408 NOTISER.    Den rättsvetenskapliga världskongressen i Haag. Anmälan till deltagande i den rättsvetenskapliga världskongress, som skall äga rum d. 2—6 aug. 1932 i Haag, sker, såsom i SvJT 1932 s. 288 omtalats, genom att inbetala 12 gulden (hfl) till Rotterdamsche Bankvereeniging i Utrecht, C. Postal 2679, på räkning för 1'Académie Internationale de Droit Comparé. Därefter erhålles kongresskort, som bl. a. legitimerar till visumfrihet vid inresan i Holland och sannolikt till 50 % nedsättning på de holländska järnvägarna. Närmare upplysningar om resorna kommer Cooks resebyrå i Sthm att kunna lämna. Den vetenskapliga delen av programmet har meddelats i SvJT 1931 s. 634. Rapportörer för Sverige äro prof. Eberstein, revisionsekreteraren Lind, prof. Lundstedt, docenten Sundberg och advokaten Treffenberg. Danska rapportörer äro jur. kand. Holm-Nielsen och dr Westrup, finska äro prof. Cederberg, dr Hakulinen, dr Honkasalo, prof. Kaila, dr Kaira, prof. Kauppi, prof. Sjöström och prof. Sundström, och norsk rapportör är byråchefen dr Lundh. Bland andra länders rapportörer märkas följande professorer, nämligen från Amerikas Förenta Stater Pound (Harvard U.) och Borchard (Yale U.), från England Holdsworth och Walton (Oxford), från Frankrike Bonnecase (Bordeaux), Paul Esmein (Poitiers) och Roux (Paris), från Italien del Vecchio (Rom), från Nederländerna Balogh (Haag), från Tjeckoslovakien Sander (Prag), från Tyskland Heymann (Berlin), Walter Jellinek (Heidelberg), Kisch (München), Kohlrausch (Berlin), Rabel (Berlin), Rosenberg (Leipzig) och Wolff (Berlin) samt från Österrike Swoboda (Graz).

 

    Svensk Avdelning av International Law Association har från moderföreningen i London erhållit följande meddelande.
    På kongressen i New York 1930 inbjöds associationen att hålla nästa kongress i Budapest, men senare beslöts med ungerska avdelningens medgivande att uppskjuta kongressen där till år 1934. Associationens verkställande utskott har nu beslutat att hålla innevarande års kongress i Oxford under samverkan med juridiska fakulteten vid universitetet därstädes. Öppningshögtidligheten kommer att äga rum måndagen den 8 augusti. Det provisoriska programmet upptager följande ärenden: neutralitet (vid land- och sjökrig; skyddande av fientlig egendom); c. i. f.; krigs inverkan på kontrakt; kodifikation; insolvens; minoriteter; karteller; köp av lös egendom; skilsmässa och ogiltighet; försäkring; uppskov i rättegång, av vilka ärenden en del uppskjutits från kongressen i New York. En avgift av £ 1: — kommer att upptagas av alla, som bevista kongressen.

 

    Internationella föreningens för industriellt rättsskydd kongress i London den 16—21 maj 1932. Internationella föreningen för industriellt rättsskydd (L'Association internationale pour la protection de la propriété industrielle) bildades 1897, särskilt för att verka för utjämnande av motsatserna mellan olika länders lagstiftningar på det industriella rättsskyddets område (patent-, mönster-, firma- och varumärkesrätt samt bestämmelserna mot illojal konkurrens). Föreningen hade även hunnit göra en betydande insats härvidlag, då dess arbete med världskriget avbröts. 1925 återupptogs föreningens verksamhet. För närvarande äro till den anslutna

 

NOTISER. 409nationella grupper i 14 länder, däribland Sverige, varjämte i ytterligare 14l änder finnas enskilda medlemmar. Kongresser hållas vartannat år, och i den sista, som gick av stapeln i London den 16—21 maj d. å., deltogo närmare 400 personer från 20 stater. Londonkongressen var helt ägnad åt frågor om önskvärda förändringar i de internationella konventionerna på det industriella rättsskyddets område. Den ojämförligt viktigaste av dessa konventioner — och den enda, till vilken de nordiska länderna anslutit sig — är Pariskonventionen av 1883 till skydd för den industriella äganderätten, senast reviderad i Haag 1925. Då bestämdes preliminärt, att nästa revisionskonferens skulle hållas i London 1933, men det är ännu ej fullt säkert, att konferensen kan komma till stånd nämnda år. Alltjämt ha nämligen ett stort antal konventionsländer, däribland alla de nordiska länderna, ej ratificerat Haagbesluten, och engelska regeringen har på grund härav icke ansett sig kunna fatta beslut om konferensens sammankallande. Årets kongress var nu ordnad som en inofficiell förberedelse till konferensen. På programmet hade upptagits ett mycket stort antal förslag till ändringar i de internationella konventionerna, i själva verket så många, att de endast med stor svårighet hunno slutbehandlas under sex rätt utdragna arbetssessioner. I följd av den rådande brådskan blev det tyvärr ej tid till en grundligare diskussion ens av de viktigare frågorna. Emellertid antogos med stora majoriteter resolutioner om ändringar i Pariskonventionen, enligt vilka konventionsländerna skola betagas möjligheten att medgiva uppkomsten av föranvändarrätt under den s. k. prioritetstiden, att stadga patentets förlust vid underlåten utövning av den patenterade uppfinningen, samt att undantagslöst binda överlåtelse av varumärkesrätt vid samtidig överlåtelse av den rörelse, för vilken märket användes. Vidare antogos förslag bl. a. om utbyggande av den patenträttsliga prioritetsrätten, om skyddande av varumärkesrätt oberoende av skyddets upprätthållande i hemlandet samt om utvidgat skydd mot illojal konkurrens. Däremot ställde sig majoriteten avvisande mot t. ex. förslag om nya bestämmelser i Pariskonventionen, enligt vilka uppfinnaren i viss utsträckning skulle berättigas att kräva erkännande såsom sin uppfinnings upphovsman, även om han träffat häremot stridande avtal, samt konventionsländerna skulle förplikta sig att erkänna den fasta internationella Haagdomstolens kompetens vid tvister om konventionens tolkning.

Å. v. Z.