Med anledning av redaktionens begäran om uttalande rörande min erfarenhet såsom köpman av 1905 års lag om köp och byte får jag i korthet anföra följande.
    Före lagens tillkomst rådde, som köpmännen på den tiden nogsamt fingo erfara, nära nog kaos å de områden, som ofta kunde

 

bliva föremål för meningsskiljaktighet mellan säljare och köpare. Till stor del utgjorde visserligen köplagen bekräftelse på förut tilllämpad rättspraxis, men även i dessa delar var det för lekmannen en oerhörd styrka att ur föreliggande lagtext direkt kunna inhämta uppgifter rörande det tillvägagångssätt, han i det ena eller andra fallet skulle tillämpa. I vissa avseenden hade emellertid före köplagens tillkomst någon bestämd praxis icke utvecklat sig, varför härutinnan lagen var av än större betydelse. Jag tänker exempelvis på de praktiskt viktiga bestämmelserna om köparens skyldighet att i vissa fall taga vård om det försända godset, även om han av godtagbara skäl icke ansåg sig vilja mottaga varan.
    Tillkomsten av köplagen har ock utan tvivel för köpmännen varit av uppfostrande betydelse, i det desamma numera till undvikande av onödiga processer och därmed förenade kostnader äro väsentligt försiktigare än förut vid träffande av köpeavtal.
    Som generellt omdöme vill jag slutligen framhålla, att köplagen på ett i det stora hela synnerligen lyckligt sätt löst de tvistefrågor, som vanligen förekomma mellan säljare och köpare.
    Stockholm i januari 1932.

J. E. Sachs.