Makes arvs- och laglottsrätt i staten New York. I SvJT:s första häfte för året (1932 s. 78) förekommer en kortfattad redogörelse för den sedan d. 1 sept. 1930 i staten New York gällande arvslagen. Anmälarens redogörelse för makes arvs- och laglottsrätt återger emellertid icke fullt riktigt lagens bestämmelser (uppenbarligen genom fel i anmälarens franska källa).

 

MEDDELANDEN FRÅN FRÄMMANDE RÄTT. 405    Makes arvsrätt är väl tillvaratagen i den nya lagen. Finnas bröstarvingar, tager make en tredjedel av kvarlåtenskapen, och återstoden fördelas mellan arvingarna enligt parentelprincipen. Äro ej bröstarvingar, äger make taga $ 5,000, då föräldrar efterleva, och $ 10,000 vid sidan av syskon och deras avkomma jämte hälften av återstoden. Vad som därefter återstår, tillfaller föräldrar respektive syskon och deras avkomma. Finnas ej bröstarvingar, föräldrar eller syskon och deras avkomma, tillerkännes efterlevande make hela kvarlåtenskapen med uteslutande av den avlidnes eventuella släktingar i fjärmare led.
    Lagstiftaren har även väl värnat efterlevande makes rätt, då testamente finnes1, i motsats till vad förhållandet var tidigare. Make har sålunda tillerkänts rätt att gentemot inskränkande testamente göra gällande krav på laglott, vilken gjorts lika med den på nyssnämnda sätt beräknade arvslotten (»intestate share»), dock icke överstigande hälften av kvarlåtenskapens absoluta netto. Detta innebär alltså bl. a., att de fixa belopp å respektive $ 5,000 och $ 10,000 som enligt ovanstående ingå i makes arvslott sakna betydelse vid beräkning av laglotten.2
    Vidare är att märka, att lagen städse tillförsäkrar efterlevande make rätt att av laglott eller testamentslegat utfå ett belopp kontant (maximum $ 2,500), som skall utgå och beräknas enligt särskilda grunder. Denna bestämmelse har tillkommit dels med tanke på små dödsbon dels ock med hänsyn till i anglosachsiska länder ofta förekommande testamentariska föreskrifter om s. k. trustfonder och andra liknande förordnanden med nyttjanderättssyfte. Efterlevande make måste inom sex månader efter boutredningstidens början göra sin laglottsrätt gällande.
    Det kan vara av intresse att här tillägga, att efterlevande makes särskilda rätt till den avlidnes fasta egendom (för hustru s. k. »dower» och för man s. k. »courtesy») bortfaller, då laglottsrätt göres gällande. Hustrus rätt till »dower» kvarstår endast i äktenskap ingångna före d. 1 sept. 1930 beträffande egendom, som förvärvats dessförinnan. Mannens rätt till »courtesy» har borttagits, då hustruns död inträffat efter d. 31 aug. 1930.

Nils K. Ståhle.

 

    1 De nya testamentsbestämmelserna gälla då testamente upprättats och testator dött efter d. 31 aug. 1930.
    2 Exempel: Nettobehållningen i ett dödsbo uppgår till $ 30,000. Makes arvslott, då föräldrar men ej bröstarvingar finnas: 30,000 — 5,000 = 25,000; 25,000/2 + 5,000 = 17,500 dollars. Makes laglott = 30,000/2 = 15,000 dollars.