CARL BERG. Kommentar till de år 1930 i bruk varande trävarukontrakt, som antagits av Svenska Trävaruexportföreningen, utg. på uppdrag av nämnda förening. Uppsala 1930. Almqvist & Wiksell. 207 s. Inb. kr. 10.00. (Rekvireras hos Svenska Trävaruexportföreningen, Sthm C, eller A.B. Svensk Trävarutidning, Kungsgatan 17, Sthm.)

 

    I en notis å omslaget säges, att detta arbete torde vara till god vägledning för såväl trävaruexportörer och agenter som även andra, vilka hava att be-

LITTERATURNOTISER. 57handla kontraktsfrågor rörande trävaror. Denna rekommendation är fullt berättigad, och boken bär vittne om författarens egenskap av förutvarande revisionssekreterare och mångårig chef för trävaruexportföreningen. För affärsmännen finnas talrika praktiska råd och utredningar, och för juristen är det av stort intresse att hava tillgång till ett samlingsverk av denna natur inom ett område, som på grund av den stora användningen av skiljemannaförfarande endast mera sällan blir föremål för handläggning av domare och advokater.
     Grundläggande för samtliga kontraktsformulär är det äldsta engelska, benämnt Uniform, vilket tillkom redan 1912 efter långvariga förhandlingar mellan säljarnes och köparnes organisationer. En reviderad upplaga antogs 1929. I övrigt behandlas kontrakt för transmarina länder (Colonial), Holland (Holfob), Spanien (Hispania, ett äldre bar namnet Carmen), Tyskland (Germania), Belgien (Belbois), Frankrike (Gallia) samt Dana, Nora och Svea. Här är ej platsen att närmare ingå på det rika materialet. Såsom ett exempel må anföras, att författaren under hänvisning till den i Uniformkontraktet förekommande, kända bestämmelsen: »Buyers shall not reject the goods herein specified but shall accept or pay for them in terms of contract against shipping documents», refererar ett i London nyligen avgjort rättsfall. En i anledning av tvist utsedd arbitrator beslöt, att köparen var berättigad att avvisa den del av lasten, som icke var skeppningstorr. Tvisten hänsköts till domstol, som dock — enär kontraktsbestämmelsen rörande varornas torrhetsgrad var att anse icke såsom ett kontraktsvillkor, »condition», utan allenast såsom en utfästelse av lägre grad, »a warranty» — förklarade köparen icke vara berättigad att avvisa godset. Den engelska Sale of Goods Act, 1893, skiljer mellan kontraktsbestämmelser, som äga karaktären av condition och andra, som äro att hänföra till warranty. Om ett »condition» icke uppfylles, är köparen berättigad att avvisa godset, varemot ett uteblivit uppfyllande av »warranty» endast medför rätt till skadestånd.

C. Lj.