RUDOLF STAMMLER. Deutsches Rechtsleben in alter und neuer Zeit. I. Charlottenburg 1928. Pan-Verlag Rolf Heise. XII + 515 s. M. 22.00.
Detta arbete, som med bilder ur "das bunte Treiben des Verkehrs" vill visa "die praktische Bedeutung des Rechtsgedankens für die Geschichte unseres deutschen Volkes", är skrivet med en personlig värme som ej kan undgå att stämma läsaren sympatisk, även om han stundom har svårt att rätt sentera de inströdda filosofiska resonemangen. Den frejdade förf. har gått till verket besjälad av kärlek till tyskt rättsliv i gången tid och av förhoppninga roch omsorg om det tyska rättssamhällets sunda fortvaro i framtiden. Sina inledningsord avslutar han så: "Mit bewegter Teilnahme schauen wir dem Ringen der Väter zu. Auch aus Fehlern und Fehlschlägen lässt sich gar manches lernen. Mögen die Erinnerungen, die wir nun aufzurollen uns anschicken, uns gleichfalls eine Mahnung sein!"
Arbetet innehåller 34 "lehrreiche Rechtsfälle", från 1400-talets mitt fram till tyska rikets upplösning 1806; en kommande del skall behandla tiden därefter. Några rubriker må belysa det skiftande ämnesvalet: Zivilprozess des Leipziger Studenten und Klerikers Nikolaus Winter (1443—1450); Luther im Schiedsgerichte der Grafen von Mansfeld (1546); Ehesache des Jobst von dem Werder und der Magdalene von Wustrow (1623—1637); Die Harlemer Tulpenmanie (1634—1637); Von Goethe bearbeitete Rechtsangelegenheiten (1771—1775). För två av uppsatserna skall här med några ord redogöras, då de, ehuru eljest icke hörande till samlingens intressantare, hämtat sitt stoff även ur vad vi räkna till svensk historia.
Den ena bär den lockande titeln Rechtliche Fragen im Leben der Gräfin Maria Aurora Königsmarck (1694—1728). Sanningen att säga är den dock ganska torr, ehuru bland källförteckningens författarenamn möta både Palmblad och "Graf Berger Mörner". Den juridiska karaktären av Auroras förbindelse med August den starke undersökes; förf. betraktar den varken som concubinatus eller som Ehe zur linken Hand, utan helt simpelt som stuprum. Även diskuteras vissa frågor rörande deras son Moritz' — den store krigarens — rättsliga ställning: hans anspråk på underhåll även av fadern, hans legitimation m. m. Slutligen beröras också Auroras ansträngningar för att hävda sina ekonomiska intressen, så inom som utom Sverige. Och på tal härom bjuder förf. en liten upplivande fras om orsaken till Auroras misslyckande då hon högbarmad, smärt, gullhårig uppvaktade den unge svenske hjältekonungen: "Karl XII. hatte im Punkte des geschlechtlichen Subjektivismus ein strenges Urteil".