Propositioner i lagfrågor till 1931 års riksdag. Genom kungl. propositioner hava för årets riksdag framlagts bland annat följande lagförslag, nämligen förslag till lag ang. ändring i vissa delar av lagen d. 30 maj 1919 om rätt till litterära och musikaliska verk m. m. (nr 2); om avstyckat eller avsöndrat områdes befriande från ansvar för inteckning i stamfastighet m. m. (nr 3); om ändrad lydelse av 20 kap. 3 § lagen d. 18 juni 1926 om delning av jord å landet (nr 6); om ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen d. 23 okt. 1914 om krigsdomstolar och rättegången därstädes (nr 7); ang. ändrad lydelse av 14 och 34 §§ lagen d. 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring (nr 39); ang. ändring i vissa delar av lagen d. 29 juni 1912 om arbetarskydd (nr 40); om ändring i vissa delar av lagen d. 25 april 1919 ang. beredande i vissa fall vid skogsavverkning och kolning av härbärge åt arbetarna m. m. (nr 41); om upplagshus och upplagsbevis (nr 67); om ändring i vissa delar av lagen d. 29 juni 1912 om understödsföreningar m. m. (nr 75); stadsplanelag m. m. (nr 79); om tillägg till 54 § lagen d. 23 okt. 1891 ang. väghållningsbesvärets utgörande på landet nr 88); om åtgärder mot vanartigt levnadssätt (vanartslag) (nr 100); om ändring i vissa delar av lagen d. 17 okt. 1900 om straffregister (nr 102); om ändrad lydelse av 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen d. 16 maj 1884 ang. patent (nr 136); samt om behandling av alkoholister (nr 164).
    Vidare har K. M:t genom proposition (nr 80) lämnat riksdagen tillfälle att avgiva yttrande ang. i propositionen angivna huvudgrunder för en rättegångsreform ävensom genom propositioner (nr 77 och 78) bl. a. äskat riksdagens godkännande av två mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge avslutade konventioner, avseende den ena internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap samt den andra indrivning av underhållsbidrag.
    Slutligen torde komma att föreläggas riksdagen vissa lagförslag avseende reformering av bötesstraffet (dagsböter).

 

    Comité Maritime International. Den internationella sjörättskommittén sammanträdde till konferens i Antwerpen den 1—5 augusti förlidet år. Närvarande voro dels ett antal kommittémedlemmar — deras sammanlagda antal uppgår för närvarande till omkring ett hundratal — dels delegerade från de nationella sjörättsföreningarna.
    Vid konferensen behandlades först det segslitna förslaget om tvångsförsäkring av passagerare, åt vilken fråga de engelska redarnas mångåriga talesman, Sir Norman Hill, under snart ett tiotal år ägnat ett outtröttligt arbete utan att kunna övertyga mer än en minoritet bland Comité Maritimes medlemmar — och icke ens alla sina landsmän — om förslagets lämplighet.
    Den svenska sjörättsföreningen hade i sin rapport till konferensen i korthet hänvisat till ett tidigare uttalande av år 1927 att vad Sverige angår tvångsförsäkring av passagerare icke är önskvärd. Rörande ett av Sir Norman fram-

182 NOTISER.ställt nytt förslag att genomföra försäkringen på frivillighetens väg — ungefär på samma sätt som York-Antwerpenreglerna — hade föreningen yttrat, att för svenska redare det icke lönade sig att ens diskutera den frågan, såvida ej ett avtal om sådan försäkring vore giltigt och genomförbart i Amerika, samt att för passagerare å svenska linjer ett dylikt avtal antagligen icke innebure någon fördel.
    Sveriges Redareförening hade på förfrågan anslutit sig till sjörättsföreningens ståndpunkt och denna utvecklades ytterligare på konferensen av den svenska delegationen. Denna uppfattning vann under diskussionen understöd från åtskilliga håll, och sedan den amerikanske representanten upplyst att den av Sir Norman föreslagna frivilliga regleringen säkerligen i Förenta Staterna icke skulle tillerkännas giltighet, blev resultatet en diplomatiskt avfattad resolution, som ansågs åsyfta att ge förslaget en hederlig begravning. Projektet har emellertid, på grund av Sir Normans storartade energi, visat sig synnerligen svårt att definitivt avliva, och omöjligt är ej att det återuppstår i någon annan form.
    Såsom nytt ämne för utredning till nästa konferens antogs frågan om forum för mål rörande fartygssammanstötning på öppna havet.
    Le Bureau Permanent — Comité Maritime Internationals styrelse — erhöll i uppdrag att dessutom undersöka lämpligheten av att till behandling upptaga frågorna om lagkonflikter vid tvister rörande befraktning (på förslag av den svenska sjörättsföreningen) samt om en anpassning av "flodrätten" till sjörätten, i synnerhet på de områden där genom Comité Maritime Internationals arbete internationella sjörättskonventioner tillkommit.
    Sedan härefter de olika delegationerna redogjort för de i deras länder vidtagna åtgärderna för genomförande av 1924 och 1926 års Brysselkonventioner [begränsning av redares ansvar, fartygsinteckning och sjöpanträtt, Haagreglerna och statsfartygs immunitet], anmodades styrelsen att hos vederbörande myndigheter i de stater, där dessa konventioner ännu icke genomförts, framhålla önskvärdheten av konventionernas snara ratificering.
    Till ledamot av Comité Maritime International utsågs direktören för Svenska Amerikalinjen Axel Johnson J:r och till medlem av styrelsen justitierådet Algot Bagge.