AKTUELLA SPÖRSMÅL.

De nya kommunallagarna. I skrivelse d. 7 maj 1921 anhöll riksdagen, att K. M:t måtte snarast möjligt föranstalta om en allmän, i huvudsak formell revision av gällande förordningar om kommunalstyrelse på landet och i stad samt för riksdagen framlägga de lagförslag, vartill revisionsarbetet komme att giva anledning. Sedan K. M:t i anledning härav uppdragit åt landshövdingen Hj. L. Hammarskjöld att verkställa det ifrågasatta revisionsarbetet, avgav denne d. 10 febr. 1928 yttrande och förslag till lagar i ämnet. (Statens off. utredn. 1928 : 2.)

    Då riksdagen vid flera tillfällen uttalat, att i samband med det begärda revisionsarbetet borde vidtagas vissa sakliga ändringar i gällande bestämmelser rörande den kyrkliga kommunen, verkställdes under våren 1929 inom ecklesiastikdepartementet en omarbetning av nämnda bestämmelser. Detta arbete ledde till uppgörande av utkast till lagar om församlingarnas organisation m. m.
    Efter utlåtandens inhämtande över förslagen samt överarbetning av dessa framlade K. M:t för 1930 års riksdag (prop. nr 99—101) förslag till lagar rörande såväl den borgerliga som den kyrkliga kommunen. I 69 inom kamrarna väckta motioner förordades mer eller mindre vittgående ändringar i de framlagda förslagen. Konstitutionsutskottet tillstyrkte förslagen i huvudsak men hemställde tilllika om ändringar av såväl formell som saklig natur. (Utlåt. nr 30 — 32.) Kamrarna biträdde i allt väsentligt utskottets förslag och i överensstämmelse med riksdagens beslut har K. M:t d. 6 juni 1930 utfärdat lagar om kommunalstyrelse på landet och om kommunalstyrelse i stad samt kommunal vallag ävensom lagar om församlingsstyrelse, om församlingsstyrelse i Stockholm och om skolstyrelse i vissa kommuner jämte åtskilliga följdförfattningar (SFS 251 — 263).
    Vid det nu avslutade arbetet har främst åsyftats en formell revision av gällande kommunalförordningar. Man har sålunda sökt att giva lagarna en mera systematisk och överskådlig uppställning. Härvid hava bestämmelsernas gruppering i viss mån ändrats. Bland annat har en uppdelning i olika kapitel gjorts av å ena sidan reglerna om upprättande av utgifts- och inkomststat samt om räkenskaper och revision och å andra sidan föreskrifterna om uttaxering och uppbörd. Uppställningen har såvitt möjligt gjorts lika i författningarna för land och för stad. En del stadganden hava erhållit en tydligare formulering och en enhetlig terminologi har införts. De olikheter mellan lands- och stadsförfattningarna, som icke varit sakligt motiverade, hava borttagits och vissa föråldrade bestämmelser hava utrensats. Ett viktigt led i den formella revisionen har varit, att samtliga bestämmelser angående val till kommunernas representativa organ sammanförts till en särskild författning, den kommunala vallagen. I denna hava även från landstingslagen upptagits reglerna rörande val av landstingsmän, varjämte föreskrifter givits om val av

64 PER SANTESSON.kyrkofullmäktige. I vallagen hava inarbetats bestämmelserna i lagarna d. 30 juni 1920 om rätt för vissa väljare att utan inställelse inför valförrättare avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt om behandling av valsedelsförsändelse ävensom d. 20 maj 1921 med vissa föreskrifter i fråga om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän.

 

    Ehuru huvudsyftet med det nu utförda lagstiftningsarbetet varit att verkställa en formell revision av kommunalförfattningarna, hava samtidigt vissa betydelsefulla reella ändringar vidtagits. Flera av dessa ändringar hava verkställts av riksdagen med anledning av väckta motioner. Endast de viktigare nyheterna kunna här beröras.
    De betydelsefullaste av de vidtagna ändringarna äro de som avse åstadkommande i såväl lands- som stadskommuner av förbättrad kontroll över förvaltning och räkenskaper. I detta syfte har föreskrivits, att revisorerna skola utses för granskning av det nästföljande årets förvaltning. Vid val av revisorer och revisorssuppleanter får proportionell valmetod användas. Revisorerna hava erhållit befogenhet att när som helst inventera kommunens kassor och övriga tillgångar samt att taga del av räkenskaper och andra handlingar, som beröra förvaltningen. Konstitutionsutskottet, på vars förslag detta stadgande infördes, betonade, att med den avfattning bestämmelsen erhållit det vore klart, att revisorerna icke finge inblandas i förvaltningen eller avgiva råd eller yttranden beträffande densamma. Rätt har även tillagts revisorerna att vid revisionsberättelsens behandling hos kommunal- eller stadsfullmäktige vara tillstädes och deltaga i överläggningarna. Stor praktisk vikt torde även få tillmätas det nyinförda stadgandet, att penningar eller värdehandlingar, som innehavas av kommunalnämnd eller drätselkammare, skola så förvaras, att de icke sammanblandas med andra penningar eller värdehandlingar. Penningmedel, som ej erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar, skola för kommunens räkning insättas hos bank eller å postgirokonto. Rörande dessa stadganden framhöll konstitutionsutskottet, att i de kommuner, där särskilt reglemente för kommunalnämnd eller drätselkammare funnes, nämnda grundregler kunde närmare utföras i reglementet, varvid normerna borde göras gällande jämväl i fråga om kommuns särskilda förvaltningsorgan. Omförmälda bestämmelser hindrade enligt utskottets mening icke, att medel, som ej direkt erfordrades i kommuns rörelse, på annat sätt placerades mot fullt betryggande säkerhet.
    Till denna grupp av bestämmelser höra även föreskrifterna om uppställningen av kommuns utgifts- och inkomststat. I detta hänseende har bland annat föreskrivits, att i staten skall upptagas det löpande årets beräknade brist eller behållning. Dock må i stället för nämnda brist eller behållning upptagas det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning enligt avslutade räkenskaper uppgått. En lucka i nu gällande lagstiftning har fyllts genom upptagande av regler rörande avkortning och avskrivning av kommunalutskylder. Härvid har innebörden av dessa begrepp klarlagts samt beslutanderätten och förutsättningarna för avkortnings- och avskrivningsbeslut angivits. Bestämmelserna ansluta sig till uppbördsreglementets föreskrifter. I samband härmed hava stadganden givits om efterdebitering av kommunalutskylder och om uppbörd av sålunda debiterade utskylder. Av viss betydelse för kontrollen,

DE NYA KOMMUNALLAGARNA. 65särskilt över utmätningsmännens redovisning, är föreskriften, att den kommunala restlängden i regel skall insändas till länsstyrelsen, vilken meddelar bevis om mottagandet och efter verkställande av erforderliga anteckningar översänder längden till utmätningsmannen.
    En del av de vidtagna ändringarna avse att i landskommuner skapa bättre arbetsformer för de kommunala organen och särskilt att möjliggöra en effektiv förvaltning. Bestämmelse har sålunda införts om rätt för landskommun att antaga reglemente för kommunalnämnden. Dylik rätt finnes visserligen redan nu, men det har ansetts lämpligt att fästa kommunernas uppmärksamhet på möjligheten härutinnan. Befogenheten att antaga reglemente har emellertid begränsats till kommun, där kommunalfullmäktige finnas. Reglemente skall fastställas av länsstyrelsen.
    Den viktigaste nyheten på detta område är, att kommunerna erhållit rätt att ordna sin medelsförvaltning efter andra grunder än de i lagen angivna. Kommun, där kommunalfullmäktige finnas, äger nämligen, därest det med hänsyn till särskilda omständigheter prövas lämpligt, besluta, att den medelsförvaltning, som åligger kommunalnämnden, skall under nämndens inseende handhavas i annan ordning. För giltighet av sådant beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster. Beslut skall underställas prövning av K. M:t, som äger fastställa reglemente för förvaltningen. Genom dessa bestämmelser öppnas möjlighet för kommunerna att med anlitande av avlönade tjänstemän centralisera sin medelsförvaltning. En dylik ordning har redan, utan stöd av lag, tillämpats i åtskilliga kommuner. Vid behandlingen i riksdagen framhölls, att föreskrifterna hade karaktär av undantagsbestämmelser och att K. M:t i varje särskilt fall borde pröva, huruvida behov förelåge att överflytta medelsförvaltningen å avlönade tjänstemän. I detta sammanhang må nämnas, att möjligheten att anordna en enhetlig medelsförvaltning ökats därigenom, att kommunalnämnden erhållit rätt att utse kassaförvaltare utom nämnden.
    Till förenklande av kommunernas arbete torde även tjäna, att befogenheten att justera debiterings- och uppbördslängden överflyttats från kommunalstämman till kommunalnämnden. Härav följer, att hållandet av ordinarie kommunalstämma i dec. blir onödigt i kommuner, där kommunalfullmäktige finnas. I samband med denna omläggning har såväl på landet som i stad rätt att anföra besvär över förment oriktig debitering avsevärt utvidgats.
    I syfte att tillföra kommunal- och stadsfullmäktige ökad sakkunskap har rätt att deltaga i fullmäktiges förhandlingar tillerkänts ordförande eller vice ordförande i kommunal styrelse, nämnd eller beredning vid behandling av ärende, som beretts av styrelsen, nämnden eller beredningen. Suppleant i kommunalnämnd har erhållit befogenhet att, även då han icke tjänstgör för ledamot, närvara vid nämndens sammanträden.
    Vad angår tiden för hållande av ordinarie kommunalstämmor och kommunalfullmäktigsammanträden har den ändringen vidtagits, att sammanträde för fattande av beslut i anledning av revisionsberättelsen skall hållas under tiden från och med d. 16 mars till och med d. 30 april, samt att sammanträde för fastställande av utgifts- och inkomststat skall hållas under tiden från och med d. 1 okt. till och med d. 15 nov. För stadsfullmäktige stadgas, att ordinariesammanträden skola hållas enligt ordning, som bestämmes av fullmäktige.

 

5 — Svensk Juristtidning 1931.

66 PER SANTESSON.Beslut i anledning av revisionsberättelsen skall fattas å ordinarie sammanträde före utgången av juni, varjämte utgifts- och inkomststatens fastställande samt val skola äga rum å ordinarie sammanträde före utgången av december. I fråga om stadsfullmäktige bör vidare märkas, att förbud stadgats för upptagande till avgörande av ärende, som ej angivits i kallelsen till sammanträdet. Fråga, som fordrar skyndsam handläggning, må dock, även om den ej angivits i kallelsen, företagas till avgörande å sammanträdet, där samtliga närvarande fullmäktige besluta, att den skall upptagas. För såväl lands- som stadskommuns beslutande organ gäller, att reservation mot ett fattat beslut skall anmälas innan stämman eller sammanträdet avslutas. Om reservation närmare utvecklas, skall den avfattas skriftligen och avgivas sist vid justeringen av protokollet.
    Rörande tillsättande av tjänstemän innehålla de nya lagarna, att vid dylikt tillsättande skall förfaras såsom vid val. Omröstning skall sålunda, där dylik begäres, ske med slutna sedlar och avgörandet vid lika rösttal träffas genom lottning. För landskommun har stadgats, att de biträden, som finnas erforderliga för ombesörjande av kommunalnämndens skriftväxling, protokollföring m. m., skola antagas och entledigas av nämnden. Dock äger naturligen ordföranden antaga och entlediga de biträden, som avlönas av honom. Beträffande förandet av protokoll hos stadsfullmäktige föreskrives, att, där fullmäktige anslagit medel till avlönande av sekreterare, befattningen må tillsättas av fullmäktige.
    Under det att de sakliga ändringar, som sålunda vidtagits i gällande regler beträffande de borgerliga kommunerna, äro jämförelsevis obetydliga, hava viktiga ändringar skett i fråga om församlingarnas organisation och arbetsuppgifter. Härvid har man i vissa delar frångått de grunder, på vilka gällande kyrkostämmoförordningar vila.
    Den betydelsefullaste nyheten på detta område är överförandet av folk- och fortsättningsskolväsendet från den kyrkliga till den borgerliga kommunen jämväl på landsbygden. Enligt lagen om skolstyrelse i vissa kommuner skall i lands- eller stadskommun, som sammanfaller med skoldistrikt och där kommunal- eller stadsfullmäktige finnas, skolväsendet utgöra en borgerlig angelägenhet. Beslutanderätten rörande skolväsendet skall sålunda tillkomma kommunal- eller stadsfullmäktige, och kostnaderna för detsamma skola utgöras i den för kommunalutskylder stadgade ordningen. Förvaltningen av skolväsendet skall tillkomma en folkskolestyrelse, bestående av lägst fem och högst tjuguen ledamöter. Dessa utses av kommunal- eller stadsfullmäktige för en tid av fyra år. Vid valet må proportionell valmetod användas. Folkskolestyrelsen väljer inom sig för varje år ordförande och vice ordförande. Vid sammanträde med folkskolestyrelsen äger kyrkoherden i det pastorat, till vilket kommunen hör, eller, om kommunen tillhör mer än ett pastorat, den bland kyrkoherdarna, som domkapitlet bestämmer, att yttra sig och framställa förslag men ej att deltaga i besluten. Kyrkoherden kan utses till ordförande, även om han icke är ledamot av styrelsen. Där det finnes vara till fördel för skolväsendet, må för förvaltningen av fortsättningsskolan utses särskild fortsättningsskolestyrelse. Denna utses till hälften av kommunal- eller stadsfullmäktige och till hälften av folkskolestyrelsen. De nu anförda reglerna skola gälla även beträffande stad. Hittills tillämpade stadganden, enligt vilka kyrko-

DE NYA KOMMUNALLAGARNA. 67herden är självskriven ledamot i stadens folkskolestyrelse och en del av dess övriga ledamöter utses av kyrkostämman, hava sålunda upphävts.
    En annan viktig ändring är införandet av kyrkofullmäktige. I församling med över 5,000 invånare skall församlingens beslutanderätt — med undantag för vissa grupper av ärenden — utövas av valda kyrkofullmäktige. Mindre församling må, om den finner lämpligt, övergå till fullmäktigsystem. I Stockholms församlingar skola fullmäktige alltid finnas. Antalet fullmäktige bestämmes för varje församling inom vissa i lagen angivna gränser av kyrkostämman. Rörande val av kyrkofullmäktige samt formerna för deras verksamhet skola gälla i huvudsak samma regler som nu tillämpas i fråga om kommunal- och stadsfullmäktige. Kyrkofullmäktige skola sålunda väljas för fyra år, räknade från och med d. 1 jan. året näst efter det, då valet skedde. Församling med mera än 10,000 invånare skall indelas i valkretsar. Beslutanderätten rörande valkretsindelning utövas av länsstyrelsen. Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige tillkommer envar, som äger rösträtt å kyrkostämma. Val äger rum på landet inför valnämnden och i stad inför magistraten eller dess deputerade. Vid val skall proportionell metod tillämpas, och valsedlarna skola vara försedda med partibeteckning. Valsedelsförsändelse får användas av äkta make, som vill rösta genom andra maken, samt av personer tillhörande vissa yrkes- och tjänstegrupper. Kyrkofullmäktige välja för varje år bland sig en ordförande och en vice ordförande. Till ordförande kan kyrkorådets ordförande utses, även om han icke är ledamot av fullmäktige. Vid kyrkofullmäktiges sammanträden äger kyrkorådets ordförande, även om han icke är ordförande i eller ledamot av fullmäktige, att yttra sig och framställa förslag men ej att deltaga i besluten. Ordinarie sammanträden med kyrkofullmäktige skola hållas tre gånger om året, nämligen före utgången av maj för fattande av beslut i anledning av revisionsberättelsen för det föregående året, under tiden från och med d. 1 okt. till och med d. 15 nov. för fastställande av utgifts- och inkomststat för det nästföljande året samt. före utgången av december för val av befattningshavare. Bestämmelserna om landskommuns rätt att besluta om reseersättning åt kommunalfullmäktig skola i tillämpliga delar gälla jämväl i fråga om församlings befogenhet att besluta sådan ersättning åt kyrkofullmäktig.
    Nya föreskrifter hava vidare givits rörande handläggning av ärenden, som äro gemensamma för två eller flera församlingar. I detta hänseende innebär lagstiftningen införande av ett nytt begrepp: kyrklig samfällighet. Dylik samfällighet är avsedd att utgöra en form företrädesvis för den gemenskap, som för närvarande består mellan församlingarna i vissa större städer. Samfälligheten kan omfatta två eller flera församlingar eller delar av skilda församlingar. Den kan avse antingen alla kyrkliga angelägenheter, varvid således en fullständig kyrklig gemenskap inträder, eller vara mindre omfattande och avse vissa bestämda angelägenheter, t. ex. församlingarnas ekonomi eller deras skolväsen. Beträffande samfällighet skall, i den mån ej annat är föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad i den nya lagen stadgas om församling. Härav följer, att för samfälligheten skola finnas kyrkostämma, eventuellt kyrkofullmäktige, samt kyrkoråd och, om samfälligheten omfattar skolväsendet, även skolråd. Vid val av fullmäktige för kyrklig samfällighet skall varje församling bilda en valkrets och antalet fullmäktige proportionellt fördelas mellan för-

68 PER SANTESSON.samlingarna. Därjämte skola i regel de särskilda församlingarna hava sina beslutande och förvaltande organ för handhavande av de angelägenheter, som ej omfattas av gemenskapen. Endast därest gemenskapen är fullständig, skola dylika organ icke finnas i de särskilda församlingarna. Rörande församling, som ingår i kyrklig samfällighet, kan K. M:t förordna, att församlingens beslutanderätt skall utövas av kyrkostämma, även då folkmängden överstiger 5,000. Om bildande av kyrklig samfällighet förordnar K. M:t. Sådant förordnande må ej meddelas, med mindre församlingarna samtyckt därtill eller åtgärden finnes vara påkallad av betydande allmänt behov. Ärenden, som äro gemensamma för två eller flera församlingar, vilka icke utgöra en kyrklig samfällighet, skola handläggas å gemensam kyrkostämma med församlingarna. Detta gäller även om de särskilda församlingarna eller någon av dem överlämnat sin beslutanderätt åt kyrkofullmäktige. Möjlighet har vidare öppnats för församlingar att vid sidan av sina särskilda verkställande organ utse ett gemensamt kyrkoråd. Ett dylikt kyrkoråd har ansetts kunna med fördel tillsättas för att i pastorat bestående av mera än en församling omhänderhava förvaltning, utbetalning och redovisning av medel avsedda för prästerskapets avlöning. Tillika hava församlingar liksom förut rätt att i stället för särskilda kyrkoråd för varje församling utse ett gemensamt kyrkoråd. Vid tillsättande av gemensamt kyrkoråd bör tillses, att om möjligt en var av församlingarna blir företrädd i rådet.
    Enligt de nya bestämmelserna skall kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar alltjämt vara ordförande i kyrkorådet. För kyrklig samfällighet bestående av församlingar tillhörande olika pastorat skall domkapitlet förordna en av församlingarnas kyrkoherdar eller annan inom någon av församlingarna tjänstgörande präst att vara ordförande i kyrkorådet för samfälligheten. Detsamma gäller, där eljest församlingar tillhörande olika pastorat hava gemensamt kyrkoråd. Beträffande ordförandeskapet i kyrkostämman och skolrådet har den ändringen vidtagits, att ordföranden skall tillsättas genom val. Till ordförande i kyrkostämman må kunna utses kyrkorådets ordförande, även om han icke är röstberättigad å stämman. Likaså kan kyrkoherden utses till ordförande i skolrådet, även om han icke är ledamot därav. Angående valbarhet till ordförande i kyrkostämman och rätt till avsägelse från dylik befattning skola i övrigt gälla samma regler, som för ordförande i kommunalstämma. I församling, där kyrkofullmäktige finnas, är fullmäktiges ordförande tillika ordförande i kyrkostämman. Vid gemensam kyrkostämma med två eller flera församlingar föres ordet av ordföranden i kyrkostämman i den till folkmängden största av församlingarna. Med hänsyn till den ändring, som sålunda vidtagits beträffande ordförandeskapet i skolrådet, har möjligheten att förena kyrkoråd och skolråd till ett gemensamt kyrko- och skolråd borttagits.
    Vad angår kyrkorådets befogenheter innebär lagstiftningen den utvidgningen, att det skall tillkomma rådet att tillsätta och avskeda andra kyrkobetjänte än organist, kyrkosångare och klockare. Å andra sidan har rådets befogenhet att kalla till inställelse inför rådet och att, därest den kallade uteblir, förelägga och fälla till vite borttagits. Beträffande såväl kyrkoråd som skolråd har föreskrivits, att rådet äger inom sitt verksamhetsområde i alla frågor, som angå församlingens egendom eller eljest dess gemensamma rätt, bevaka och utföra församlingens talan vid allatillfällen, då icke särskilt ombud avförsamlingen

DE NYA KOMMUNALLAGARNA. 69förordnats för sådant ändamål. Antalet ledamöter i kyrkorådet och skolrådet må, ordföranden inberäknad, icke vara under fem eller över elva. Bland villkoren för valbarhet har upptagits för ledamot i kyrkorådet, att han kan anses vilja främja församlingslivet, och för ledamot i skolrådet, att han kan anses vilja befordra skolväsendet.
    Jämväl i fråga om kyrkoråd och skolråd har föreskrivits, att penningar och värdehandlingar, som för församlingens räkning innehavas av rådet, skola förvaras på sådant sätt, att de icke sammanblandas med andra tillgångar, samt att penningmedel, som ej erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar, skola insättas hos bank eller å postgirokonto.
    Bland övriga ändringar märkes, att rätt tillerkänts kyrkostämma att själv besluta angående plats för stämmas hållande, samt att tiden för hållande av den s. k. oktoberstämman utsträckts till och med d. 15 nov. I församling, där kyrkofullmäktige finnas, skall kyrkostämma hållas allenast när det finnes erforderligt för behandling av ärende, i vilket beslutanderätten är förbehållen stämman.
    Vad slutligen angår den kommunala vallagen innebär den såsom redan berörts ett sammanförande av samtliga bestämmelser rörande val av fullmäktige och landstingsmän. Härvid hava dessa bestämmelser såvitt möjligt gjorts likformiga för olika slag av val. Tillika hava föreskrifterna på vissa punkter fullständigats i anslutning till reglerna i lagen om val till riksdagen.

 

    I vissa hänseenden hava emellertid mera betydande sakliga ändringar skett. Den viktigaste av dessa är införande vid kommunalval av sådan preliminär rösträkning, som redan tillämpats vid 1928 års riksdagsmannaval. Vid dylik sammanräkning skall valförrättaren bryta de avgivna valkuverten och, sedan valsedlarna uttagits, räkna de under varje väljarbeteckning avgivna sedlarna. Slutlig sammanräkning och fördelning av platserna verkställes liksom förut av länsstyrelsen eller magistraten. Preliminär rösträkning skall enligt den nya vallagen förekomma vid val av landstingsmän, därest fråga ej är om val i stad och magistraten omedelbart verkställer slutlig sammanräkning, samt vid val av kommunalfullmäktige och municipalfullmäktige ävensom av kyrkofullmäktige för församling, som består av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad. Beträffande val av stadsfullmäktige samt av kyrkofullmäktige för stadsförsamling äger magistraten besluta, att preliminär rösträkning skall äga rum.
    Vidare innebär den nya vallagen, att vid val av stadsfullmäktige samt av landstingsmän i stad valdistriktsindelning skall äga rum. De nuvarande föreskrifterna om särskilda röstuppsamlingsställen för olika delar av staden hava sålunda upphävts. Märkas bör vidare, att möjligheten att på landet utsträcka valförrättningen till mera än två dagar borttagits, samt att på landet valdag för val av kommunal- och municipalfullmäktige eller, där valet äger rum under två dagar, endera av dessa alltid skall vara en söndag.

 

    De nya lagarna hava, såvitt angår den borgerliga kommunen, trätt i kraft d. 1 jan. 1931. Dock hava de där givna bestämmelserna om val med vissa undantag — tillämpats redan vid de hösten 1930 verkställda kommunalvalen. Under år 1930 hava även revi-

70 DE NYA KOMMUNALLAGARNA.sorer skolat utses för granskning av kommunernas förvaltning under år 1931.
    Lagarna om församlingsstyrelse skola tillämpas från och med d. 1 jan. 1932. Kyrkofullmäktigval skola emellertid med tillämpning av de nya bestämmelserna förrättas första gången under år 1931. De under nämnda år verkställda valen skola gälla för allenast tre år. Från och med år 1934 komma sålunda allmänna kyrkliga och borgerliga kommunala val att äga rum under samma år. Val av ordförande och vice ordförande i kyrkostämman skall verkställas första gången i januari 1932.
    I stad, där folkskoleväsendet redan är en borgerlig angelägenhet, har den nya lagen om skolstyrelse i vissa kommuner trätt i kraft d. 1 jan. 1931. Folkskolestyrelse skall enligt de nya bestämmelserna väljas i januari nämnda år. Beträffande annan kommun skall lagen jämlikt kungörelse d. 21 nov. 1930 (SFS 420) träda i tillämpning och sålunda skolväsendet överföras till den borgerliga kommunen d. 1 jan. 1932, därest ej K. M:t i särskilt fall bestämmer annorlunda.

Per Santesson.