FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. 

   Nya lagar i Finland. Den lagstiftning, som redan under förra hälften av 1930 (jfr SvJT 1930 s. 593 f.) påbörjades i syfte att konsolidera statsmakten och bekämpa riksfientlig propaganda, har därefter fortsatts. Omedelbara uttryck härför äro tre lagar av d. 31 juli 1930 innefattande ändring av och tillägg till gällande strafflags stadganden angående högförrädiska stämplingar samt offentligt skymfande av den lagliga samhällsordningen och utspridande av falska uppgifter rörande densamma eller dess funktionsorgan ävensom ärekränkning

 

¹ Härmed är intet ont sagt om de icke rättsbildade sakförarna. Men de böra framträda under öppet visir. Om de bilda Sveriges Sakförarsamfund eller Föreningen Sveriges Sakförare el. likn. och genom idogt arbete och sträng disciplin lyckas rehabilitera sakförarnamnet så som redan skett med advokatnamnet, kunna även de göra sig förtjänta om rättsskipningen i landet.

eller tvång mot dem, vilka tagit del i verksamhet för landets försvar eller samhällsordningens upprätthållande. Vidare har i samma syfte d. 6 febr. 1931 utfärdats en lag angående skyddande av arbetsfred samt d. 23 jan. 1931 en lag om ändrade bestämmelser beträffande häktningsberättigad myndighet. Ett liknande ändamål betjäna såväl den efter många års förberedelser äntligen d. 26 sept. 1930 slutligt godkända lagen om krigstillstånd som ock skyddslagen för republiken Finland, promulgerad d. 18 nov. 1930. Samhällsmaktens befästande åsyfta jämväl två lagar av d. 18 nov. 1930 innefattande ändringen av riksdagsordningen och republikens vallag.
    Den huvudsakligen av den s. k. förbudslagen dels direkt dels indirekt orsakade enorma ökningen av straffångar har nödvändiggjort extremna åtgärder. Till dessa måste räknas den straffskärpning, som möjliggjorts medelst en lag om skärpning av frihetsstraff och dess verkställighetsförordning, båda givna d. 28 nov. 1930. Genom lagen har domstol förlänats makt att förordna, att frihetsstraff, som för viss tid ådömes för brott innebärande våld å person eller hot innefattande trängande fara för liv eller hälsa eller för förbrytelse, som utvisar synnerlig råhet eller yrkesmässig förvärvsavsikt, skall, utan minskning av strafftiden, under en begränsad tid undergås i en skärpt form sålunda att fånge såsom föda erhåller endast vatten, bröd och salt samt efter en viss tids förlopp som tillsats dagligen en portion av ett kompletterande näringsmedel. Därjämte är bestämt, att den skärpta strafformen bör finna användning, med stadgad minskning tillika av strafftiden, även då ovillkorligt, för högst 6 månader ådömt fängelsestraff avtjänas eller fängelse såsom förvandlingsstraff för böter avsittes. Och den övergångsföreskrift är jämväl given, att den, som, då den nya lagen trätt i tillämpning, allaredan börjat undergå fängelsestraff på högst 6 månader, kan frivilligt optera den skärpta strafformen. Slutligen innehåller lagen förbud mot den skärpta strafformens användande för havande kvinnor och personer med nedsatta själsförmögenheter; var hos garantier skapats mot hälsovådlig användning, speciellt för unga personer.
    Ett resultat av mellanfolkliga överläggningar och legislativt nordiskt samarbete utgör en d. 20 febr. 1931 utfärdad lag om redares ansvarighet och om sjöpanträtt. Innehållet i denna lag har betingat särskilda förändringar av hitintills gällande bestämmelser i sjölagen, i lagen om skada orsakad genom fartygs sammanstötning och om bärgarlön, i lagarna om fartygsregister och om inteckning i luftfartyg ävensom i utsökningslagen. Hela denna nya lagstiftning är avsedd att träda i kraft d. 1 jan. 1932.
    Omnämnande förtjänar även, att innehavare av fideikommissfastighet givits rätt att låta inteckna fideikommisset till säkerhet för lån, som han upptagit för gäldande av, förutom förmögenhets-, även arvsskatt. Härom har en särskild lag utfärdats d. 5 dec. 1930. — Samma dag har även sanktionerats en lag innehållande kompletterande bestämmelser angående försvunnen persons förklarande för död.

O. Hj. Granfelt.