SVEN CLAUSEN. Om negotiable Papirer. København 1931. Nyt nordisk Forlag. 223 s.
    Ovanstående arbete har belönats med den Anders Sandøe Ørstedska pris medaljen för 1928—29; uppgiften var att med hänsyn till en eventuell gemensam nordisk lagstiftning om »negotiable Papirer» — varmed menas ungefär vad vi kalla löpande papper — lämna »en kritisk Vurdering af de i dansk Ret om saadanne Papirer gældende Ekstinktions- og Legitimationsregler». Förf:s utgångspunkt är att skuldebrevet — vilket han behandlar som prototyp — har en »mekanisk» förmåga att bevara och meddela vissa upplysningar angående fordringen samt att denna egenskap hos dokumentet möjliggjort en utveckling och förbättring av de vanliga cessionsreglerna. Skuldebrevet »kan tale» och därigenom ersätta vissa vid cession vanliga meddelanden till cessionarie och cessus angående skuldens beskaffenhet och om vem som är borgenär. Förf. utvecklar utförligt hur rättsreglerna med utnyttjande av skuldebrevets nämnda förmåga böra inrättas för att på bästa sätt tillgodose »Forretningslivshensynet» — vilket som förf. betonar icke utan vidare sammanfaller med omsättningens intressen. I slutkapitlet undersökes vid vilka av de vanligare och viktigare slagen av dokument negotiabilitetens fördelar väga tyngre än dess nackdelar och negotiabilitet sålunda bör gälla. Såsom allmän regel hävdar förf. att ett dokument blott bör vara negotiabelt, när det »efter sin Art udfylder en økonomisk Funktion, der fortjener Støtte af Negotiabiliteten.» Som dylika funktioner framhållas »Betalingsfunktionen, Varerepræsentationen, Kreditrejsningen samt Funktion som Spekulationsobjekt». Den danska regeln att ett dokument på grund av sed och bruk bör kunna övergå från icke negotiabelt till negotiabelt bör enligt förf. bibehållas. Om ett dokument icke till sin art har en ekonomisk funktion, som förtjänar negotiabilitetens stöd, föreslår förf. att dokumentet skall vara negotiabelt endast om det innehåller orderklausul, vilket skulle innebära ett närmande till den svenska och finska rätten.
    De många träffande iakttagelser och praktiska synpunkter som rymmas i arbetet göra detta till ett beaktansvärt inlägg i den aktuella frågan. På många punkter verka förf:s argument övertygande, på många andra kunna de åtminstone tjäna såsom ett gott diskussionsunderlag. Särskilt med hänsyn till frågans internordiska karaktär är det emellertid beklagligt, att förf. ganska grundligt ignorerat nyare svensk litteratur.

H. N.