt för dessa lokalers uppvärmning, belysning, städning samt förseende med vatten och rikstelefon; för anskaffande och vård av för lokalernas användning behövliga möbler och övriga inventarier samt av sådana skrivmaterialier, som äro avsedda för mera stadigvarande bruk och alltså ej utgöra förbrukningsartiklar;
    för materialier till och inbindning av konceptprotokoll, böcker och diarier, som ej tillhandahållas av statsverket;

för avlöning av tings- och kanslivaktmästare;
    för beredande av erforderlig bostad över natten åt nämndemännen, när ting drager långt ut på kvällen eller pågår i flera dagar; samt
    för de övriga utgifter, vilkas gäldande enligt författning eller särskilt åtagande ankommer på de byggnadsskyldige.
    7 §. De byggnadsskyldige hava att bland domsagans till stads- eller kommunalfullmäktige valbara invånare utse en tingshusstyrelse, bestående av fyra

TINGSHUSBYGGNADSSKYLDIGES ORGANISATION. 389ledamöter och lika många suppleanter. Av dessa utses två ledamöter och två suppleanter å varje års decemberstämma för därpå följande tvenne kalenderår.
    8 §. Tinghusstyrelsen tillkommer
    att handhava vården och underhållet av de byggnadsskyldiges fasta och lösa egendom och förvaltningen av tingshusmedlen;
    att besluta om placering av inflytande medel och amortering av upptagna lån;
    att infordra och pröva anbud beträffande leveranser till kansli och tingshus och verkställa inköp av inventarier och i 6 § omförmälda skrivmaterialier;
    att på villkor som styrelsen bestämmer verkställa uthyrning av de delar av fastigheten som ej erfordras för tings- och kanslilokaler, dock att hyresavtal ej må ingås på längre tid än ett år;
    att i enlighet med av de byggnadsskyldige fastställda grunder anställa tingsvaktmästare och annan betjäning samt bestämma deras åligganden;
    att årligen uppgöra och å junistämman eller å extra stämma, som hålles senast i oktober månad, framlägga förslag till utgifts- och inkomststat för följande år;
    att över sin förvaltning föra fullständiga böcker, däribland inventariebok;
    att bereda samtliga ärenden, som skola förekomma till behandling å tingshusstämma ; samt
    att ombesörja verkställigheten av stämmans beslut.
    9 §. Styrelsen sammanträder under ordförandeskap av domhavanden så ofta denne eller styrelsen så finner nödigt eller den i 14 § omförmälde kassaförvaltaren eller två av styrelsens övriga ledamöter det äska. Kallelse till sammanträdet delgives ledamöterna i god tid genom ordförandens försorg.
    10 §. För beslutförhet i styrelsen fordras, att minst tre ledamöter eller suppleanter äro närvarande.
    11 §. Domhavanden äger att deltaga i styrelsens överläggningar, men ej i annat fall än i andra stycket sägs i dess beslut; have ock rätt att till protokollet anteckna avvikande mening.
    Uppstå inom styrelsen olika meningar och äro röstetalen för vardera lika, gälle den mening ordföranden biträder.
    12 §. Ordföranden mottager till styrelsen ställda skrivelser och framställningar och förbereder styrelsens sammanträden.
    13 §. Vid sammanträde med styrelsen föres genom ordförandens försorg protokoll, vilket av denne undertecknas. Styrelsen må ock, där så finnes lämpligt, utse särskild justeringsman.
    14 §. Styrelsen utser bland sina ledamöter eller suppleanter för kalenderåren kassaförvaltare. Utses suppleant till kassaförvaltare, skall han städse kallas till styrelsens sammanträden.
    Kassaförvaltaren skall genom styrelsens försorg på de byggnadsskyldiges bekostnad vara ansvarsförsäkrad till av styrelsen bestämt belopp. Arvode till kassaförvaltaren bestämmes av styrelsen.
    15 §. Kassaförvaltaren åligger
    att tillse att utdebiterade tingshusmedel behörigen redovisas av vederbörande uppbördsmyndighet;
    att uppbära redovisade medel och ombesörja deras placering enligt styrelsens beslut;
    att verkställa utbetalningar i enlighet med styrelsens beslut eller föreskrifter;

390 TINGSHUSBYGGNADSSKYLDIGES ORGANISATION.    att hava av honom innehavda kontanta medel förvarade i särskild kassa;
    att föra noggranna räkenskaper och inventariebok enligt av styrelsen meddelade föreskrifter; samt
    att även i övrigt ombesörja verkställighet av styrelsens beslut, där ej ordföranden åtager sig detta eller annan ledamot av styrelsen därtill utses.
    16 §. Åtager sig domhavanden på hemställan av styrelsen att ombesörja utbetalning av löpande utgifter av visst slag och att däröver föra särskilda räkenskaper enligt av styrelsen fastställda grunder, har kassaförvaltaren efterskriftlig rekvisition att mot kvitto till domhavanden i förskott utbetala erforderliga medel för högst en månad i sänder. Sålunda förskotterade medel insättas å särskilt bankkonto eller förvaras i särskild kassa.
    Räkenskapsförare vare i fall som nu sagts något å domsagans kansli anställt biträde, men må därtill ej användas någon som omhänderhaver annan kassa.
    Rekvisition och kvitto, varom i första stycket sägs, skola vara undertecknade av domhavanden och räkenskapsföraren.
    17 §. Utbetalning av tingshusmedel må verkställas allenast mot behörigen attesterad verifikation.
    Verifikationerna förvaras av kassaförvaltaren och, i fall som avses i 16 §, av domhavanden, tills de efter verkställd revision kunna avlämnas till förvaring i domsagans arkiv.
    18 §. Kassaförvaltaren avgive årligen före den 1 februari till styrelsen redogörelse för sin förvaltning. Denna redogörelse skall jämväl omfatta de utgifter, som enligt 16 § må hava verkställts genom domhavandens försorg.
    19 §. För kontroll av att behörig utdebitering av tingshusmedel ägt rum och för att möjliggöra granskning av den i 18 § omförmälda redogörelsens riktighet har styrelsen vid varje års början att från vederbörande uppbördsmyndigheter infordra uppgift enligt fastställt formulär beträffande föregående år angående dels utdebiterade, dels ock till kassaförvaltaren inlevererade tingshusmedel. Sådan uppgift skall av uppbördsmyndigheten avgivas före den 1 mars.
    Härefter har styrelsen att före den 1 april varje år med stöd av kassaförvaltarens redogörelse och de från kommunerna inkomna uppgifterna avgiva berättelse över föregående års förvaltning.
    20 §. Styrelsens ledamöter ansvare, en för alla och alla för en, för de medel styrelsen haft under sin förvaltning. Suppleant svare på enahanda sätt allenast för de beslut vari han deltagit.
    21 §. Styrelsens förvaltning granskas årligen av tre revisorer, vilka skola vara kunniga i räkenskapsföring.
    Revisorerna utses å varje års decemberstämma jämte lika antal suppleanter. Av de avgående revisorerna må ej flera än två omedelbart omväljas.
    Stämman bestämmer vilken av revisorerna skall föra ordet vid revisorernas sammanträden.
    22 §. Revisorerna hava att tillse,
    att de byggnadsskyldiges tillgångar, såväl fast som lös egendom, hållas vidmakt, och särskilt att penningmedlen äro på ett betryggande sätt placerade;
    att samtliga utgifter äro grundade på av styrelsen fattade beslut och styrkta av vederbörliga verifikationer; samt
    att styrelsens utanordningsbeslut och övriga åtgärder stå i överensstämmelse med detta reglemente och tingshusstämmans beslut.

TINGSHUSBYGGNADSSKYLDIGES ORGANISATION. 391    23 §. Revisorerna sammanträda på kallelse av den av stämman utsedde ordföranden under april månad i tingshuset för att mottaga förvaltningsberättelse, räkenskaper, styrelseprotokoll, inventariebok och övriga handlingar varmed styrelsen haft att taga befattning, vilket allt under en månads tid därefter vid anfordran skall hållas tillgängligt för revisorerna, men ej må från tingshuset bortföras. Om dagen för handlingarnas överlämnande till revisorerna skall anteckning göras i styrelsens protokollsbok.
    24 §. Före den 1 juni varje år avgive revisorerna berättelse över den av dem verkställda granskningen, varefter frågan om ansvarsfrihet för styrelsen skall föreläggas de byggnadsskyldige å junistämman.
    Utdrag av häradsrättens protokoll över tingshusstämmans handläggning av frågan om ansvarsfrihet, upptagande jämväl revisionsberättelsen, skall genom domhavandens försorg före den 1 juli översändas till K. M:ts befallningshavande.
    25 §. Erfordras K. M:ts befallningshavandes godkännande av tinghusstämmas beslut, har domhavanden att inom föreskriven expeditionstid till befallningshavanden översända utdrag av häradsrättens protokoll över vad som förekommit å stämman.

 

    Detta förslag till reglemente skall genom styrelsens försorg underställas K.M:ts prövning men skall, i avbidan å sådan prövning, i tillämpliga delar omedelbart lända till efterrättelse.
    Vilja de byggnadsskyldige, sedan reglemente av K. M:t fastställts, vinna ändring däri, hava de att därom göra framställning hos K. M:t.»