Tätare tingssammanträden i vissa domsagor. K. M:t har genom kung. d. 23 okt. 1931 (SFS nr 348) förordnat om införande av tätare tingssammanträden i ytterligare ett antal domsagor (jfr SvJT 1926 s. 273 samt 1927 s. 237, 408 o. 498).
    Sålunda kommer fr. o. m. d. 1 jan. 1932 antalet allmänna tingssammanträden att fördubblas i Södra Roslags, Sollentuna och Färentuna härads, Aska, Dals och Bobergs härads, Oppunda och Villåttinge härads samt Östbo och Västbo härads domsagor. I de tre förstnämnda domsagorna, vilka var för sig bestå av ett tingslag, blir antalet allmänna sammanträden 20 och i de båda sistnämnda domsagorna, vilka omfatta två tingslag vardera, 10 i vartdera tingslaget.
    Vidare skola i Sevede och Tunaläns härads samt Vättle, Ale och Kullings härads domsagor, vilka likaledes utgöra två tingslag vardera, hållas 15 i stället för såsom f. n. 10 allmänna sammanträden årligen, därvid fördubbling av nuvarande antalet sammanträden inträder i Sevede härads tingslag samt i Vättle och Kullings härads tingslag. I sistnämnda domsaga träder förändringen i kraft d. 1 jan. 1932, i Sevede och Tunaläns härads domsagor först d. 1 juli samma år.
    I anledning av den sålunda beslutade ökningen av de allmänna sammanträdena hava de nuvarande tremanstingen under tingsterminerna i Södra Roslags, Sollentuna och Färentuna härads, Oppunda och Villåttinge härads samt Östbo och Västbo härads domsagor slopats men, vad beträffar tiden mellan vår- och hösttingen, bibehållits i nämnda domsagor i minst nuvarande omfattning. Ett tremansting inrättas slutligen under sommaruppehållet mellan tingen i Tunaläns härads tingslag och under vinteruppehållet mellan tingen i Ydre härads tingslag (se SFS nr 349).
    På K. M:ts prövning beroende är fortfarande fråga om införande av tätare tingssammanträden i Södertörns domsaga.

C. G. B.

 

    Om statens övertagande av rättsskipningen i vissa städer. K. M:t har genom beslut d. 16 april och d. 29 maj 1931, med föranledande av K. M:ts cirk. d. 7 maj 1918 (SFS nr 299) angående anstånd med åtgärder för återbesättande av vissa borgmästartjänster, anbefallt länsstyrelserna i Västmanlands och Västernorrlands län att med ledning av en inom justitiedepartementet upprättad promemoria föranstalta om utredning, huruvida staden Arboga resp. staden Örnsköldsvik borde i judiciellt hänseende förenas med angränsande domsaga.

    I skrivelse till K. M:t d. 26 sept. 1931 hava stadsfullmäktige i Simrishamn — för den händelse K. M:t skulle finna det ur processreformens synpunkt önskvärt att frågan om en förening i judiciellt hänseende av staden samt Ingelstads och Järrestads härads domsaga redan nu komme under övervägande — förklarat sig beredda att under vissa förutsättningar med K. M:t och kronan ingå i förhandling härom, därvid staden såsom utgångspunkt för blivande förhandlingar i ämnet uppställt att staden erhölle domstol och domstolskansli på platsen.
    Sedan K. M:t d. 20 juni 1930 anbefallt länsstyrelsen i Hallands län att föranstalta om utredning, huruvida staden Kungsbacka kunde i judiciellt hänseende förenas med angränsande domsaga, har länsstyrelsen d. 13 juni 1931 inkommit med den anbefallda utredningen, åtföljd av stadsfullmäktiges däröver avgivna yttrande, däri fullmäktige enhälligt motsatt sig den ifrågasatta åtgärden. För egen del har länsstyrelsen anfört, att med hänsyn till ärendets utgång i stadsfullmäktige med detsammas avgörande syntes böra anstå i avbidan på eventuellt förändrad lagstiftning i ämnet. Starka skäl förefunnes nämligen trots stadens motstånd för dess förenande med domsagan.
    (Jfr nedan s. 640, notis om statens övertagande av rättsskipningen i vissa städer m. m.)

C. G. B.