TORSTEN SONDÉN. De sinnessjukas straffrättsliga ställning i Sverige. En översikt. Supplementshefte til Nordisk Tidsskrift for Strafferet. [Kbhvn 1931. G. E. C. Gads Forlag.] 158 s. Kr. 4.00.

 

    Efter en inledning om »de sinnessjuka i romersk straffrätt», vari bl. a. göres gällande, att de romerska juristernas uttalanden i ämnet kunna föras tillbaka på urgamla föreställningar om den sinnessjuke såsom besatt av onda andar, giver förf. en värdefull exposé av hithörande stadganden i våra medeltidslagar och i 1734 års lag, kompletterad med upplysningar om den praktiska tillämpningen och om doktrinens ställning. Därefter redogöres för vår gällande strafflags bestämmelser i belysning av lagens förarbeten samt för praxis och lagstiftning i tiden efter strafflagens tillkomst. Slutligen ägnas ett särskilt avsnitt åt den teoretiska diskussionen under senare tid. Därvid upptar förf. till kritisk belysning bl. a. uttalanden av HAGSTRÖMER, THYRÉN och KINBERG samt FERRIS uppfattning, sådan den kommit till uttryck i 1921 års italienska strafflagsförslag. Vidare redogöres för LUNDSTEDTS lära om straffets sociala funktion (strafflagen såsom moralbildande) och för hans i anslutning därtill givna förklaring av grunden till sinnessjukas straffrihet. I dessa punkter deklarerar förf. sin anslutning till Lundstedt. Det må emellertid erinras, att förf. beträffande nyhetsmomentet i Lundstedts straffteori (se s. 117 och 145) svävar i en antagligen av många delad och i betraktande av lärofaderns egna uttalanden förklarlig villfarelse. Grundtanken i berörda teori, nämligen att strafflagens väsentliga funktion är den att verka moralbildande eller till upprätthållande av den allmänna moralen, har nämligen hävdats långt innan Lundstedt påbörjade sin

448 LITTERATURNOTISER.av förf. omnämnda »grundläggning av en ny rättsvetenskap», så bl. a. av v. BAR (Handbuch des deutschen Strafrechts, Bd 1, Berlin 1882, s. 311 ff., se särskilt s. 328) och WETTER (Den villkorliga domen, Upps. 1912, s. 8—12). Det nya hos Lundstedt i detta stycke ligger i den fastare grundval, han tack vare HÄGERSTRÖMS skarpsinniga analys av pliktkänslans psykologiska mekanism kunnat giva åt en i och för sig ingalunda ny straffteori. Förf. avslutar sitt arbete med en sammanfattning av de vunna resultaten.

O. B.