NOTISER. 605    Hjalmar Nehrman †. Född i Ålem, Kalmar län, d. 28 jan. 1859, började Hjalmar Nehrman sina universitetsstudier i Lund 1878 och avlade examen till rättegångsverken 1881. Sedan han skrivit in sig i Göta hovrätt som e. o. hovrättsnotarie 1881, blev han efter sedvanlig domartjänstgöring utnämnd till vice häradshövding 1886. Efter att ha ingått i kammarkollegiels tjänst utnämndes N. till advokatfiskal 1891, till kammarråd 1896 och till generaldirektör och chef 1914. I denna tjänsteställning kvarstod han till uppnådd pensionsålder 1927. Vid sidan av sitt arbete i kammarkollegium fullgjorde N. 1892—1894 uppdraget att vara andra kammarens sekreterare och tillkallades av chefen för finansdepartementet 1911 som en av vägskattesakkunniga samt blev, när dessa ombildades till vägkommissionen, dennas ordf. Under sina senare år var N. bosatt i Djursholm, där han bodde vid sin död, som inträffade d. 22 okt. 1930.
    Sin huvudsakliga livsgärning har N. ägnat kammarkollegium. Detta ämbetsverk, som på grund av sin egen historia och beskaffenheten av dithörande ärenden kanske mer än något annat företräder nedärvda traditioner inom den svenska statsförvaltningen, omfattades av N. med varmt och pietetsfullt intresse. Själv tedde han sig, sittande vid kollegiets sessionsbord i chefens gammaldags stol, som en personifikation av gammal god och statsuppehållande ämbetsmannaanda. Som chef för sitt verk med dess ofta oerhört tungarbetade ärenden fullgjorde han tack vare sina vidsträckta kunskaper och förmåga av översikt måhända ej minst den ofrånkomliga arbetsuppgiften att avrunda utredningarna och föra dem till en ämbetsmannamässigt tillfredsställande avslutning. Att han under sin långa tjänstetid även själv verkställde många ingående kamerala utredningar framgår av kollegiets handlingar. Bland kollegiets tryckta betänkanden må här erinras om två, som flutit ur hans penna: utlåtandena om den till städerna av kronan donerade jorden (1897) och om upphörande av den vissa hemman å landet åliggande skjutsskyldigheten (1908). Som ordf. i vägkommissionen har han till väsentliga delar författat dess vidlyftiga och värdefulla betänkanden. Under vägkommissionens arbetstid och därefter inträffade emellertid till följd av motorismens snabba utveckling ett skede av brådstörtade förändringar för vårt vägväsen. Till följd härav har det vägkommissionens betänkande, som avsåg att åstadkomma en ny lag om allmänna vägar, ej nått sitt syfte. Bättre framgång hade däremot det förslag om enskilda vägar, som kommissionen fick färdigt kort före sin upplösning vid slutet av år 1922. Det utgör nämligen grundvalen för lagen om enskilda vägar d. 29 juni 1926.
    Personligen var N. en vänsäll, känslig och försynt man. Att framhålla sig själv och söka utmärkelser var honom fjärran, men det erkännande, som bjöds honom utan hans åtgörande, var honom kärt. När den juridiska fakulteten vid Uppsala universitet 1927 kallade honom till juris hedersdoktor, gladdes han vid den hyllning, som han häri såg hemburen sin levnadsgärning och tillika det kollegium, inom vars murar den utförts.
 

K. G. Westman.

 

 

    Dödsfall. Advokaten Carl Tycho Louis Chrysander avled i Uppsala 5 okt. 1930. Han var född i Göteborg 1861, avlade studentex. i Uppsala 1880 och hovrättsex. där 1893. Sistnämnda år började han advokatverksamhet i Uppsala. 1902 blev han led. av Sveriges advokatsamfund. Han var jämväl verk-

606 NOTISER.ställande direktör i Uppsala —Enköpings järnvägsaktiebolag. Åren 1905—1926 tillhörde han stadsfullmäktige i Uppsala, sedan 1915 som dess vice ordf.
    Advokaten Torslen Birger Hasselrot avled 8 okt. 1930. Född i Jönköping 1876, avlade H. i Lund studentex. 1894, fil. kand. ex. 1897 och jur. u. kand. ex. 1901. Efter tingstjänstgöring började H. 1903 advokatverksamhet i Göteborg 1907 blev han led. av Sveriges advokatsamfund. 1925 blev han ombudsman vid riksbankens kontor i Göteborg.
    F. d. hovrättsrådet Carl-Gustaf Nils Ludvig Wästfelt avled i Sthm 3 nov. 1930. W. föddes i Råda i Skaraborgs l. 1852. Han avlade studentex. i Uppsala 1871 och jur. u. kand ex. där 1875. Till vice häradshövding utnämndes W. 1878. W. tjänstgjorde sedermera i Svea hovrätt och blev där fiskal 1886. assessor 1889 samt hovrättsråd 1896. Detta ämbete lämnade han 1922 på grund av uppnådd pensionsålder. W. var led av riddarhusdirektionen.
    Hovrättsarkivarien Johan Conrad Heribert Lindquist avled 6 nov. 1930. L. var född i Jönköping 1863 Han avlade studentex. i Uppsala 1882 och hovrättsex. där 1888. 1891 utnämndes han till vice häradshövding. Han tjänstgjorde därefter i Göta hovrätt och utnämndes till arkivarie där 1898.
    F. d. häradshövdingen Peter Lamech Petersson avled i Norrköping 7 nov. 1930. P. föddes i Urshult i Kronobergs l. 1851, avlade studentex. i Lund 1875 och hovrättsex. där 1878. Han utnämndes till vice häradshövding 1880. Efter tjänstgöring bl. a. i Göta hovrätt blev P. 1893 häradshövding i Björnekinds m. fl. härads domsaga, vilket ämbete han innehade, till dess han 1921 inträdde i pe. sionsåldern.
    F. d. advokatfiskalen Victor Herman Aspegren avled i Malmö 11 nov. 1930. Född i Kristianstad 1853, av ade A. studentex. i Lund 1872 och hovrättsex. där 1876. A. utnämndes till vice häradshövding 1879. Han tjänstgjorde därefter i Skånska hovrätten och blev där 1887 advokatfiskal, från vilket ämbete han avgick med pension 1920.