Festskrift tillägnad Republiken Finlands President P. E. Svinhufvud. (Hft 6—9 av Lakimies 1931.)
    Rikspresidenten P. E. Svinhufvud fyllde den 15 sistlidne december 70 år. Att en man som han, vilken helgat hela sitt liv åt fosterlandets tjänst, skulle bliva föremål för stora medborgerliga hyllningar är givet. 70-årsdagen blev också en verklig nationell högtidsdag, i det presidentens enande, fosterländska gärning blev hyllad av alla samhällsklasser. Den finska juristkåren hade — kanske framom andra korporationer — särskild anledning att skänka rikspresidenten sitt oförbehållsamma erkännande; han har ju varit en av förgrundsfigurerna i Finlands långa rättskamp, och i hans strid för lagens och rättsordningens auktoritet drabbade honom landsflykt till Sibiriens obygder. För att på ett synligt sätt hylla sin hedersledamot har även den finsktspråkliga juristföreningen »Suomalainen Lakimiesten Yhdistys» utgivit en festskrift, till vilken flere av den finsktspråkliga juristkårens mera bemärkta medlemmar lämnat bidrag.
    Festskriften inledes med en hälsning till rikspresidenten Svinhufvud, författad av minister R. ERICH. I varma ordalag karakteriserar denne presidentens storslagna personlighet och utvecklar hans betydelse för det finska rättslivet.
    Frågor hörande till privaträttens allmänna del behandlas såväl av f. d. rikspresidenten K. J. STÅHLBERG i en uppsats om ändring av föreningars stadgar som ock av advokaten, jurisdoktor YRJÖ HAKULINEN i en framställning om betalningens juridiska natur.
    Presidenten U. J. CASTRÉN och professorn LAURI CEDERBERG upptaga till behandling spörsmål hörande till handelsrätten. Den förstnämnde påvisar i sin uppsats om oskiftat dödsbos rätt att begagna arvlåtarens firma oförändrad, att enligt finsk rätt dödsbo, som fortsätter av arvlåtaren bedriven rörelse, har rätt att begagna firman oförändrad. Professor Cederberg återigen betonar i sitt bidrag till festskriften den betydelse för minoritetens skyddande, som tillkommer principen om alla aktieägares lika behandling i aktiebolag. Rättsutvecklingen tillerkänner i allt vidare utsträckning aktionär klanderrätt be-

 

träffande sådana aktiebolags stämmobeslut, som strida mot god sed, och denna regel kompletteras med ovan antydda rättsprincip sålunda, att principen förlänar minoriteten rättsskydd även i sådant fall, då beträffande ett bolagsstämmobeslut visserligen icke kan påstås, att detta skulle strida emot god sed, enär om beslutet möjligen kan göras gällande, att därmed avsetts att tillvarataga helhetsintressen, men beslutet icke desto mindre i själva verket försätter minoriteten i ett annat läge än majoriteten.
    Uppsatser av straffrättsligt innehåll hava författats av f. d. hovrättspresidenten KAARLO IGNATIUS, professor B. A. SUNDSTRÖM och stadsdirektören ANTTI TULENHEIMO. Den förstnämnde utvecklar i sin framställning principen »Nullum crimen sine lege», lag såsom förutsättning för en gärnings straffbarhet, samt påvisar, att rättsutvecklingen icke kunnat upprätthålla principen alldeles bokstavsenligt. Professor Sundström värdesätter i sin uppsats den finska strafflagens bestämmelser om straff för snatteri och stöld och stadsdirektör Tulenheimo avhandlar frågan om strafflagsreformen och individens rätt.
    Till den ekonomiska rättens gebit höra professor K. HAATAJAS uppsats om reformering av skifteslagstiftningen — vilken fråga i Finland f. n. är aktuell — justitiekansler A. H. MAKKONENS redogörelse för statens skyldighet att i vissa fall ansvara för arbetares olycksfallsförsäkringsavgifter samt justitierådet, jur. dr VILJO SAINIOS framställning angående några tolkningsfrågor beträffande tillämpning av 1928 års lag om enskilda skogar.
    I festskriften ingå icke mindre än fyra framställningar berörande statsrättsliga spörsmål. Justitiekanslersadjointen EINO J. AHLA dryftar i en utförligare framställning den viktiga frågan om beslut rörande åtal mot ledamot av Statsrådet; i uppsatsen jämföras med varandra hithörande bestämmelser i finsk och svensk rätt, varefter auktor enligt finsk rätt klarlägger huru åtalet anhängiggöres, om grundlagsutskottets åligganden samt huru själva det definitiva åtalsbeslutet fattas. Riksdagens sekreterare, lagman A. KOTONEN dryftar frågan, huruvida riksdagens behandling av en interpellation kan avbrytas genom att bordlägga frågan. Ledamoten i lagberedningen, jur. dr Y. V. PUHAKKA redogör för fördrag med främmande makter, i vilka ingå bestämmelser hörande till området för lagstiftningen. Och docenten jur. dr TAPIO TARJANNE behandlar utförligt den finska rättens stadganden om domares oavsättlighet.
    I festskriften ingår ock en uppsats av landshövding GUSTAF IGNATIUS, vari denne med stöd av erfarenhet redogör för åtskilliga intressanta förvaltningsrättsliga iakttagelser.
    Civilprocessrättsliga frågor behandlas av professor B. SJÖSTRÖM och universitetsadjunkten, jur. dr BR. HONKASALO. Medan den förstnämnde dryftar spörsmålet om civilprocesslagens giltighet i avseende å tiden, berör dr HONKASALOS uppsats exekutiva frågor.

Lauri Cederberg.