P. VON SETH. Lagen om rätt till jakt den 8 november 1912 jämte tillhörande författningar, textupplaga med förklarande anmärkningar och sakregister. 4:e uppl. Sthm 1928. Norstedt. XXV, 378 s. Inb. kr. 7.50.
    Detta arbete har framför allt tagit sikte på att tjäna det praktiska livets behov. Det upptager därför utom de egentliga jaktförfattningarna en hel del författningar av intresse för jägaren och jaktvårdaren, såsom framförallt lagarna

ang. naturminnesmärkens fredande och om nationalparker, bestämmelserna i 22 kap. B.B. samt K.F. angående skatt för hundar av den 17 maj 1923, men även andra författningar, med vilka den jaktintresserade kan tänkas i något större utsträckning komma i beröring, såsom de bestämmelser i nyttjanderätts- och inteckningslagstiftningen, som särskilt äga tillämplighet på upplåtelser av jakträtt, lagen om servitut, denna senare särskilt med hänsyn till bestämmelserna i 9 § av lagen om rätt till jakt angående avtal om gemensam jaktvård o. s. v. Att bestämmelserna om explosiva varor och om gifter måst medtagas, är självfallet. Även åt de administrativa bestämmelser, som röra jakten, har uppmärksamhet ägnats.
    Med arbetets praktiska syfte sammanhänger vidare att det försetts med en rikedom av prejudikathänvisningar, omfattande icke blott de rättsfall, som anmärkts i de allmänna prejudikatsamlingarna, utan även sådana, som finnas upptagna i den referatsamling, som från och med år 1916 intagits i Svenska jägarförbundets tidskrift. Läsaren bör sålunda med hjälp av arbetet kunna utan svårighet skaffa sig en ingående kännedom om de uppfattningar, som på olika jakträtten berörande områden gjort sig gällande inom rättskipningen.
    Jämväl åt jakträttens teoretiska sida har emellertid utgivaren ägnat intresse, även om de teoretiska utredningarna av utrymmesskäl måst begränsas till sådana frågor, som äga betydelse även från praktisk synpunkt. De luckor, som till följd av denna nödvändiga begränsning måst uppstå har utgivaren sökt fylla genom flitiga hänvisningar till de uttalanden i ämnet, som förekomma i andra författares arbeten, och till de specialutredningar utgivaren lämnat i olika uppsatser i Svenska jägarförbundets tidskrift och i andra arbeten.
    För att än ytterligare underlätta arbetet för den, som önskar taga del avden tillgängliga litteraturen på området, inledes arbetet med en omfattande litteraturförteckning. Att denna ej kunnat göras så fullständig, som önskligt varit, framhåller utgivaren själv, men uttalar emellertid den förhoppningen, att den skall innehålla allt av bestående värde. Å andra sidan har kanske icke allt, som medtagits, sådant värde.
    Den nu föreliggande 4:e upplagan av arbetet är närmast föranledd av de ändringar i den svenska jakträtten, som införts genom 1927 års lagstiftning på området, och utgivaren har uppenbarligen lagt sig vinn om att ur förarbetena till denna utplocka allt, som är av särskild betydelse för att läsaren skall kunna bilda sig en uppfattning om de motiv, som ligga till grund för densamma.
    I ett särskilt bihang hava upptagits vissa under tryckningen tillkomna författningar, bland vilka må nämnas den nya lapplagen i vad den ansetts vara av intresse för jägaren, samt den nya förordningen om explosiva varor i för honom relevanta delar.
    Till sist må göras en erinran vid arbetets begagnande. De grundläggande bestämmelserna i avseende å fridlysning av olika villebrådsarter äro intagna i jaktstadgan. De pläga emellertid aldrig äga oförändrad giltighet, utan K. M:t gör, efter sig företeende omständigheter, tillfälliga ändringar i desamma från år till annat. Icke ens vid den nya jaktstadgans utfärdande trädde sålunda dess fridlysningsbestämmelser oförändrade i tillämpning, utan samtidigt utkom en kungörelse angående tillfälliga fridlysningstider för vissa djurslag, som föreskrev icke oväsentliga jämkningar i jaktstadgans bestämmelser. Detta gör,

att den, som vill taga reda på de fridlysningsbestämmelser, vilka vid en visstidpunkt gälla i Sverige, aldrig kan slå sig till ro med att endast taga del av vad jaktstadgan innehåller i ämnet, utan alltid måste tänka sig möjligheten av att dess bestämmelser i vissa hänseenden undergått jämkning. För att i någon mån underlätta för den intresserade att få en överblick över vad som för ett visst år gäller i ämnet har emellertid domänstyrelsen sig ålagt att årligen under juni månad i Svensk författningssamling införa en sammanfattad redogörelse för gällande fridlysningsbestämmelser. Denna redogörelse bör alltid begagnas vid sidan av det föreliggande arbetet så snart det gäller att vinna tillförlitlig kännedom om de svenska fridlysningsbestämmelserna.

A. K.