Arvsrätten i Sovjet-Ryssland. I årets första häfte av denna tidskrift (s. 73) har senast framhållits den utveckling i successionsvänlig riktning, som allt tydligare har kunnat skönjas i Sovjet-Ryssland. Till de där anförda beläggen på en sådan utveckling kan numera läggas ännu ett. I Vitryssland har sålunda d. 26 jan. detta år av vitryska centralexekutivkommittén och folkkommissariernas råd utfärdats en förordning, innebärande åtskilliga betydelsefulla nyheter rörande den del av vitryska civillagboken (av år 1927), som behandlar successionsrätten. De nya bestämmelserna innebära ett närmande till västerländsk åskådning ej blott genom sin relativt successionsvänliga tendens utan ock därigenom, att de till behandling, låt vara ytterst ofullständigt, upptaga åtskilliga ämnen, som förut lämnats helt och hållet oreglerade. Det nya sovjetryska stadgandet om rätt för arvlåtaren att testera till förmån för vissa juridiska personer (Sv. J. T. 1928 s. 185 och 1929 s. 73) har sålunda upptagits också i den vitryska lagen och härutöver tillåtas förordnanden till förmån för föräldrar och adoptivföräldrar, vilka i denna sin egenskap i Vitryssland lika litet som i sovjetrepubliken hänföras till de legala arvingarnas krets; de äga rätt till arv blott om de äro arbetsodugliga och meddellösa samt i ett år före arvfallet åtnjutit fullt underhåll av arvlåtaren. Laglottsskyddet har också utformats på samma sätt som i Sovjet-Ryssland.

    En nyhet är vidare stadgandet, att om den genom testamente bortgivna egendomen ej uttömmer kvarlåtenskapen, återstoden delas mellan samtliga arvingar, inklusive dem som ihågkommits genom testamente. Överstiga de sammanlagda testamentariska förordnandena kvarlåtenskapens belopp, skall en proportionell nedsättning äga rum.
    Kan arvlåtaren ej själv underskriva testamentet — som alltid skall uppsättas inför offentlig myndighet — må det på hans uppdrag underskrivas av annan i hans ställe. Detta må dock ej ske av den, som enligt testamentet skall åtnjuta någon materiell förmån.
    En del föreskrifter äro givna angående testamentsexekutorer. Det stadgas sålunda, att testamentets verkställande åligger arvingarna, där ej i testamentet utsetts särskild exekutor, som förklarat sig villig mottaga uppdraget antingen genom påteckning å testamentet eller i särskild därvid fogad handling. Exekutorn är berättigad träffa alla de förfoganden, som äro erforderliga för testamentets verkställande.
    Var arvinge eller testamentstagare har rätt att, utan avvaktan på att de övriga göra sin rätt gällande, tillträda hela kvarlåtenskapen. De som ej tillträda ha att bevaka sin rätt inom en preskriptionstid av sex månader från arvfallet. Inträder preskription, tillfaller den lott, vartill rätten preskriberats, ej övriga arvingar eller testamentstagare utan staten. Borgenärer hava ock att anmäla sina fordringar inom nyssnämnda tid. Arvingar och testamentstagare svara ej för den dödes gäld med annan än boets egendom. 

E. L.