Veksel- og chekkretten i Norge. For Stortinget er nu fremsatt kgl. proposisjon om nye lover om veksler og om chekker. Når disse lover er vedtatt, vil Norge kunne ratificere de internasjonale konvensjoner om ensartet veksel og chekklovgivning. Det fremgår av proposisjonen at Justisdepartementet anbefaler ratifikasjon.
    Proposisjonen er i alt vesentlig overensstemmende med en innstilling som er utarbeidet av høiesterettsadvokat C. STUB HOLMBOE, som har vært Norges delegerte under forhandlingene om de internasjonale overenskomster og under det nordiske samarbeide om ny veksel- og chekklovgivning i tilslutning til de nevnte overenskomster. Dog er i proposisjonen utelatt innstillingens § 66 i chekklovutkastet om straff for den som utsteder en chekk uten at der foreligger dekning. Justisdepartementet uttaler at et sådant straffebud efter departementets mening er forbundet med overveiende betenkeligheter. Videre er innstillingens § 88 i veksellovutkastet noget forandret med hensyn til adgangen for den tjenestemann som optar protest, til å motta betaling av vekslen.

O. F. H.

 

    Anerkjennelse og fullbyrdelse av utenlandske dommer i Norge.en kgl. proposisjon til Stortinget om forandringer i rettergangslovene er bl. a. foreslått nye bestemmelser om adgangen til å vedta overenskomster med fremmede stater om anerkjennelse og fullbyrdelse av utenlandske dommer (tvistemålslovens §§ 167—168). Forslaget tilsikter å åpne adgang for Norge til å tiltre og ratificere det foreliggende utkast til overenskomst med Danmark, Finnland, Island og Sverige om anerkjennelse og fullbyrdelse av dommer som er avsagt i disse land.

O. F. H.

 

    Ny lagstiftning om uppfinningar i Sovjetryssland. Revolutionen sopade bort det tsaristiska Rysslands patentlagstiftning, och under de första revolutionsåren blev uppfinningsrätten icke föremål för något större intresse. Men den 12 september 1924 — under den s. k. Nep-tiden — infördes en fullständig patentlag, till sina huvuddrag knappast avvikande från den vanliga västerländska typen. Den 9 april 1931 har denna lag ersatts av en lag om uppfinningar och tekniska förbättringar, omfattande 106 artiklar. (En fullständig översättning återfinnes i Gewerblicher Rechtsschutz und Urheberrecht 1931 s. 724—741.)
    I en lagen åtföljande förordning lämnas en kort motivering för densamma. Det framhålles, att teknikens bemästrande och vidare utveckling är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt socialistiskt uppbyggande under det nuvarande, av femårsplanen dominerade skedet. Det fäller att sporra särskilt

 

284 FRÅN FRÄMMANDE RÄTT.arbetarmassorna till tekniskt skapande, och för detta anses icke det närmast för en kapitalistisk samhällsordning avpassade patentinstitutet vara tillfyllest. — I ett samhälle av Sovjetrysslands typ, där den fria konkurrensens sporre saknas, måste — såsom A. TARGONSKI framhåller i ovan angivna tidskrift 1931 s. 823 ff. — det allmänna sörja ej blott för uppfinnareverksamhetens stimulerande utan även för uppfinningarnas utexperimenterande och exploatering. Den nya lagen föreskriver också upprättande av uppfinningskommittéer i olika instanser, bl. a. vid alla större industriföretag. Dessa kommittéer skola söka främja teknikens utveckling, understödja uppfinnares experiment o. s. v.
    En uppfinnare har enligt lagen två möjligheter: han kan söka patent eller begära s. k. uppfinnarebevis, d. v. s. erkännande av att han är uppfinnare. I båda fallen skall ansökan göras hos myndighet, motsvarande vårt patentverk, och uppfinningen underkastas där nyhetsgranskning. Men jämsides härmed sker en prövning av uppfinningens nytta. Denna prövning, som icke har någon motsvarighet hos oss, verkställes icke i patentverket utan av vissa överordnade uppfinningskommittéer. De båda granskningarna försiggå i det hela oberoende av varandra. Patent och uppfinnarebevis meddelas oberoende av nyttighetsprövningens resultat. Och omvänt kan ersättning ifråga komma för uppfinning, som förklarats nvttig, även om i följd av nyhetshinder ansökan om patent, resp. uppfinnarebevis icke kan beviljas.
    En uppfinnare, som erhållit uppfinnarebevis, har ingen ensamrätt till sin uppfinning. Denna rätt tillkommer i stället staten och dess organ, dock att uppfinnaren äger utöva uppfinningen i eget företag. Uppfinnaren har rätt till ersättning, om uppfinningen tages i bruk; vid tvist bestämmes beloppet av domstol. En bättre ställning intager uppfinnaren, om hans uppfinning i ovan angiven ordning förklarats nyttig. Då skall uppfinningen användas överallt, där det med fördel kan ske, och ersättningen utgår efter vissa fasta normer (i regel med viss del av utbytet). En sådan uppfinnare åtnjuter därutöver åtskilliga förmåner: skattefrihet i viss mån för erhållen ersättning, företräde vid tilldelande av bostad, vid tillträde till högre läroanstalter, forskningsinstitut, studieresor och sanatorier, hans barn intagas i första hand i skolor o. s. v. Vissa av dessa förmåner tillkomma endast uppfinnare, som tillhöra arbetarklassen, men andra uppfinnare gynnas i motsvarande fall på så sätt, att de sättas i paritet med vanliga industriarbetare. — Uppfinnarebevis meddelas endast uppfinnaren själv, resp. hans arvingar. Rättigheter på grund av sådant bevis kunna ej överlåtas, de sist omnämnda särskilda förmånerna gå ej heller i arv. Uppfinnarebevis med därav följande förmåner kunna erhållas även av uppfinnare, som äro anställda i allmänna företag, även om uppfinningarna gjorts på särskilt uppdrag eller skett i sammanhang med arbete i institutioner för uppfinningsarbete. Om en uppfinning kommit till stånd genom samarbete inom visst företag, men särskild uppfinnare ej kan fastställas, meddelas uppfinnarebevis åt företaget som sådant och ersättning för uppfinningens begagnande tillfaller företagets arbetarkollektiv. — Uppfinnarebevis meddelas icke på viss tid; det är oklart, hur länge anspråk på ersättning kan göras gällande,
    Som nämnt finns även enligt den nya lagen möjlighet att erhålla patent å uppfinning. Patentinstitutet har enligt motiven bibehållits närmast av hänsyn till utlandet. Meddelande av dylik ensamrätt åt privata anses nämligen egent-

 

FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. 285ligen stå i strid med de sovjetryska rättsprinciperna. Patent kan sökas ej blott av uppfinnaren utan även av hans rättsinnehavare, och patenträtten kan överlåtas. De nyssnämnda anställda uppfinnarna kunna ej erhålla patent; detta gäller dock icke utlänningar. Patenthavaren har under 15 år ensamrätt att utöva uppfinningen. Om denna anses vara av väsentlig betydelse för det allmänna, kan patenträtten dock exproprieras eller tvångslicens meddelas; ersättningen bestämmes av administrativ myndighet. Patenthavarens rätt att utöva uppfinningen är i realiteten icke så mycket värd, beroende på de stora svårigheterna för privatdrift. Enligt vad Targonski uppgiver, utgjorde 1930 den privata anparten av den storindustriella produktionen i Sovjetryssland endast 0,7 %. — Patenten äro belastade med rätt dryga avgifter, medan uppfinnarbevis äro avgiftsfria. Även i andra avseenden ställas patenthavarna sämre än innehavare av uppfinnarebevis.
    Den nya lagen innehåller en bestämmelse, som förbjuder den in- eller utlänning, som i Sovjetryssland gjort en uppfinning, att utan myndighets tillstånd i utlandet söka patent eller eljest låta exploatera uppfinningen. Brott häremot är belagt med straff; om genom förfarandet en uppfinning undandrages den ryska marknaden, kan den brottslige ådömas frihetsstraff i upp till 10 år och hela hans förmögenhet kan konfiskeras.
    Däremot söker man uppmuntra utlänningar att söka patent i Sovjetryssland. Emellertid är det ju synnerligen svårt att bedöma det reella värdet av ett sovjetryskt patent, och de utländska ansökningarna ha också hittills ej varit så många. Under 1930 inkom till patentverket något över 21,000 patentansökningar. Endast omkring 1,000 av dessa härrörde från utlandet, därav 29 från Sverige (uppgifterna hämtade ur Gewerblicher Rechtsschutz und Urheberrecht 1931 s. 584).

Å. v. Z.