Ny checklag i Sovjet-Ryssland. I Sovjet-Ryssland, där någon checklag hittills ej funnits, har d. 6 nov. 1929 utfärdats en sådan lag, som trätt i kraft d. 15 jan. 1930. Lagen ansluter sig starkt till den tyska rätten men innehåller också engelska och franska rättstankar.
Rådhusrätt eller rådstuvurätt? Från e. o. hovrättsnotarien AXEL AXELMAN har red. fått emottaga följande diskussionsinlägg i en terminologisk fråga.
Till egendomligheterna i vårt rättegångsväsen torde man få räkna det förhållandet, att vår allmänna underdomstol i stad har två, i officiellt språkbruk förekommande benämningar eller åtminstone två variationer av sin benämning.
Det torde vara rätt vanskligt att avgöra, vilken av benämningarna som för närvarande är den mest använda. Det förefaller vara så, att landets största stadsdomstolar föredraga benämningen rådhusrätt, medan man i de mindre städerna övervägande synes hålla fast vid namnet rådstuvurätt. I åtminstone en av våra större städer använder man inom en avdelning av domstolen benämningen rådhusrätt men inom magistraten och domstolen i övrigt termen rådstuvurätt. I Svea Hovrätt begagnas endast den sistnämnda beteckningen. Medan alltså landets största stadsdomstol kallar sig själv för rådhusrätt, godtages denna benämning icke i hovrätten utan ändras där till rådstuvurätt. (Ifråga om "Stockholms Rådstuvurätt" sätter man egennamnet framför domstolsbeteckningen, medan man däremot beträffande övriga stadsdomstolar använder en prepositionsgenitiv och skriver "Rådstuvurätten i Uppsala" etc.).
I statskalendern begagnas formen rådhusrätt, likaså i J. O:s ämbetsberättelser, i Statistisk årsbok och Sveriges officiella statistik samt i SvJT. NJA använder som bekant förkortningen R. Rn., men enligt förkortningsregistret betyder den rådstuvurätt.
Gå vi så över till lagtexterna, finna vi även där samma tudelning. Att den gamla rättegångsbalken har termen rådstuvurätt är ju icke ägnat att väcka förvåning. Nyare lagstiftning på det processrättsliga området synes däremot ha accepterat variationen rådhusrätt. Exempel härpå äro Kungl. instr. 24 maj 1918 för stadsfiskalerna, Lag 2 juni 1922 om tiden för företagande av rannsakning med häktad samt Lag 13 juni 1924 om stads läggande under landsrätt. Dock heter det Lag 20 juni 1905 om särskild sammansättning av vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål. Nya giftermålsbalken (8: 11 och 15:4) står också på "rådstuvurättens" sida, men i Kungl. kung. 11 okt. 1920 angående äktenskapsregistret, som ju tillkom endast några få månader efter