En världsorganisation för advokaterna. Under ledning av det, på initiativ av Nationernas förbund, i Paris upprättade institutet för samarbete mellan de intellektuella i alla länder hava de franska advokaterna, efter att först hava bildat en nationell organisation, sammanslutit sig med advokaterna i Luxemburg och Belgien och tillsammans med dessa och advokater för ett antal andra stater d. 16 febr. detta år i Brüssel konstituerat en världsorganisation för advokaterna. England och Tyskland voro vid Brüsselkongressen representerade allenast av »iakttagare». Sverige och Norge voro ej representerade men däremot Danmark. Den sedan 29 år existerande »Internationales Anwaltsverband» i Wien, som bland sina medlemmar räknar representanter för samtliga europeiska stater, har på hemställan av den nya organisationen förklarat, att den, med avstående från nämnda medlemskap, skall begränsa sin verksamhet till Österrike, dock med förbehåll att inom ramen för världsorganisationen få rymmas trängre advokatkonferenser för vissa stater med syfte att tillvarataga dessa staters gemensamma intressen.

 

    Svenska föreningen för industriellt rättsskydd bildades år 1908. Föreningen har till uppgift att bidraga till utvecklingen av den inhemska lagstiftningen och till en enhetlig rättstillämpning rörande industriellt rättsskydd ävensom att på grundvalen av den internationella konventionen till skydd för det industriella rättsskyddet ytterligare befordra tillkomsten av enhetliga, med den svenska industriens intressen förenliga bestämmelser på den hithörande internationella lagstiftningens område. Föreningen har gjort beaktansvärda inlägg i fråga om reformering av den svenska lagstiftningen på området. Den har utgivit årsskrifter och under åren 1919—1925 haft såsom sitt organ den med anslag av statsmedel utgivna tidskriften »Arkiv för patent-, mönster- och varumärkesskydd». Föreningen har f. n. över 150 medlemmar. Ordf. är sedan 1928 prof. Gösta Eberstein. Sekr. är sedan 1918 f. d. byrådirektör Axel Hasselrot.
    D. 17 april i år hade föreningen sitt årsmöte i Stockholm. På styrelsens vägnar lämnade prof. Eberstein ett meddelande rörande planerat samarbete mellan de skandinaviska föreningarna för industriellt rättsskydd. Sonderingar i sådan riktning hade nyligen företagits, och den svenska föreningen beslöt nu uttala sig för att ett skandinaviskt möte måtte komma till stånd instundande sommar.
    Vid därefter företaget val av styrelse utsågos till styrelseledamöter: prof. G. Eberstein, bergsingenjören J. Edberg, justitierådet B. Ekeberg, bergsingen-

394 NOTISER.jören O. Falkman, f. d. byrådirektören A. Hasselrot, hovrättsrådet H. Hjertén, direktören B. A. Hjorth, v. häradshövdingen G. Huselius, statsrådet O. Lundvik och direktören E. W. Paues. Revisorer blevo civilingenjören J. Delmar och bergsingenjören D. G. Sjöquist med registratorn F. Loenbom såsom suppleant.
    Hovrättsrådet H. HJERTEN gav härpå en kortfattad överblick av det svenska lagstiftningsarbetet inom det industriella rättsskyddets område. Om man väljer året 1908 som utgångspunkt, kan detta arbete enligt föredragshållaren indelas i två perioder: 1908—1922, omfattande patentlagstiftningskommitténs verksamhet, samt tiden därefter, omfattande det fortsatta revisionsarbetet på basis av nämnda kommittés arbete och delvis under samarbete med de övriga nordiska länderna. I stort sett avser det ifrågavarande lagstiftningsarbetet fem huvudgrupper, nämligen patentskydd, varumärkesskydd, mönsterskydd, bekämpande av den illojala konkurrensen samt skydd mot användande av oriktiga ursprungsbeteckningar å varor. Beträffande patentskyddet föreligger 1919 års kommittéförslag, men denna grupp är numera placerad sist på arbetsprogrammet. Särskilda lagändringar äro emellertid den i fjol vidtagna förlängningen av patentskyddstiden från 15 till 17 år samt den vid innevarande riksdag föreslagna sänkningen av patentavgifterna. Bland viktigare, kvarstående frågor på patenträttens område äro att märka inrättande av en särskild besvärsinstans, anställdas rättsförhållande i avseende på uppfinningar, gjorda av dem, livs- och läkemedels samt kemiska föreningars patenterbarhet, invändningsförfarandet, licenser samt åtgärder för minskning av patentverkets arbetsbalans, vilken sistnämnda fråga dock mindre berör själva lagstiftningsarbetet. När en ny patentlag kan tänkas bliva framlagd, går näppeligen för närvarande att säga; föredragshållaren ansåg, att tidigast till 1931 eller 1932 års riksdag kunde en k. proposition därom avlåtas. Med avseende på varumärken föreligger ett utkast till ny lag. Bland uppgifterna härutinnan äro att märka beredande av skydd även utan registrering för inarbetade märken och varuutstyrslar, anordnandet av klassregistrering för undvikande av de långa varuförteckningarna vid registreringsansökningar samt införande av förbud även mot obehörigt användande av annans varumärke i annonser, cirkulär o. s. v. Lagförslag i detta ämne torde kunna framläggas för riksdagen 1930 eller 1931. Möjligen kommer att då jämväl avlåtas k. propositioner om ny mönsterlag av större räckvidd än den nuvarande, vidare om reviderad lag mot illojal konkurrens samt slutligen om Sveriges anslutning till den s. k. Madridkonventionen mot användande av oriktiga ursprungsbeteckningar. Beträffande den illojala konkurrensen åsyftas utvidgning av gällande lagstiftning Denna fråga är emellertid på grund av därmed förbundna stora svårigheter, synnerligast med hänsyn till tryckfrihetsförordningen, att betrakta som »sorgebarnet pådet industriella rättsskyddets område». Striden gäller bl. a. den av vissa länders lagstiftning accepterade s. k. generalklausulen (en allmän bestämmelse, genom vilken varje konkurrenshandling, som strider mot god affärssed, förbjudes). Vidare har särskilt framträtt behovet av lagbestämmelser mot illojal reklam. Hovrättsrådet Hjertén avslutade sitt föredrag med en analys av besluten vid Haagkonferensen 1925.
    Härefter lämnade f. d. byrådirektören HASSELROT en redogörelse för utvecklingen av frågan om den s. k. vetenskapliga äganderätten.