Rättsfall ang. fastställande av faderskap. NJA 1920 s. 565. Flickebarn ansågs icke hava avlats vid samlag 239 dagar före födelsen. Enligt läkarutlåtande hade vid undersökning å modern 97 dagar efter det uppgivna samlaget havandeskapet befunnits vara »åtminstone halvgånget» i det att såväl fosterljud som fosterrörelser då kunnat iakttagas.
    NJA 1921 s. 400. Flickebarn ansågs icke hava avlats å 311:e dagen före födelsen. Enligt läkarintyg var barnet vid födelsen fullgånget (längd 51 cm., vikt 3,370 gr.). Med.-styr. anförde, att »med stöd av hittillsvarande erfarenhet» barnet icke kunde antagas hava avlats å den uppgivna dagen.
    NJA 1923 s. 604. Gossebarn ansågs kunna vara avlat å 307:e dagen före födelsen. Enligt uppgift av barnmorska hade barnet vid födelsen varit fullt utvecklat (längd 53 cm., vikt 4,300 gr.). Med.-styr. anförde, att med hänsyn till barnets utvecklingsgrad vid födelsen den möjligheten icke kunde uteslutas, att barnet kunde vara avlat å nämnda dag.
    NJA 1926 s. 505. Flickebarn ansågs icke hava avlats å 209:e—206:e dagen före födelsen. Utvecklingsgrad: Längd 46 cm., vikt 2,450 gr. Med.-styr. yttrade, att det på vetenskapens dåvarande ståndpunkt icke läte sig med stöd av föreliggande upplysningar avgöra huruvida barnet kunde vara avlat under ifrågakomna tid.
    NJA 1927 s. 204. Flickebarn ansågs kunna vara avlat 209 dagar före födelsen. Barnmorska uppgav, att barnet vid födelsen varit ofullgånget (vikt 2,200 gr.). Med.-styr. förklarade, att man icke kunde helt utesluta möjligheten att barnet kunde vara avlat vid ifrågakomna tillfälle.
    NJA 1927 s. 380. Flickebarn ansågs kunna vara avlat å 308:e dagen före födelsen. Enligt läkarutlåtande var barnet fullgånget (längd 50 cm., vikt 3,090 gr.). Med.-styr. förklarade, att den möjligheten icke kunde uteslutas, att barnet avlats å ifrågakomna dag.
    NJA 1928 s. 80, I. Flickebarn ansågs icke kunna vara avlat senare än 240 dagar före födelsen. Utvecklingsgrad: Längd 50 cm., vikt 3,380 gr.
    NJA 1929 s. 216. Flickebarn ansågs icke kunna vara avlat å 217:e dagen före födelsen. Utvecklingsgrad: Längd 49 cm., vikt 2,900 gr. Med.-styr. fann barnet vara fullgånget samt förklarade, att det kunde hava avlats »vid samlag den 1 april 1927 (241 dagar före födelsen) eller möjligen någon dag senare».
    Av intresse är även NJA 1928 s. 80, III. Det ansågs uppenbart, att viss person, som haft samlag med modern 273 — 266 dagar före barnets (en gosse) födelse, ej kunde vara fader. Den föregivne fadern uppgav, att han efter genomgången sjukdom (gonorré) vore oförmögen att avla barn. Blodundersökning verkställdes. Med.-styr. fann, att det med en sannolikhet, som gränsade till visshet, kunde anses att personen i fråga icke vore barnets fader.
    Ang verkan av blodprov hänvisas till rättsfall NJA 1927 s. 380, 1928 s. 80, 1929 s. 25 och 1930 s. 218. (Sistnämnda rättsfall innehåller en utförlig P. M. ang. blodundersökningar i faderskapsmål, författad av prof. E. Wolff och med. dr B. Lindberger. Jfr SvJT 1929 s. 305 ff.).
    Jfr även prof. EINAR SJÖVALLS utlåtande nedan s. 277 ff.

T. S.