Danmarks Højesteret. SvJT indeholdt i 1929 (s. 185) en Oversigt over Højesterets daværende Sammensætning. I den siden da forløbne Tid er Højesteretsdommerne Krarup, Lunn og Olrik blevet entlediget fra deres Embeder.
    De nye Højesteretsdommere er følgende:
    Viggo Thorup, f. 1876, cand. jur. 1901, Assistent i Sø- og Handelsretten 1905, Assessor i Kriminal- og Politiretten 1914, Dommer i Københavns Byret 1919, i Østre Landsret 1923 og i Højesteret 1929.
    Carl Victor Bohn-Rasmussen, f. 1877, cand. jur. 1900, Assistent i Justitsministeriet 1905, Fuldmægtig smstds 1913, Byfoged i Odense 1914, Statsadvokat 1919, Dommer i Østre Landsret 1923, i Højesteret 1930.
    Poul Christian Poulsen, f. 1873, cand. jur. 1898, Retsbetjentfuldmægtig 1898—1907, Protokolfører i Kriminal- og Politiretten 1907, Assessor i samme ret 1915, Dommer i Københavns Byret 1919, i Østre Landsret 1926 og i Højesteret 1931.

Fh.

    Finlands högsta domstol. Efter det SvJT 1929 s. 186 lämnat vissa uppgifter om Högsta domstolens i Finland sammansättning, har genom förordning av d. 17 jan. 1930 inrättats 9 nya justitierådstjänster, vadan denna domstol numera består av en president och 21 justitieråd. Av de förutvarande justitieråden har, sedan presidenten Julius Grotenfelt avgått († 1930, se SvJT 1930 s. 105), Frans Albert Pehkonen kallats till domstolens president (se SvJT 1929 s. 289), Frans Heikki Makkonen ombetrotts justitiekanslersämbetet (se SvJT 1930 s. 509) samt Frans Oskar Lilius avlidit (se SvJT 1929 s. 184).

    Av de i berörda översikt över Högsta domstolens sammansättning nämnda adjungerade ledamöterna hava åren 1929—30 till justitieråd utnämnts Frans Gunnar Idestam, Petter William Lyytikäinen, Armas Tauno Johannes Järnefelt, John Benjamin Stenström, Onni Voipio, Karl Erik Israel Erikson, Axel Gylling och Sulo Onni Petäys. Till justitieråd ha år 1930 jämväl utnämnts äldre justitiesekreteraren Wäinö Robert Kannel, äldre ledamoten av lagberedningen, yngre justitiesekreteraren juris utr. och fil. kandidaten Kustavi Kaila, advokaten juris utr. doktorn Viljo Johannes Sainio och äldre ledamoten av lagberedningen, yngre justitiesekreteraren Oiva Juho Aatami Huttunen. Innevarande år, 1932, hava justitieråden Voipio och Sainio ansökt och erhållit häradshövdingetjänster, den förre i Viborgs och den senare i Kexholms domsaga. Efter dem hava till justitieråd kallats häradshövdingen Juho Hmari Saloheimo och kanslichefen vid justitieministeriet juris utr. kand. och fil. mag. Otto Johannes Laurila.
    Justitierådet Kannel, f. 1878, avlade högre förvaltningsex. 1901 och rättsex. 1903, erhöll vicehäradshövdingetitel 1906 samt utnämndes till vicelandssekreterare i Tavastehus län 1909, justitierådman vid magistraten i Lahtis stad 1914, assessor i lantmäteriöverstyrelsen 1918 och ordinarie justitiesekreterare vid högsta domstolen 1925. Vid sidan av sin ämbetsverksamhet har Kannel idkat rättsvetenskaplig litterär verksamhet.

 

19 — Svensk Juristtidning 1932.

 

    Justitierådet Kaila, f. 1885, avlade fil. kand. ex. 1905 och juris utr. kand.-ex. 1910, erhöll vicehäradshövdingetitel 1913, blev justitiesekreterare vid högsta domstolen 1918, har sedan 1917 varit medlem av lagberedningen, under flera perioder handhaft sekreterareuppdrag vid riksdagsutskott och statskommittéer samt därjämte utövat rättsvetenskaplig litterär verksamhet.
    Justitierådet Sainio, f. 1888, avlade juris utr. kand.-ex. 1912 och juris utr. lic.-ex. 1929, erhöll vicehäradshövdingetitel 1915, idkade advokatverksamhet i Tammerfors 1917—23, och blev justitierådman därsammastädes 1923. Sainios för licentiatgrad utgivna akademiska avhandling, skriven på finska, rörde av näringsverksamhet härflytande förhållanden till grannar (se JFFT 1929 s. 177).
    Justitierådet Huttunen (se SvJT 1929 s. 187), f. 1887, avlade rättsex. 1908, erhöll vicehäradshövdingetitel 1911, tjänstgjorde i högsta domstolen från 1916 och utnämndes till justitiesekreterare därstädes 1919, kallades till medlem av lagberedningen 1924, fungerade som justitieminister 1929. Huttunen har ock utövat betydande rättsvetenskaplig verksamhet på finska språket.
    Justitierådet Saloheimo är född 1882, avlade rättsex. 1904, blev vicehäradshövding 1907, justitierådman i Joensuu 1904, sekreterare vid domkapitlet i Nyslott 1914 och häradshövding i Uleå domsaga 1925, var adjungerad ledamot i högsta domstolen 1927—28.
    Justitierådet Laurila är född 1886, avlade fil. kand.-ex. 1908 och juris utr. kand.-ex. 1913, blev vicehäradshövding 1916, har sedan 1919 varit tjänsteman vid justitieministeriet, där han 1931 blev kanslichef, varit medlem av lagberedningen 1924—31. Laurila har utövat rättsvetenskaplig litterär verksamhet på finska språket.

O. Hj. G.